Det var ett hårt slag mot Zaahls värdighet att bli bunden av människorna. Han bad till andarna att hans vänner skulle ha vett nog att inte komma efter honom, för på något vis trodde han fortfarande att han skulle komma ur denna knipa. Exakt hur hade han bara inte hunnit lista ut. En del utav honom var även rädd för vad dessa kortlivade varelser…[Read more]

Ett hopp visade sig i Zaahls ansikte i form av ett svagt, belåtet flin när han märkte hur besvärade hästarna blev. De slängde sig och kämpade för att komma undan den stormande sanden som letade sig in överallt där den kom ut och piskade dem i ett ständigt flöde. Den ena efter den andra tycktes falla av eller vara vis nog att kliva ner från sadeln…[Read more]

Hovar dundrade mot sandens kalla yta, ljudet dovt och lovandes trubbel. Zaahl kände dem genom sanden trots avståndet, och andarnas viskningar gled genom de tunna vindarna över marken, slingrandes i ohörbara röster kring varje sandkorn för den som hade förmågan att höra dem. Han tycktes kunna tolka dem som tvetydiga, som om viskningarna både bad…[Read more]

Bain satt tyst och ögnade Alienna medan hon pratade. Varje ord tycktes sugas upp och han höll sig tyst även om den gröna och intensiva blicken skvallrade om att mycket försiggick i hans tankar. I alla scenarion av nya styren som diskuterades hörde han en irriterande gemensam nämnare; en högalv skulle sitta på tronen. Trots de olika utgångar…[Read more]

Athaniska tycktes inte bekymrad av det hånande sättet Sarathena talade till henne. Faktum var att ingenting alls tycktes tynga hennes sinne där hon stod intill Nenya vid altaret. Hennes kloliknande fingrar, långa och förrädiska, smekte över det mörka håret med yttersta ömhet – plockades i trådarna av hennes tankar för varje stråk. Men det var förs…[Read more]

Bain sneglade kallt på Lord Velaedrion. Han kunde förvisso hålla med om att det hela var pinsamt, men den som verkligen skämde ut sig var ljustotten själv. Han framstod otroligt vrång och dessutom hade han misstagit sig grovt. Kanske inte fullt så grovt som Tath’nel och Bain gav sken av, men ändå. För att trycka till en högalv fick det vara värt…[Read more]

Bain satt fundersam och tittade på Alienna. Hon var klok, och den skojfriska ungdom han nyligen badat med satt nu likt den drottning hon var. Han nickade svagt åt hennes förslag och tyckanden, förstod vad hon menade och höll med i mpngt och mycket. Jisses, hur befann han sig här i politiska kretsar, talandes kring strategier för fred? Av alla p…[Read more]

På vägen till restaurangen berättade Bain halvt motvilligt om sin skolgång. Främst om hur han fokuserat på sin eldmagi, men även slutet av tiden när han började upptäcka att han hade potential till så mycket mer. Lärarna hade inte helt gillat det, då de försökt forma denna gåva men… Bain hade inte varit en enkel ungdom. Sedan slutade allt tv…[Read more]

Athanishka såg över Nenyas ansikte med ett kärleksfullt leende och strök sina fingrar genom hennes hår, någotsånär lika mörkt som hennes eget.

“Tror du att de som dör ångrar sin kärlek, Nenya?” sade hon tyst, det växande leendet talandes för var Athanishka själv trodde.

Sekunden innan portarna till katedralen öppnades vände hon upp blicken, och…[Read more]

Hur mycket Abbe än led av kylan som infann sig där Ises händer legat mot hans armar, där hennes läppar mött hans, bankade hjärtat i bröstet nu inte bara av besvarade känslor utan även oro. Kanske rädsla. Han var generellt inte skraj av sig, men detta var Sigrid. Att möta ett monster kunde han göra utan problem, men kunde han döda en vän trots att…[Read more]

Nuwa nickade mjukt som om hon förstod. Det var inte helt olikt hur hon själv hanterade motgångar och trauman. Minus leendet förstås. Något sådant var främmande på Nuwas läppar. Tyst fortsatte hon att gå, kände i luften hur Yian inte var färdigpratad. Det var märkligt, men hennes många år i Tystnadens sekt hade gjort henne oerhört lyhörd för när n…[Read more]

Det var lite frustretande att inte ta sig an vad de kommit dit för med en gång. Bad och middag, hur viktigt var det gentemot att ta tjuren i hornen och börja nysta upp politiken och läget i Dal’elath? Det hela började gnaga i Bain, som inte visste hur mycket tid han borde spendera med att vinna Aliennas gunst gentemot att se sig om och samla info…[Read more]

Mitt i allt det hemska satt de där i den finaste av stunder, så avlägsen från deras hårda leverne och kultur. Abbe kände sig nästan fjantig så som han höll på, men det var samtidigt precis rätt. Han ville behandla Ise med all den ömhet han kände för henne och när han tänkte efter insåg han att han alltid varit lite vänligare och försiktigare med…[Read more]

Bain blev alldeles paff av drottningens skiftande humör. Det var inte utan att han kände sig stött när hon snäste även mot honom. Nog för att han var lite svajig när det kom till sociala interaktioner—den senaste veckan var trots allt mer än han upplevt på många år—men hade ändå trott att han lyckats bete sig någorlunda vettigt kring Alienna. Giv…[Read more]

“Dåså,” var allt Nuwa sa när hon hivade bärsäcken över axeln och började gå, intill Yian. Faktum var att hon såg till att hålla jämna steg med henne hela tiden, och då och då sneglade hon tyst på henne.

Dagens etapp började genom den täta skogen, så lummig att man emellanåt fick pressa sig fram genom växtligheten. Hade de tur kunde de hitta en…[Read more]

Athanishka såg hela tiden på Nenya, nu under skuggan av sina mörka ögonfransar då hennes huvud drogs bak med håret i Nenyas starka nypor. Ett belåtet leende lekte över hennes bleka läppar vid de betryggande orden, vaggade i den förvrängda verkligheten som snärjt Nenyas sinne. Med ett andetag besvarades kyssen, nästan öm i jämförelse ti…[Read more]

Abbes andetag blev genast tyngre när han kände hennes läppar mot sin hud, ett möte mellan mjukt och grovt. Blicken sjönk till Ises mun för att klamra sig fast då han fann sig själv önska möta de där läpparna med mer än sina hårdhudade händer. Det var givetvis ingenting märkligt att hon inte haft en aning hur hans tankar gått, för Abbe hade ansträn…[Read more]

Livskamrat. Ett laddat ord, full av antydningar som Bain inte vågade sätta fingret på. Ena sekunden kunde han svära på att det var någonting mellan dem, för att i nästa bli säker på att så inte var fallet. Det gjorde honom yr i tankarna på hur han skulle lyckas snärja in sig och komma nära drottningen. Det var ju trots allt därför han fått släppa…[Read more]

“Laohu,” svarade den store mannen som hasade upp mot ena väggen och drog upp ena knät för armen att vila på. Hans inte allt för vackra leende sträckte sig från öra till öra. Varför kunde inte Nuwa svara på. De var märkliga allihop, och hon fann det stundtals svårt att läsa av dem. Folk utanför hennes sekt var så… levande, på något vis. De va…[Read more]