- This topic has 385 replies, 2 voices, and was last updated 2 år, 9 månader sedan by
.
-
Mannens leende mjuknade
” Nim du behöver vila. Din man har varit sjuk av oro så vad sägs om att sköta dig för en gångs skull”
Nim sneglade på Cassian och hennes blick mjuknade
“Förlåt… Jag mår bra nu”
-
Cassian såg lite mot mannen när han sa *din man* och log svagt. Han såg sen mot Nim och log mjukt mot henne
” Du behöver inte säga förlåt Nim ” sa han och såg på henne med mild blick” Gryning och Natt vaktar vagnen, skymning är här, så du behöver inte oroa dig över det, bli bara bra ” sa han och såg mot skymning som låg på golvet en bit ifrån och såg på dom innan han såg mot henne
-
Nim drog en darrande hand genom sitt hår och suckade
” Jag kan vila i vagnen precis lika bra som här… Vi måste hinna norr innan snöstormarna blir för intensiva… ”
Den gamla mannen gav ifrån sig en fnysning.
” Du vet lika bra som jag att snöstormarna inte börjar förrän om två månader. Om du vill vara ensam med Cassian för att ha en anledning att ta de där bären så bara såg det”
Sa han med en framfusighet bara en gammal människa kunde komma undan med.
Nim rodnade djupt och stammade.
” D-d-d-det v-va inte så jag m-m-menade Richard och d-d-d-det vet du!”
Hon blängde argt på den gamle mannen som bara log brett och viskade till Cassian.
” Det är så kul att retas med henne! ”
Han sa högre.
” Ni kan ta gäst rummet medans ni är här. Jag behöver undersöka dig så att drogen inte gjort permanenta skador på dig. ”
Nim såg bort och tjurade som ett barn som inte fick gå ut och leka.
-
Cassian såg mot henne och öppnade munnen för att säga åt henne, men mannen hann före. Cassian kunde inte låta bli att små skratta och nickade instämmande mot mannen
” Jag vet, händer hela tiden ” sa hanHan såg sen mot Nim och satte sig mot kanten på britsen hon låg på och la en hand på hennes knä
” Viktigaste är du just nu Nim ” sa han och såg på henne när hon tjurade som ett litet barn
” Om inte för din egen skull, så gör det för mig då, eller oss ” sa han -
Richard gav Cassian ett varg grin. började arbeta och försökte låtsats som att han inte lyssnade på de två.
Nim sneglade upp på Cassian fortfarande rodnande.
” Som du vill…”
Hur hon skulle överleva två retstickor hade hon ingen aning om. Hon hade en känsla av att dessa dagar skulle vara en prövning för henne.
-
Cassian såg på henne med ett milt leende
” Tack ” viskade han och smekte hennes knä med tummen och studerade henne. Han reste sig sen” Bäst att städa upp ” sa han och kollade mot där hon kräkts innan han såg mot mannen
” Vart har du saker för sådant? ” frågade hanHan såg sen mot Nim
” Fundera på vad du behöver från vagnen så går jag och hämtar det samtidigt som jag tittar till djuren om en stund ” sa han och log varmt mot henne -
Nim rodnade än mer när hon kände cassians smekning och gömde sitt ansikte i armvecket.
Richard pekade mot en dörr och så med skratt i rösten.
” Städskrubben. ”
Nim låg tyst.
-
Cassian såg mot henne och flinade lite, men sa inget mer.
Han gick istället och började städa upp så gott han kunde med sin skadade hand.
Medans Cassian gjorde det, så reste sig Skymning och gick och la huvudet mot Nim och buffade med nosen i sidan på henne
-
Nims arm lades om skymning och hon gömde ansiktet i hundens päls istället.
Medans Cassian städade upp såg Richard på Nim och kunde inte låta bli utan att retas med henne.
” Just det.. gäst rummet har en relativt liten säng så jag tror du får vara överst. Men jag tror inte Cassian klagar. ”
Nim blängde på Richard, hennes ansikte rött som en tomat nu.
Richard fortsatte.
” Cassian… Jag känner mig obligerad till att informera dig att nim är utmärkt på att rida. Jag är säkert på att hon är lika duktig på att rida dig”
Han duckade med ett skratt när en ört påse kom farande mot honom och Nim morrade som ett djur.
-
Cassian städade på och när Richard retades såpass mycket med henne så kunde han inte hålla sig för skratt när hon kastade saker efter mannen. Han såg emot henne
” Om sängen är såpass liten så tar jag golvet nedanför ” sa han och såg mot mannen -
Richard fnös
” Absolut inte! ”
Han blängde på Cassian och muttrade något om pojkspolingar som förstörde gamla Gubbars nöjen och suckade
” Sängen är stor nog till er båda och där finns en extra säng om Nim är orolig för sin dygd. ”
Han sa det nästan ovilligt.
Nim hade lugnat sig något och sänkte blicken.
” Jag vill inte sova själv. ”
Sa hon mjukt och rodnade.
Richard såg förvånat på henne och fick en dödlig blick av Nim när han skrattade högt.
-
Cassian såg emot Richard och flinade smått medans han städade klart
” Den… ” började han men stoppade sig och sa inget mer, han ville retas med henne men samtidigt vara lite snäll just nu så han lät bli att avslöja at hennes dygd redan var tagen av honom, istället såg han mot Nim med mild blick” Om du vill att jag sover intill dig så gör jag det utan att tveka, det vet du ” sa han och log mot henne
” Jag kommer snart, ska ordna bort detta bara ” sa han sen och gick iväg med det han städat upp så han kunde ställa tillbaka det i städskrubben igen, samt lämna dom två lite ensamma -
Nim gav honom ett mjukt leende när han gick.
Richard fnös igen. Han va inte korkad. Det fanns bara en anledning till att de två ungdomarna ville ha bären som förhindrar graviditet.
Han sneglade på Nim.
” Så du har tagit in en i din klan. Om jag ska vara ärlig trodde jag aldrig att du skulle göra det. Att du för all framtid skulle vara ett vandrande spöke av din familj. ”
Nim satte sig upp och suckade.
” Men spöken är kända för att lura in levande i deras helvete…”
Hon tittade på Richard med stadig allvarlig blick
” Tycker du att jag gör fel? Att jag är självisk som vill ha honom vid min sida?”
Richard skakade på huvudet.
” Tvärt om flicka.. efter du lämnade min stuga såg jag aldrig dig visa svaghet. Du bär ett leende som en mask. Men när du ser på honom så ler du på riktigt. Med dina ögon. ”
Han kliade sig i sitt vita skägg och log brett.
” Du har min välsignelse lika så han.”
Nim räckte ut sin tunga åt honom.
” Vem bad om din välsignelse?”
Richard skrattade
” Sant. Men ni har den i alla fall. Men nog med prat. Gå och lägg dig. Du kommer snart att få feber och det är bäst att du är i en riktig säng och inte en brits när den sätter in. ”
Nim nickade och stapplade mot en av gästrummen, skymning lugnande efter henne.
-
Cassian dröjde kvar utanför lite extra länge så dom fick prata lite innan han kom in igen.
Han såg Nim försvinna in i ett rum med Skymning efter när han kom in och ställde snabbt in sakerna där dom skulle vara igen och såg sen mot Richard lite och gick till honom
” Hur är det med henne? Något jag behöver ha koll på när jag sitter hos henne där inne?” frågade han och såg på mannen med lite orolig blick -
Richard skakade på huvudet.
” Hon kommer att bli bra. Hon kommer att ha en natt av feber men inte mycket mer. Hade det varit du eller jag så hade det inte ens blivit en feber… Men Nim är… Sjuklig så hon är mer känslig för sådant här.”
Han ställde tillbaka sina örter och sin mortal på hyllan.
” Se till att hon dricker mycket och att hon inte rymmer iväg till vagnen för att resa, ialla fall till imorgon. ”
Sa han med ett brett leende.
-
Cassian nickade lite, men såg allvarligt på mannen
” Sjuklig? hur? Mardrömmarna?” frågade han oroligt
Han hade själv inte märkt att hon var sjuklig, förutom mardrömmarna, och det oroade honomHan nickade lite
” Jag kommer gå dit själv och mata djuren strax, ska titta till henne först bara och se om hon behöver nåt ” sa han -
Richard ryckte på axlarna.
” När hennes familj dog… Så ville hon dö med dem. Hon skyller attacken på sig själv. Som du har märkt så ser hon inte ut som nomaderna… De som dödade hennes klan blev benådade för att de hade trott att Nim va ett kidnappat barn. Nim hade en period där hon inte tog hand om sig själv särskilt väl. Hon åt inte. Sov inte på grund av mardrömmar och… ”
Richard såg med ens väldigt obekväm ut.
” Hon bryggde gift och drack som te.
När hon kom hit hennes andra år va hon bara skinn och ben. Jag ska vara ärlig… Jag va inte särskilt mild med henne… Jag låste in henne. Hon fick belöningar om hon åt. I form av promenader, övervakade av mig så klart. En nomad avskyr väggar. ”
Han suckade och drog sin rynkiga hand genom sitt hår.
” Efter en månad hade giftet lämnat hennes kropp… Men det tog ett halvt år för hennes vikt att bli hälsosam igen. Och… Hennes hälsa har varit svag sedan dess… Men hon kommer att bli bättre. Det va trots allt bara ett år sedan jag släppte henne och bara efter att hon svurit en ed över sin klans själar att hon inte kommer att skada sig själv igen. ”
Han såg på Cassian.
” När jag öppnade dörren trodde jag… Att hon svikit sitt löfte. Men jag ser nu att hon har något att leva för och behöver inte oroa mig”
Han log brett och nickade.
-
Cassian lyssnade på honom och svalde smått. Han visste inte om att det varit så illa. Han visste inte riktigt ad han skulle säga, speciellt när han berättade om giftet hon druckit som om det varit te, han nickade lite och såg på mannen
” Tack för att du räddade hennes liv Richard ” sa han och såg på honomHan såg emot det håll Nim försvunnit innan han såg mot Richard
” Jag ska gå och titta till henne ” sa han och styrde stegen dit
Han ville kolla henne, samt hålla om henne.Han öppnade försiktigt dörren och såg mot henne och Skymning som låg intill sängen
-
Richard ryckte på axlarna.
” Jag gjorde bara mitt jobb”
När Cassian kom in i rummet vände Nim sig mot honom och log mjukt. Hon sa ingenting. Bara låg på sängen och tittade på honom.
Skymning reste sig och hälsade på honom. På det ivriga viset bara hundar kunde göra.
Nims leende blev bredare.
” Hur är det med dig?”
Frågade hon mjukt.
-
Cassian log mot henne också och stängde till dörren innan han hälsade på skymning och sen gick och satte sig på sängkanten vid henne
” Jag är okej… nu när du är det ” sa han och tog hennes hand i sin försiktigt.
Med sin bandagerade hand så strök han bort några vita hårslingor från hennes ansikte och såg på henne
” Hur mår du? ” frågade han
You must be logged in to reply to this topic.