Hennes ord får nästan hans hjärta att stanna, de lät äkta och inte som något hon tvingat sig säga, han förstod att hon menade dem. Även om deras romans och kärlek skulle få förbli en hemlighet mellan dem. Om det nu var något de skulle lyckas med. Kanske lät hon stunden och känslorna över allt som hänt under dagen ta över lite och påverkade hennes…[Read more]

Också Maeve hade stelnat till en aning när det knackade på dörren och en nyckel vreds om däri. Lättnaden när det bara var hennes far fick henne att flina lite fånigt, ett flin som blev till ett kort skratt när hennes mor talade.

”Det är nog mest mor som gömmer sig för dig och din fest, jag håller henne bara sällskap”, retades hon, som om det i…[Read more]

Det var inte det att hon inte litade på sin far, utan snarare att hon inte visste hur Fëani hade tänkt lägga upp det hela. Hon skulle just säga det till Arand när något annat tycktes ske i salen, något som fick håret i hennes nacke att ställa sig på ända och hennes hjärta att sjunka som en sten i magen.

Hon satt still i vad som kändes som e…[Read more]

Lite förvirrad var hon över de skiftningar som fanns där hos Ejvald, men hon fann en lättnad krypa sig upp inom henne när han var lite mer mjukare och lade sin arm omkring honom. Även om hon ryckte till lite först – som om han kommit åt ett blåmärke.

“Jag vet inte… Hjälplösheten kanske? Eller likheten? Att vara en ung kvinna, utan någon att v…[Read more]

Han lägger handen på hennes huvud och ett mjukt leende finns på hans läppar som den totala motsats mot hur kalla hans ögon var. Sen ställde han sig upp för att gå en liten bort till där Biorn stod, han viskade något i dennes öra, fick som svar en kort nick innan mannen vände sig om och gick in mot byn igen. Ejvald kom tillbaka för att sätta sig ne…[Read more]

Hon kunde inte minnas att hon någonsin sett honom så nervös och så blottad. Inte ens när han avslöjat sitt verkliga jag för henne så hade han visat så mycket som han gjorde nu och det skrämde henne, som så mycket annat som hade med mer komplicerade känslor att göra. Hans ord skrämde henne också, trots att de samtidigt värmde hela hennes väsen. D…[Read more]

Blicken och den plötsliga kylan skrämde Ranghildr och hon var inte riktigt säker på vad hon skulle säga eller om hon ens borde säga något. Kanske hans ilska och kyla var mot henne. Hon visste förstås att hon inte skulle ha ingripit i vad de höll på med men samtidigt kunde hon inte ha gjort något annat när kvinnans skrik på hjälp ekade i hennes…[Read more]

Han lyssnar nog och förstår vad det är hon menar, hade hade inte förbjudit sådant beteende mot de byar de anföll men de hade aldrig haft något sådant mot andra i hirden. Han hade helt varit säker på att han hade sagt till alla att man inte anfaller någon annan i hirden. Hade man problem med någon så skulle det tas med honom, men att några inom h…[Read more]

Orden ifrån honom fick henne att som hastigast le, för det var en värme där i hans ord. En oro. Hon drog djupt efter andan och tog upp en en näve av stenar och sand som hon lät rinna ner mellan hennes fingrar medan hon till slut vände blicken mot honom.

“Jag hade inte tänkt ingripa först…” sa hon, hastigt som om det var ett desperat löfte fö…[Read more]

“När det fattas någon vid festen och firandet vill jag ju så klart veta varför.” Han kliver fram bredvid henne men sätter sig inte ner utan vänder blicken ut mot vattnet han med. Detta var nog ett av de svåraste samtal han haft och aldrig trott sig skulle behöva ha. Sen ser han ner mot henne, placerar mjukt en hand på hennes axel medan han förs…[Read more]

Han följer henne med blicken och ser til att hålla avstånd mellan dem när hon rör sig, han var inte upplagd för lek eller strid just nu. Så skulle hon försöka något hade han inte tänkt hålla tillbaka med sin magi. Inget hon säger får honom att slappna av eller känna sig lugnare. Snarare tvärtom faktiskt, allt kändes bara mer fel ju mer hon berät…[Read more]

När hon hörde sitt namn tystade den unga kvinnan ett kort ögonblick innan hon snyftade till och nickade lätt. Hon sparkade ännu en sten i vattnet och lät blicken fortfarande vara kvar på dess böljor som började bli lite fler nu när vinden hade blivit allt större.

“Vad gör du här?” frågade hon sedan, som om hon inte riktigt ville ha honom där och…[Read more]

Han hade i ögonvrån uppfattat en rörelse ner mot stranden vilket hade fått honom att röra sig dit, när han såg Ragnhildr, hörde hennes ilskna skrik var det uppenbart att något inte var som det skulle. När han närmade sig henne från sidan kunde han se blåmärken och kanske en mörkare fläck i håret. Det var en liten knut i magen som började formas d…[Read more]

Som om hon fann hans ord roande skrockade Ziyaté till och korsade istället sina armar. Han skulle nog se den skimrande magiska ringen på hennes finger. Den som gjorde att hon var bunden till Lloth, för hennes svek och skulle inte svika henne mer. Den nästan sliskiga kärleken och lojaliteten för Lloth som svämmade inom henne när hon hade andra ta…[Read more]

Det var inte förrän sent på kvällen som Ejvald skulle se Ranghildr igen. Fast det var något på hennes sätt som kändes undvikande som om hon inte riktigt ville möta Ejvald eller någon av de andra på skeppet. En liten suck sjönk hon ner på en av stenarna vid stranden och såg ut mot havet. Där hon hoppades vara ensam.

I eldens sken skulle han nog…[Read more]

Han tar ett stapplande steg framåt när hon knuffar till honom. Hon blev allt starkare ju längre tiden gick, vilket kändes bra men samtidigt blev han alltid överraskad. Men hon skulle nog alltid vara den lilla skeppsråttan han funnit på skeppet sitt. Hans fru hade också tagit sig an Ragnhildr direkt efter deras första räd. Samt skällt ut Ejvald för…[Read more]

“På samma sätt som du inte kommer få mig att ändra min åsikt!” utbrast hon, arg och ilsket. Hennes temperament var alltid något som ibland hade skrämt barnen, inte för att sönerna brukade gå på hennes nerver på samma sätt som hennes dotter gjorde. Hon drog ett andetag för att lugna sig och borrade in sina isblåa ögon i hans.

“Jag vill göra det h…[Read more]

“Alla gör vi misstag, och ni dödliga har en tendens att söka efter en trygghet. Det kanske de kan ge dig här” sa Ziyaté och på hennes läppar fanns nästan ett medlidande leende. Inte för att hon skulle förnedra sig själv genom att visa något mer än en kort sekunds medlidande.

Hon skakade på sin kropp, lite obekväm med allt det sorgsna och ta…[Read more]

Ranghildr hade varit ute och samtalat med Eirik en stund och precis tagit sig in i salen igen. Fast det som hon nu såg fick en rysning att krypa sig längst ryggraden. Den isblåa blicken var fokuserad på något som nästan liknade ett skal av hennes Kettil. För trots allt gick det inte att mistta att det var en skepnad av hennes döda son.

U…[Read more]