Det var förvånande men trots det förväntat. Varför skulle han tillåtit sig tas till fånga från början? Bara tanken fick Nenya att fnysa. Trots att det fanns en nyfikenhet för hennes bakgrund var det främst ilskan över att blivit talad till som ett barn. Något som alltid hade upprört henne. Ett irriterat läte kom ifrån henne och hon fnös lätt.

“De…[Read more]

Brand ler och gör en liten grimas då han vet att om Leida lovar han ska vakna med huvudvärk så kommer han göra det. Han hade aldrig varit med om att hans syster inte lyckats hålla ett löfte hon gett. Sen skakar han roat på huvudet när hon nämner om han fortfarande kan festa och dricka. “Det må ha varit lite andra former av fester och dricka i N…[Read more]

Arzin ser lite roat på Olaus med huvudet på sne, blicken glider över de vakter som befann sig i närheten och några av dem verkade lite mer spända än tidigare. Åh, om de bara visste vem som stod framför deras arbetsgivare, de skulle nog varit på sin vakt då och antagligen ganska nervösa. Men det är bara under ett par sekunder som blicken är p…[Read more]

Leendet över Vesvías läppar gjorde att hon kände sig lite bättre till mods, men hon var inte så dum att hon trodde att kvinnan skulle ha några goda nyheter, eller för den delen något annat än nyheter. Att detta skulle ha varit ett sällskapligt besök var lika otroligt som att hon skulle växa vingar och kunna flyga.

”Kom, gör mig sällskap och si…[Read more]

Flera gånger sedan den första natten de spenderat i Kaldrland hade hon känt sig iakttagen och hon hade inte fått särskilt mycket sömn. Det hade varit en tröst att ha sina bröder vid sin sida igen dock, och Arand var ett ovärderligt stöd, trots att han oftast såg bitter och sammanbiten ut inför de flesta. Det hade också visat sig att Fëani var en…[Read more]

“Jag kommer skaffa mig fru och återvända till gården när det är rätt tid och lugn för oss om än tillfälligt. För jag har inte tänkt tillåta någon dräpa mig eller dig den närmaste tiden Leida.” Brands ögon mötte hennes och han log bestämt men också lite roat. Därefter skrattar han högt så de ekar där inne, vilket också drar några blickar till sig.…[Read more]

För att vara ärlig hade hon alltid föredragit de mindre rummen i palatset än de stora och pompösa. Hon hade alltid känt sig så liten i dem, även som en vuxen. Hon kunde förstås inte undgå att se den missnöjda ansiktsutrycket vilket gjorde henne lite illa till mods.

Som etiketten var böjde hon sig ner och placerade ett vänligt leende på läpparna.…[Read more]

Ismats ögon blev stora vid orden som kom utifrån korridoren, men hon lyckades hålla sig lugn, trots att hennes blick avslöjade fruktan när den mötte generalens. Ögonblicket därefter for hennes blick till Sera i en tyst varning… Förgäves.

Det ensamma lilla ordet innan prinsessan hann stoppa sig själv var nog för att rämna alla planer som Ism…[Read more]

“Athal och jag har aldrig riktigt kommit överens i och med min inställning till vissa saker. Så det skadar inte att visa hövlighet till de gudar som styr på den plats man befinner sig.” Yazfein ler lite roat och något trött innan han nickar. Klart de var frustrerade och arga på hur fienden agerade samt att det var så svårt att få tag i dem. På sä…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite mer av ett flin, men hon kunde samtidigt känna hur kinderna hettade och hennes hjärta slog ett extra slag. Det var nästintill berusande på ett vis som hon inte känt sedan hon först tagit tronen.

”Om jag skulle svara ja på den frågan… Vad tänker ni föreslå?” Frågade hon lite spinnande, med en blick som gran…[Read more]

När hon lämnat Kaldrland hade hon varit mer lik sin bror, men nu kom hon på sig själv med att önska att hon hade fått vara ifred, och det skrämde henne. Hon borde vara glad för att de åter var samlade, men allt som skett sedan hon lämnat sitt hemland hade förändrat henne. Trots det så slog hon upp ögonen när Asgeir satte sig ned bredvid henne…[Read more]

Ett litet grymtande skratt lämnade Ranghildrs läppar när hon hörde sin makes ord. Precis som henne, och många kaldrländare var han rak på sak och det var inte svårt att se att de båda hade påverkat varandra i den saken med.

“Du låter som mig med de vassa orden” påverkade RAnghildr lite retsamt och kärleksfullt till sin make innan hon blickade mot…[Read more]

Förstås kunde hon se en glimt av hans tankar om henne. Grotesk, omänsklig…. äcklig. Fast hans genoristet fick henne att stanna upp i sitt tänkande och det verkade som om hon hade tappat bort förmågan att tala för ett kort ögonblick för att sedan nätt skaka på huvudet och ta ännu en tugga av ormen. Snart fanns bara huvudet och ett ben kvar som…[Read more]

Lite torra grenar hade varit en fin idé, hon nickade lätt och satte ner sin packning vid sina fötter. Den var förstås tung och även om den innehöll en del guld och värdesaker föredrog hon nästan att lämna den här bland halvingarna. Ett vänligt leende fanns på hennes läppar.

“Kan ni hålla ett öga på detta?” frågade Tussie men hon var så säker p…[Read more]

Berättelsen eller hemligheten fick henne att rynka lätt på ögonbrynen. Tänka tillbaka på sina dagar där i djupet under ytan. Det kändes som en evighet sedan. Sedan drog hon fram boken igen och bläddrade i dess oändliga sidor tills hon fick upp porträttet som hon hade skissat av.

Hon granskade dess röda hår och ansiktsdrag för att sedan se upp…[Read more]

Självfallet var det nonsens som Eirik talade om. Att hon inte skulle hinna en sådan sak – tanken var roande och hon kunde inte rå för att skratta åt det hela. Du skulle inte ens lägga märke till mig, pojkvasker. 

Cermonin i sig var ingenting som hon lade sin uppmärksamhet på – varför skulle hon lägga märke till något sådant? Hon skakade nätt på…[Read more]

Han mötte hennes blick och höll lätt i hennes hand tills de fått drycken samt maten. Efter hennes sista mjuka kramande drog han handen till sig och såg på maten. Hans kropp gjorde honom plötsligt medveten om hur hungrig och törstig han faktiskt var. De senate dagarnas färd hade varit på magra ransoner. “Att en dag få gifta sig och ta vid på gård…[Read more]

Försiktigt, lite som ett skyggt djur, satte hon sig en bit ifrån mannen och den lilla flickan. Hon lutade sitt huvud mot höger axel så att flätan sjönk mot andra sidan och kittlade hennes nacke. Stilla för sig själv undrade hon vad hade mannen blivit utsatt för. De flesta som vandrade i öknen hade blivit lämnade av någon eller något. Kärlek, hopp…[Read more]

Brand kan inte annat än le och samtidigt njuta av känslan av att nästan vara där han hör hemma. För även om hon var hans familj så var det just känslan av att vara hemma som inte ville infinna sig. Men det kändes rätt att åter vara bredvid hans syster och hennes ord lättade på de mesta av tyngden han haft på axlarna. Han flinar lite medan han klär…[Read more]

Hennes hand där den låg i hans kändes plötsligt väldigt liten och ömtålig. De flesta skulle troligen ha lagt benen på ryggen och sprungit långt därifrån, men hon var inte vem som helst. Hon var Me’erisias härskarinna och drottning. En liten rysning löpte dock längs hennes ryggrad, fastän inte av obehag, och hon log. Hon kunde försvinna i hans…[Read more]