- This topic has 385 replies, 2 voices, and was last updated 3 år, 3 månader sedan by
.
-
Nim såg bedjande på Cassian
” Snälla… Låt dem ta hästarna. Om vi har tur så biter de dessa banditer”
Hon gav honom en genomträngande blick innan hon skrek till av fasa när mannen som höll fast henne började dra upp hennes underklänning.
” Skit i hästarna vi har en att rida precis här”
Han skrattade åt sin egen fyndighet innan han sa
” Boss vill du ta en ridtur först?”
Nim bleknade när mannen började klämma fumligt på hennes byst.
“CASSIAN!”
Det va nu bara en som vaktade Cassian.
” Bäst att titta bort pojk. Det här är aldrig en vacker syn”
Mannen verkade tycka att det hela va väldigt obehagligt.
-
Cassian såg på henne. Han försökte komma på en plan och knöt ena handen när han såg vad som höll på ske med kvinnan han komma att älska. Han märkte att han var ensam med en av männen och såg sin chans
Han såg mot Nim och kände vreden gå över gränsen
” Ni rör henne inte!” skrek han
” Kalla på dom om du kan Nim!” skrek han och greppade en tjock gren som låg på marken intill honom och drämde i huvudet på mannen som vaktade honom.
Om hon kunde kalla dit djuren, om dom ens skulle höra, eller om dom ens kunde hjälpa dom visste han inte, men han kunde hoppas. -
Mannen föll som en fura. Han hade inte varit tillräckligt uppmärksam.
Bossen vände sig om med ett redan lossat bälte.
” Va fan är ditt problem pojk?! Vill du så gärna dö? ”
Han drog en dolk och närmade sig Cassian.
Under tiden skrek Nim sa högt hon kunde.
” Skymning, Gryning, Natt! Hjälp!”
Mannen som höll henne slog hennes bakhuvud med baksidan av sin dolk och Nim föll ihop som en docka vars trådar blivit avskurna.
Han vände sig sedan mot Cassian med ett leende.
-
Cassian såg hur mannen föll, och såg sen emot männen som höll henne och bet ihop käkarna samtidigt som han kramade trädgrenen
” nej, men ni vill tydligen ” sa han och såg på Nim när hon kallade på hundarna
” Släpp henne! Nu!” sa hanCassian visste inte om hennes röst hann nå hundarna, och svalde när han såg hur Nim svimmade i armarna på mannen
” NIM!”Han såg sen mot bossen och hans dolk. Han var beredd med att ge sitt liv för henne och gick mot mannen och för att försöka slå bort dolken ur hans händer med trädgrenen så hårt han kunde
-
Bossen undvek slaget lätt och skrattade rått
” Pojk. Bara ge upp det är inte ett sådant hemskt liv att vara slav. Du är ung och frisk. Du kommer att klara dig ut ur det. ”
Hans leende blev med ens nästan fader likt.
” Och hon är tillräckligt exotisk för att hamna i ett harem. Hon kommer att leva i lyx, klädd i juveler, äta den finaste maten, sova i det finaste silke. Vill du int-”
Mitt i meningen gjorde han ett utfall med sin dolk.
Mannen som slagit ner Nim plockade upp henne som en docka. Hennes vita hår hade fått en slinga av rött.
Han började gå iväg med henne.
Hundskall kunde höras på avstånd.
-
Cassian såg på mannen och kramade träet hårdare
” Hon är MIN!” skrek han och försökte slå samt hålla sig undan den vassa dolken samtidigtHan såg den andra börja gå iväg och kände paniken blandat med ilska. Han fick inte förlora henne.
Han hörde även skallen och svalde
” SKYMNING!” skrek han så högt han kunde -
Bossen skrattade
” Din? Pojk. Hon är inte värd att dö för. Ge upp”
Han hörde också skallen och rynkade sina buskiga ögonbryn.
” Borg! Ta bytet till lägret jag möter dig där.”
Borg himlade med ögonen då det va vad han hade varit på väg att göra.
Utan ett ord försvann han med min in bland träden.
Skymnings morranden kunde nu höras och hunden kom gående mot bossen som plötsligt såg smått nervös ut inför hundens storlek.
-
Cassian såg på mannen och log svagt
” Ja precis, hon är min! Jag ger inte upp. Om jag så ska döda er för att få tillbaka henne ” sa hanHan hörde sen skallen som närmade sig och skymtade hundarnas grå päls och såg på Bossen och märkte snart Skymning nära, han såg även Gryning och Natt
” Så, hur ska vi ha det? ” frågade han med blicken fäst på mannen
-
Bossen tittade bak och höll upp sina händer när ytterligare två giganter till hundar närmade sig.
” Som du vill. Som jag sa hon är inte värd att dö för. ”
Han ryckte på axlarna som om han bara förlorat ett kortspel.
Plötsligt hördes ett hjärtskärande skrik från skogen.
-
Cassian flinade lite när han gav upp. Han såg mot hundarna när skriket kom
” Gryning, natt, vakta ” sa han och hundarna lydde och morrade mot mannen, Cassian litade inte på honom.Cassian såg sen mot skymning som stod vid hans sida
” Kom Skymning ” sa han och hunden sprang med honom mot skriket” Nim!” ropade han medans han sprang
-
Inget svar kom men när de kom fram kunde de se ett enkelt och smutsigt läger. grytor låg välta med sitt innehåll över marken som om en strid hänt. Och vid sidan av lägret såg de Nim och mannen den stora mannen låg över Nim. Hans byxor va neddragna och blod hade samlats i en pöl under dem.
-
Cassian skyndade så snabbt han kunde och svalde när han tillsist hittade dom och såg blodet
” Nim!” sa han och skyndade fram, greppade tag i mannens axlar och använde all kraft till att slita bort honom från henne -
Ett obehagligt ljud som när man drar upp en sko från en ler pöl hördes och mannen föll åt sidan. Han va död. Ett kniv sår gapade i bröstet på honom. Men var va kniven?
Nim låg stel. Frusen av skräck. Hennes ögon vidöppna stirrande vilt ut i ingenting. I hennes händer höll hon kniven. Hennes knogar lika vita som hennes hår.
Mannens blod va över henne och när kniven dragits ut hade det sprejat blod i hennes ansikte.
Hennes underklänning va uppriven och hennes kropp va helt synlig för vem som än såg henne.
Hon darrade som om hon låg på snö och inte i varmt livsblod.
-
Cassian svalde och knuffade iväg kroppen från sig och henne. Han såg mot skymning som stod och såg oroligt mot henne och gnydde lite när hunden såg där hon låg.
Cassian tvekade inte, utan föll på knä vid henne och la sin hand om hennes som höll kniven
” Nim.. släpp den” sa han försiktigt -
Hon ryckte till när han rörde vid henne och fäste sin blick på honom. Till en början verkade hon inte känna igen honom men hon slappnade av och släppte kniven.
“Cassian..”
Hennes röst va knappt mer än en viskning.
Hon svalde hårt och försökte sätta sig upp.
Men istället slängde hon sig mot honom och kramade honom.
” Jag trodde de hade dödat dig!”
Snyftande hon.
-
Cassian såg på henne, och gav henne tid att minnas då han såg hennes blick. Nör hon viskade hans namn så nickade han
” Jag är här ” sa han och la armarna om henne när hon kastade sig mot honom och drog upp henne i sitt knä och höll om henne” Så lätt blir du inte av med mig” viskade han och kysste hennes panna och höll om henne mer
Skymning gnällde till lite igen och Cassian såg mot honom
” Kom här killen ” sa han och hunden gick fram och nosade på dom båda men mest på Nim för att se så hon var okej” Gryning och Natt vaktar den andre ” sa han och såg på henne
-
Hon darrade i hans famn och hon tryckte sig närmare honom.
Hon nickade vid hans ord.
” Vad ska vi göra med honom? Jag… Jag tror inte att jag kan döda en till..”
Hennes hand strök skymnings päls i ett försök att trösta djuret.
” Jag mår bra… Han hann inte… Jag menar… Han lyckades inte ”
Hon svalde hårt.
“Jag dödade honom innan han kunde.”
Sa hon med svag röst
-
Cassian kände hur hon darrade och höll om henne mer. Han visste inte vad dom skulle göra med den andre
” Jag vet inte.. jag tror vi kan låta honom gå, sen drar vi så fort vi kan härifrån, det mesta är redan packat i lägret ” sa hanSkymning blev lite lugnare och nosade henne i ansiktet och tryckte nosen lite mot hennes kind medans Cassian höll om henne
När hon sa att han inte hunnit göra nåt, så blev Cassian lite mer lättad och kysste hennes panna mjukt igen
” Jag trodde jag kom försent… när jag såg blodet, jag… ” viskade han men tystnade och sa inte mer
Han tryckte henne lite emot sin nakna bröstkorg och såg på henne lite
” Du är trygg nu ” viskade han -
“Jag måste tvätta av mig igen… Jag är täckt av blod. Men så fort jag är klar med det så åker vi. ”
Hon tittade på honom och gav honom ett svagt skakigt leende
” Så lätt blir du inte av med mig”
Hon gav honom en mjuk kyss på kinden och började resa sig.
Hon stod ostadigt på benen. Slaget i huvudet gjorde henne yr.
” Kom så gör vi oss klara för avfärd.”
-
Cassian nickade
” denna gång lämnar jag inte din sida, oavsett vad du säger ” sa han och smekte hennes kindHan log svagt åt hennes ord och reste sig. Han stod nära henne och la armen om henne. Han torkade sen av kniven hon använt för att döda mannen och torkade av blodet och tog den med sig som skydd ifall dom andra försökte nåt.
” Kom ” sa han och började gåHan märkte dock rätt snabbt att hon verkade yr och ostadig, så han tog ett stadigt grepp om hennes midja och andra armen under hennes ben och lyfte upp henne i famnen och bar iväg henne så hon fick tvätta av sig blodet
You must be logged in to reply to this topic.