Drottningens fråga fick det att rycka till i hennes mungipor. Kontakter, i Karm? Var hade hon inte kontakter? Hennes klarblåa ögon for uppåt medan hon tänkte, samtidigt som hennes hand strök sin haka. Ett irriterande mörkare hårstrå kunde hon känna vid hakan och det var som en nagel i ögat. Precis som vissa av de hon kände till ovanpå land. Till s…[Read more]

Att mannen framför henne log och hans skämtsamma kommentarer fick henne att le bredare och skaka nätt på huvudet så hennes lockar flög omkring henne och kittlade henne under sin egna näsa. Trots den vitsiga kommentarerna försökte han att upprätthålla etikett. Det var intressant. Hon höjde ett ögonbryn och knäppte sina händer för att luta sin li…[Read more]

Det hela skedde tämligen fort, så som allting gör när spelet väl kommit igång, och hon protesterade inte när Aethriatan tog befälet över situationen. Istället vinkade hon till sig en av de snabbare av sina landsmän.

”Följ med honom. Fienden måste nedgöras innan de hinner slå larm!” Väste hon fram mellan sammanbitna tänder innan hon vände sig…[Read more]

Min drottning… Det lät bra, särskilt som Vesvía sade det utan fruktan eller svaghet i sin röst.

”Ja, Vesvía, en tjänst… Hur långt sträcker sig ert kontaktnät? Skulle ni kunna leverera ett brev till, låt säga, Karms inland?” Leendet var fortfarande vasst och nu syntes det något nytt bakom de grå ögonen, en idé eller tanke som hon uppenbart sp…[Read more]

Avbrottet på hans ord, fick henne att notera att han märkte hennes humörs svängning. Var det så uppenbart? Det var väl det enda som gjorde att ilskan bubblade inom henne, annars var hon rätt nonchalant till andra personer. Alla hade sina beslut att göra, men att de som hon antog skulle vara mest lojala till henne. Mor och far. De som skulle…[Read more]

Sång hade aldrig riktig varit Toss sida, han hade aldrig riktigt njutit av besättningens brölande. För någon skönsång var det inte, även om Kai kallade det sjösång. Fast var det inte på havet? Återigen förvirrade Kais ord honom, var saker aldrig på det sättet som det var? Han gnuggade sin panna med en missnöjd grimas innan han kastade en ursä…[Read more]

Det var svårt att förstå svaret från denne Luka. Var det ett ja? Ett nej? Eller hörde han ens frågan? Men något inom henne var nyfiken och det var svårt att veta vart hon skulle ta vägen idag. Trots allt behövde hon vila, för kvällen gav inte allt för mycket sömn och vem behövde inte sin skönhetssömn? Molnen var omkring henne och hon stannade til…[Read more]

Självfallet skulle det inte vara så enkelt. För enkelt att undvika döden, var det någonsin det? Allt hade ett pris. Handeln hade alltid varit en del av hennes liv och människors öden var inget annat än en vara. Det var uppenbart att hennes kontakter och exotiska varor var en tydlig fördel för drottningen med. Även om hon inte hade vågat hopp…[Read more]

Kai tog revbenet som nu han fått av Toss. Kai nickade och vände sig mot dörren.

“Du.. Toss..” Kai stannade till “Vart är vi påväg, skall du inte styra skutan? Eller ska vi ha.. den fyrbenta grisspettet att göra det?” Kai smålog och vände på klacken för att sedan gå upp på däck.

Kai vände blicken mot de två gäster som stod vid relingen och pra…[Read more]

Det var en underlig känsla att leda ett företag som detta, trots att hon hade några av sina egna landsmän med sig. Hon visste att det här antagligen bara var en av många strider och slag som hon skulle stå i fronten för, om hon överlevde, men det första var alltid något särskilt, speciellt när styrkan hon ledde inte alls tillhörde henne. Det va…[Read more]

Vesíva log lätt, funderade över hur hon skulle formulera sig. Kanske det egentligen inte riktigt fanns någon tanke bakom det hon sa. Men något var hon tvungen att säga. För trots allt ville hon inte verka dum. Ännu en sipp av det som nästan skulle kunna vara djävulens påfund.

“Trots allt har du inte allt för många ärr, eller saknade kroppsdelar.…[Read more]

Alltid skulle det vara något, Gormkäft trodde dock att det var smulor som ströddes över honom först. Det hade inte varit första gången som någon hade spillt sin mat över honom. Han drog ett andetag in, mest av reflex. En sliskigt söt smak fyllde hans mun och fick honom att grimasera. Det här luktade ju som… Nej! Inte ens ett ögonblick…[Read more]

Hon skakade på huvudet åt tacket som för att avfärda det. Nej, så enkelt var det inte. Hon skulle inte kunna lova att döden inte väntade, men just nu var hon för beroende av vad omvärlden tyckte om Me’erisia för att hon skulle kunna ha ihjäl en av de enda kontakterna de hade med ytan.

”Tacka mig inte ännu… Ni står fortfarande i onåd hos mig, men…[Read more]

Att vänta hade aldrig varit hennes starka sida, men hon hade fått stå ut till dess att Sandors armé var redo, något som gjordes lättare av vetskapen av att hon skulle få lov att leda den lilla styrkan in över murarna.

Och dagen kom, regnig och grå precis som alla andra dagar, men hon tycktes inte känna av den bitande kylan eller det olycksbåd…[Read more]

Rösten fick honom att hoppa till. Det ryckte i hans ena öron, som om ljudets vågor fick det att darra till. Till slut ramlade poletten ner. Ah! Så klart. Hur kunde han glömma det? Kanske det var mer än de silvergråa lockarna som visade hans ålder. Förhoppningsvis hade väl inte Pil hört att han inte hade introducerat henne. Det var ju oartig och…[Read more]

Hade han slagit i huvudet så illa att hans minne spelade honom ett spratt? Eller var det alkoholen som gav Luka dessa korta minnesluckor.  Hur skulle hon ens ha någon aning om vart hans hem var. För det var väl inte hennes hem de talade om? Eller? Kanske det helt enkelt var hon själv som hade fått något i huvudet, eller så hade det hela varit en…[Read more]

Utan att tänka på det tog hon en stor klunk av vinet framför henne, eller den äckliga vin och spritblandningen. Det hela fick henne att grimasera illa. Hon blåste upp sina kinder för att försöka hålla tillbaka en äcklig känsla som kom från hennes mage så att det brände i halsen. Ett tag såg hon ner i bordet för att kunna andan. Till slut svald…[Read more]

Blodet, leran och all smuts som hon hade på sina kläder fick henne att rynka på näsan. Äcklad av sin egna lort. Enda sedan barnsben hade Nenya alltid funnit att människans orenlighet var nästan olidlig. Många gånger hade hon fått en utskällning av sina föräldrar när hon kommenterat adelfamiljernas lort och stank när de var på tillställningar…[Read more]

Livvakt och rådgivare? Hon betvivlade det starkt. Mannen såg snarare ut som typen som agerade i det dolda, inte någon som skulle ställa sig mellan Saskia och ett svärd om det skulle behövas… men råd hade han säkerligen. Hon betraktade under tystnad mannen när han gick fram till Saskia och lutade sig in alldeles för nära henne för att det skulle va…[Read more]

Döden. Hon var väl medveten om att det var det som var straffet för ett sådant förräderi som hon hade gjort. Det var trots allt att välja fel drottning och att sätta hela landet i ett spel på liv och död. Kanske det var tur att denne Fëani inte var allt för inriktad på ett maktspel. Åtminstone inte nu. Fast vem visste vad som kunde ske om något…[Read more]