• För att markera ännu mer att Aenya inte var ensam ven tre pilar snabbt efter varandra för att markera hennes siluett mot trädstammen närmast henne. Korpen kraxade högt över dem, Camthalions ständiga följeslagare och hjälp att se. Det var nästan möjligt att räkna på fingrarna de gånger som alven var längre bort ifrån Aenya, eller åtminstone höll…[Read more]

  • Förvånat höjde Alva på sitt ena ögonbryn för att granska Helga. Nästan väntandes på att hon skulle säga att allt var ett stort skämt, eller ångra sig. Men när tystnaden fortfarande fanns kvar där och något ångerfullt fortfarande fanns kvar där kunde hon inte rå för att le lite bredare.

    “Ah, positiva inflytande. Just det som alla andra skulle…[Read more]

  • Llwyd såg på Joij som man såg på någon som just föreslagit att man kunde klättra uppför ett stup – baklänges, barfota och med ögonbindel och händerna bakbundna. Hon snörpte på munnen och lät blicken glida från skiftarens ögon till hennes händer, sedan till fötterna, som om hon försökte avgöra om Joij ens visste hur en risk såg ut.

    “Du vill all…[Read more]

  • “Faegrim… Du talar inte så mycket strunt heller” fnös Tussie roat som om hon inte riktigt höll med om att hon var en vis kvinna och snärtade till honom något med sin svans för att få honom att hålla sin uppmärksamhet på Kathryn där framför dem. Det var inget lätt fall förstås.

    “Och nu söker du svaren hos två personer som inte vet vem den forn…[Read more]

  • Åt Ayperos ord spred sig en röd färg på hennes kinder – det var så länge sedan. Nästan en livstid, eller hade allt bara varit en dröm? Ibland kändes det så… overkligt. Hon drog ett litet andetag, för att dra in den främmande kvinnans doft. Lite jakande hummade hon över hennes sjukliga form. Det var förstås inte svårt att se, men hon kunde också…[Read more]

  • Stigen ledde ut till den större vägen där Liv red och Eira klev ut från skogen precis när hennes forna vän red förbi. Vinden tog tag i hennes flätor, den enkla klänningen och blåste upp en hel del damm som fick henne att sluta ögonen hårt. Men hon öppnade ögonen snart igen, men innan dess hade hon hunnit ropa efter sin vän.

    “Liv……[Read more]

  • Klorna som rörde sig över hennes axlar fick huden att knottra sig något och hon lät sin egna hand lätt stryka över hans arm med ett litet leende. Reaktionen ifrån deras gäst var roande. Något som Nenya kanske inte riktigt hade förväntat sig. Nå, förstås mindes hon första mötet med Ayperos själv… Men detta måste nog vara något större för kvinnan…[Read more]

  • Tipums ord fick Nenyas ögon att blixtra till något mer – en liten blick bakåt i vad hon brukade vara. Den i rummet med minst tålamod och Ayperos kunde nog känna den bubbla under ytan. Det som var mest förvånande var kanske att Isra kunde känna spår av den med, som ett fumligt försök att återuppta deras länk tillsammans. En respons på det som Ayper…[Read more]

  • Förstås var det inte så svårt att förstå att det var en märklig situation, förbryllande om något. Hon hade krupit upp i Faegrims sida igen och lutade sig lite in mot hans barm för att dra täcket lite närmare dem båda. Nästan som om det såg ut som de skyddade dem båda ifrån världen utanför.

    “Det du gör fel är att du lyssnar på alla andra än dig…[Read more]

  • Att Nenya uttalade sig om saken förvånade henne en aning, men hon valde att inte kommentera på det hela. Istället begrundade hon det faktum att det inte alls lät som Nenya. Den Nenya hon kände skulle inte ha vikt undan med blicken så där, och hon skulle definitivt inte ha talat om Isra som någon slags profet, snarare skulle hon ha hånat det hela,…[Read more]

  • “Etikett, för all del… men i sådana fall måste det vara genomgående. Du är inte konsekvent.” påpekade Nenya med ett leende. Verkade inte direkt irriterad över hennes ord, snarare lite road. Över röken rynkade hon lite grann över lukten, inte direkt hennes favorit. Sen förstås var hon väl… extra känslig men hon gjorde en liten gest framför…[Read more]

  • Fortfarande tycktes det finnas ett leende där på Nenyas läppar, road över sättet som personen talade framför henne. Hon öppnade sin mun och strök sin något mer spetsiga tunga mot sin tand medan hon vägde sina ord. Var hon verkligen värdig?  Förstås kunde väl bara tiden säga det, och hur svårt var det egentligen att göra sig av med en sådan spink…[Read more]

  • Lite roat granskade Nenya kvinnan framför sig som neg, men sedan så enkelt skiftade bort ifrån artigheter och etiketter. Desto bättre, hon avskydde dem. Som en nagel i ögat som skavde eller en sko som inte riktigt passade. Lite rörde hon på foten som var i luften nästan lite rastlöst över att sitta där i kammaren. Faktum var att det kändes som…[Read more]

  • Det dröjde inte många steg innan en ung tjänarinna mötte henne med en simpel nigning och tog henne igenom de många korridorer som fanns där. Trots den unga åldern verkade hon inte allt för skrämd över uppsynen av främlingen. Några steg i taget innan hon vände huvudet över axeln så att de bruna flätorna slog lite omkring henne. Till slut, efter vad…[Read more]

  • Nenya lät fingertopparna dra genom vattnet, som om hon sökte orden där spegelbilden bröts. Rösten var låg, nästan försiktig, men den bar en ton av envishet. Som om hon verkligen ville hitta tillbaka där de en gång hade tappat bort sig.

    “Jag tror att de kan följa dig, Isra. Inte för att de saknar ledare, utan för att de har väntat för länge på at…[Read more]

  • Det var inte svårt att höra den där annorlunda betoningen på orden som mannen hade, han var inte därifrån. Stövelmaskar också, då var förmodligen främlingen lika borttappad som han själv. Just hans tur. Han korsade sina armar och försökte fnysa bort ett hårstrå ifrån sina läppar, som var mer eller mindre satt fastklistrat.

    “B…[Read more]

  • Llwyd kisade mot Joij, som nu pekade med hela vargkroppen i riktning mot bergen. Det var något nästan komiskt i det, som en överdrivet dramatisk hund som fått syn på en hare, men hon skrattade inte. Inte den här gången, eller jo, kanske lite inombords.  Hon reste sig långsamt, lät handen glida från knäet upp till höften där dolken vilade i sin…[Read more]

  • Lite skeptiskt såg Tussie först mot kvinnan som talade och sedan mot Faegrim. Osäker på om det verkligen var sanning, men lite smickrande var det nog. Trots att det kändes lite för bra. Hennes svans rörde sig långsamt vid fåtöljens kant, som om hon var lite missnöjd ändå.  Sedan höjde hon lätt på ögonbrynet och såg mot kvinnan som talade så fort…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Le mot livet? in the forum På resande fot 1 week, 1 day ago

    Något inom Brenn sken upp lite när han fick stanna kvar i sällskapet till främlingen, för visst hade han inte sagt sitt namn ännu? Blicken vandrade lite mot det nöjda djuret som han försiktigt strök över huvudet efter att den nosat på honom. För att ta en klunk av ölen själv.
    “Visst är det gott? Hon vet allt vad hon gör i köket. På något sätt hi…[Read more]

  • Nenyas ord fick henne att rynka lite på näsan, men hon hann inte säga något innan Ayperos gjorde det och hans ord lättade upp stämningen en aning, även om de speglade något mörkt, något som de flesta kanske inte skulle kalla för uppmuntrande.

    Likaså fick Tipums ord henne att flina lite och hon nickade tacksamt åt honom. Även om Ayperos hade…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.