- This topic has 385 replies, 2 voices, and was last updated 3 år, 3 månader sedan by
.
-
Nim såg roat på när skymning la beslag på den nya människan.
Vid hans fråga ryckte hon bara på axlarna.
“Pengar är inget problem. Jag har så att det räcker.”
Hon hade igentligen långt mer än tillräckligt. Hon hade mer eller mindre hela sin klans besparingar. Hon hade inget minne av att hon hade tagit det efter räden. Men uppenbarligen hade hon. Hon hade till och med tagit guldet och silvret från de nerbrända vagnarna. Det hade smält av hettan men guld och silver smide va något hon kunde. Hon va inte lika duktig som deras smyckesmed men hon gjorde ett tillräckligt bra jobb för att sälja bra.
Hon tittade på honom
” Om du vill så kan vi gå dit nu och prova ut plagg till dig. Eller så kan vi vänta med att resa till i morgon vid lunchtid. ”
-
Cassian nickade lite
– Okej, då tänker jag inte stoppa dig sa han och log mot henne och strök Skymning mellan öronen på huvudet och fick bara små nöjda suckar som svarVid hennes ide ang kläder funderade han smått
– Vi kan gå och kolla om det är nån kvar, men det borde det vara så kan dom få måtten iallafall så det blir rätt sa han och såg på henne med lugn blick -
Hon nickade. Något distraherad.
” Det låter som en bra plan. ”
Hon tittade på honom med huvudet på sned.
” Har du vapen? Jag har en jakt båge och dolkar. Men du kanske föredrar svärd eller spjut?”
Hon reste sig upp och sträckte på sig.
” In i det rotade samhället igen”
Hon lät lite uppspelt av att få lov att shoppa loss ordentligt. Hon verkade se det som en hobby att köpslå.
-
Cassian såg mot henne
– Är det nåt? frågade han då han la märke till att det verkade vara nåt hon tänkte på eller så.Han nickade lite
– har dolken du gav mig, jag har även snaror och hade pilbåge men tyvärr inte längre sa han
– Jag kan hantera både svärd och bågar samt spjut sa hanhan reste sig upp och nickade och såg mot Skymning som inte verkade så road av att kudden försvann
– Jag kommer tillbaka sa han och hunden viftade genast på svansenHan såg mot Nim
– Ska vi gå då? frågade han och log mot henne -
” då ska vi införskaffa vapen till dig också”
Hon gjorde en mental lista. Vapen, kläder, en ny båge.
Hon nickade för sig själv och gav åter igen kommandot till djuren på sitt modersmål innan hon började gå mot marknaden igen.
-
Cassian såg på henne
– Om du vill så, jag tvingar dig inte sa han då han inte ville vara till besvär för henne. Han visste ju inte hur mycket pengar hon hade osv liksom.Cassian började lugnt gå med henne
– Vad är det för språk du pratar till dom med? frågade han då han inte kände igen det -
Hon skrattade åt hans kommentar
” Tro mig det är näst intill omöjligt att tvinga mig till något ”
Hon gav honom ett varmt leende
” Det är nomadernas språk. Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad det heter. Men det påminner mig om min familj att tala det. ”
Hon gav ifrån sig en mjuk suck
” Det är inte många som talar det längre.”
Efter ett tag kom de tillbaka till marknaden.
Nim styrde stegen mot skräddaren.
-
Cassian log åt det
– Bra att veta sa han lugntHan nickade till svaret och log lite
– Det låter fint sa han och såg mot henne
– Jag har aldrig hört nån annan än dig säga det tror jag sa han lite fundersamtCassian följde efter henne, han visste vart skräddaren fanns men lät henne leda vägen
-
” det finns inte många nomader kvar och alla klaner har en egen dialekt. Jag hade inte förstått en annan klan och de hade inte förstått mig ”
Hon ryckte på axlarna och log när de kom fram till skräddaren.
” God kväll herrn vi skulle behöva lite varma kläder. Vinter mantel och lång kalsonger.”
Sa hon utan ett spår av att vara generad.
” Vi behöver även vardags plagg och reseplagg. Och något för finare tillfällen. ”
Fortsatte hon.
” Mössa, vantar och halsduk. En finrock och lite extra tyg av samma material som rocken. Allt till herren här”
Hon räknade upp allt på fingrarna innan hon vände sig mot Cassian.
” Har jag glömt något?”
-
Cassian nickade lite
– Du får gärna berätta mer om allt sen sa han och såg mot henne och logCassian stod snett bakom henne och lät henne säga allt som behövdes och chockade av allt hon rabblade upp, även det hon sa som dom inte ens pratade om, men han valde att inte stoppa henne. Det var nog inte nån ide att ens försöka det så han lät henne säga allt dom behövde.
Cassian mötte hennes blick och skakade på huvudet
– Jag tror inte det sa han -
Hon rynkade lätt på ögonbrynen när hon funderade. Det kändes som att hon hade glömt något.
Hon ryckte på axlarna
“Jag tror att det va allt och jag förväntar mig att få rabatt för att jag köper allt här”
Sa hon med ett leende.
Skräddaren såg på Nim sen på Cassian och tillbaka på Nim igen. Något handfallen.
” Jag be… Behöver ta hans mått miss”
Nim viftade på handen nornchalant
” Ja ja gör så. Om du har färdigt i hans storlek så är det bra om inte vill jag ha det färdigt till i morgon.”
Hon visste att det va en omöjlighet l. Men hon visste också att skräddaren med största sannolikhet hade färdiga plagg. På detta viset kunde hon vara säker på att han inte försökte lura henne på pengar genom att påstå att de färdiga plaggen va sydda specifikt för Cassian.
” Under tiden går jag till vapensmeden ”
Så hon sedan och gav Cassian en blick
” Klarar du dig har själv ett tag? Eller vill du prova ut dina vapen själv?”
-
cassian funderade lite
– några extra vanliga skjortor kanske är bra, jag har bara två sa han och såg mot henneCassian såg mot skräddaren
– Det är okej, ta mina mått bara och se vad du har, det gör inget om det är lite större sålänge det sitter bra sa hanHan såg sen mot Nim
– Om du kan vänta, svärd är nog enklast att jag provar själv, annars kan vi mötas där om det är mer du behöver ordna innan imorgon sa han lugnt -
Hon vände sig mot skräddaren
” Som herrn sa. Fem nya skjortor”
Hon skakade på huvudet.
” Jag kan vänta”
Så hon med ett leende och började titta igenom de olika tygerna.
Skräddaren bugade och drog med sig Cassian till det bakre rummet för att ta mått och hjälpa honom att välja nya kläder. Ivrig att tjäna pengar.
-
Cassian log mot henne, tacksam att hon stannade kvar och lät sen skräddaren ta alla mått och det visade sig att det fanns endel klara plagg, men några var dom tvungna att ordna. Cassian var inte alls van vid allt detta, men han var väldigt tacksam för det, samt att hon gav honom en möjlighet att lämna staden och kanske,. hitta var han hörde hemma.
När allt var klart och skräddaren satte igång med det som inte fanns på lager, så gick han till henne
– Ska vi gå vidare? frågade han vänligt -
Hon såg upp från tygbanden med.ett varmt leende.
” Visst. vet du var vapensmeden är? ”
Hon såg lite smått generad ut.
” Jag har glömt att besöka den i denna staden så jag vet inte riktigt var den ligger”
-
Cassian log emot henne och nickade
– ja, det råkar jag veta. Jag känner smeden också dessutom sa han och såg på henne.
– Kom, så visar jag sa hanDet var inte så lång promenad dit. Smeden låg mer i utkanten av staden och man hörde snabbt slagen av hammaren mot metal när man kom gåendes allt närmare
– Theon! sa han när han klev fram vid smedjan och såg på mannen som inte kunde vara så jätte gammal, men ändå äldre än Cassian, kolla upp mot dom
– Hej Cassian sa han och såg på honom och såg sen Nim vid honom
– Vem har vi här då? frågade han vänligt -
Nim log brett
” Känner honom? Då kan vi få det hela billigare!”
När de kom fram så studerade hon theon och cassians hälsning.
Vid theons fråga neg hon artigt
“Nim Sir. Jag har.kommit för att köpa vapen”
Hon sneglade på Cassian
” Välj vilka vapen du vill ha. På ett villkor”
Sa hon med en okunnig glimt i ögonen.
” Tala om för mig hur ni känner varandra”
-
Theon såg på henne och log
– Då har du kommit helt rätt, vad är det du behöver? frågade han lugntCassian såg emot henne och nickade
– Okej sa han och började kika på det som Theon hade hängandes som var klaraHan såg sen mot Theon lite, och sen Nim vid hennes krav
– Vi växte upp på gatan tillsammans sa Cassian och såg mot henne– Ja, Jag är 5 år äldre än Cass, och hade varit ett gatubarn typ hela mitt liv när Cassian dök upp, men vi kände varann innan han hamnade i samma sits också sa Theon innan han hjälpte Cassian att kolla några svärd
– Jag har ett perfekt svärd åt dig sa han och gick iväg lite innan han kom med ett vackert smidet svärd -
Hon lyssnade på deras berättelse.
” Hur kommer det sig att du blev smed? Hur kände ni varandra innan? ”
Hon försökte undvika att tänka på alla de som känt henne sen barnsben. Alla som känt henne va döda på grund av hennes blekhet.
Hon skakade av sig sina mörka tankar och beundrade vapnet.
” Det är ett fint hantverk”
Sa hon med ett beundrande leende.
-
Cassian såg emot henne och log
– Min mamma brukade ibland låta vissa barn få mat hos oss emot att dom hjälpte till lite, och ibland fick dom det ändå om vi hade som vi kunde avvara sa hanTheon log när hon frågade om hans smideri
– Jag har alltid intresserad mig av yrket och alltid haft ett sinne för detaljer. Sen kommer jag från en smides familj som varit det i generationer, så jag har det i blodet liksom sa han och log när han berättade om detHan nickade sen om svärdet
– Det är ett av mina bästa skapelser sa han och såg på svärdet och räckte det till Cassian
– Det är ditt, gratis sa han kort baraCassian såg chockat på honom
– Jag kan omöjligt ta emot det Theon sa han
Theon såg på honom
– Du förtjänar det sa han bara och tryckte det i famnen på Cassian
You must be logged in to reply to this topic.