Orken blev nästan förvånad över hur lätt det var att övertala någon. Så lätt hade det väl aldrig gått förr? Hon blinkade till i sin förvåning och hade svårt att formulera något. Var det artighet, sarkasm eller ren dåraktighet och snällhet från främlingen? Hon stängde sin öppna mun och drog ner sitt hotfulla finger för att le lite bredare. Så artig…[Read more]

Hon tänkte förstås inte på honom på det viset, såg honom inte så som han såg sig själv. För henne var han, skulle alltid förbli, samma man som hon kommit att älska på ett vis som var helt nytt för henne. Att hans ben inte var vad de en gång varit, att hans kropp magrat och hans varje steg orsakade honom smärta gjorde honom inte mindre av en ma…[Read more]

Lite förvirrat följde hon mannen som sprang iväg som en hund med svansen mellan bena. Hon snörpte på munnen. Han hade visst bråttom någonstans. Det tog henne lite längre tid än de flesta att inse att den främmande skepnaden, som hon nu kunde förstå var en kvinna, talade med henne. Tystnaden som uppstod efter frågan, var nästan stickande obek…[Read more]

Hon var så oerhört tacksam över att han inte givit upp om henne när hon lämnat honom i Iserion, tacksam över att han följt efter henne trots det tillstånd han befann sig i, och tacksam för att hon slutligen kunde få chansen att hjälpa honom ordentligt, inga andra förpliktelser än de hon kände gentemot honom. Att lämna Märhen hade varit en välsig…[Read more]

Äntligen på land igen. Känslan var obeskrivlig, det var som om ett mörker hade funnits kring henne allt för länge. Som om hon kunde andas friskt för första gången på länge. Hon stannade upp och lutade sitt huvud uppåt för att se på månen och stjärnorna som var de enda ljuset i den mörka gränden. Staden kändes mer rofylld än Antrophelia, som al…[Read more]

Ett flin fanns på hennes läppar och hon skakade på sitt huvudet medan hon skrockade lite åt denne Lukas svar. Som om hon själv skulle tro på något så simpelt som ödet. Livet var väl inget annat än ett elände som man tvingades igenom tills det var slut? Något större än det var det inte. Åtminstone inget som hon själv hade lagt märke till. Hon…[Read more]

Kanske var det kylan som omslöt Yazfein, eller så var det av någon annan anledning som hon egentligen inte skulle våga erkänna högt, men nästintill omedvetet tog hon ett steg närmare honom när hon väl släckt elden som bitit sig fast i hennes mantel. Huden på hennes nu bara armar knottrade sig i den kalla luften men hon tycktes inte märka av de…[Read more]

“Ett utmärkt exemplar till och med” svarade Rushla utan att tveka en sekund på svaret. Varför skulle hon det. Det var trots allt sanning. Magnifik hörntand, vackert grön och fettig hy. Hon var inte lika lång som de flesta orkerna… Men det verkade denna kvinna vara. Hon granskade främlingen från sitt robusta ansikte, inte lika vackert grönt som h…[Read more]

En kort blick mot Maeve, för att se att branden var släckt och inte var allt för många skador. Hon blåste lätt på sin egna brännskada på handen, där det hade svartnat en del på den redan mörka hyn. En fälla. Möjligtvis, eller snarare ett försök till mord. Frågan var vem? Trots allt fast det många skäl till att hat och pengar var inblandade bland a…[Read more]

Yazfein hade lugnt mött Sera’s blick hela tiden, beredd på ilskan och att få höra hårda ord. Så lite förvånad blev han över klingandet när flaskan slog i marken vid dem. Han drog sig lite längre in i sin mantel när Sera tog upp flaskan, men när den igen fattade eld började hans ögon söka efter den som kastat den.  När fler flaskor kom faran…[Read more]

Lite varsamt betraktade Vinga kniven som främlingen höll fram. Fast hon var skeptiskt till att denne man vill henne något ont, nå vem vet? När väl han började stycka upp haren nickade hon bara lite lätt för att ta några få torra kvistar att mata elden som blossade upp en kort sekund. Hon nickade lätt till hans svar. Luka, Luka… Lu…Ka. Up…[Read more]

Farandes längs vägen… Hur kunde hon ens ha mage nog att påpeka något sådant! Skulle det vara hennes fel att det var en nedförsbacke där? Knappast och till råga på allt hade hon förstört hennes tunna som skulle sakta ner och vara hel annars. Kvinnan fnös till och hötte lite med sitt finger.

“Det är snarare din fot som var i vägen! Och vad ska ja…[Read more]

Vid alla hörntänder! Rushla stannade till och hennes hjärta stannade ett kort ögonblick. Den vackra ölen forsade ner på de smutsiga gatorna och inte ner för hennes strupe. Tanken var hjärtskärande. Sedan fick hon syn på en enorm känga som satt fast i tunnan.

“Du har förstört min öl! Din kumpledunt!” utbrast Rushla med en grovaccent på det allmän…[Read more]

Som vanligt kastades skeptiska blickar mot den kvinnliga orken som strosade på gatan. Även om hon försökt med ett leende, tycktes hennes tänder vara för groteska för barnen som drogs undan av sin mor och ombedd att hålla för ögonen. Oförskämt! Trots allt var Rushla en magnifik ork, ett praktexemplar om hon skulle säga det själv. Skarpa drag m…[Read more]

Det var uppenbart att Yazfein såg potentialen i att ha Sera som allierad nu när han visste att det fanns ett band mellan de båda unga kvinnorna, men om Maeve tyckte illa om den tanken så visade hon det inte, i alla fall inte just då. Istället kunde hon bara hoppas att Sera skulle hålla käften om hela saken och kanske lämna dem ifred, men hon hade…[Read more]

Den tag sig nog… Orden fick hennes mungipor att rycka till i ett leende. Vem som helst kunde se att den var på väg att dö. Fast om hon kommenterade det, kanske han skulle bli bitter? Män hade en tendens att bli arga om man rättade dem. Hon satte sig ner med en tacksam nick och öppnade sin säck för att få fram lite torkat kött som hon hade lovat…[Read more]

Ilskan hos Sera var uppenbar, för något inom henne kunde inte helt acceptera sättet som de talade om det. Som om det vore hennes fel! Hon hade inte ens tänkt göra något åt det, om inte den där jävla mörkeralven hade attackerat henne. Dessutom två gånger! Åtminstone hade hon ett namn nu och ett minne att visa någon. Fast vem skulle tro henne? Ho…[Read more]

Vädret var på väg att ändra till en lite mer otrevligt väder. Även om den smutsiga vandraren säkert skulle behöva tvätta av sig, var inte regnet något hon föredrog. Fast å andra sidan, hade hon inte något annat val. Vägen var lång framför henne och det var inte en by i sikte. I horisonten kunde hon skymta något glödande och en skugga. Vad skull…[Read more]