Nasrins lilla leende var allt och lite till. Världen föll bort i och med det och den efterföljande kyssen som slukade honom totalt, för det var när deras läppar möttes igen som han förstod att detta var mycket mer än bara åtrå. Zaahl lät ömt tummen smeka över hennes kindben samtidigt som han besvarade kyssen, stillsamt och lättat till en början…[Read more]

Blicken Bain gav Camthalion innan han och hans syster gick undan var inte utan skam, som om han funderade på att be om ursäkt för att stjäla av hennes tid från honom och de andra. Men inga ord kom över hans läppar, och snart hade han vänt lägret ryggen för att gå iväg med Aenya. Mjukt lade han sin hand ovanpå hennes, svepte fingertoppar…[Read more]

Zaahl vågade knappt andas när Nasrin klev närmare. Hennes blick sade allt han behövde veta, och ändå avvaktade han som för att insupa och njuta av hur hon kämpade mot sina egna känslor. Beröringen av hennes hand, smekningen av hennes fingertoppar, sände behagliga rysningar upp längs armen för att sedan ebba ut genom resten av kroppen. Det var likt…[Read more]

Zaahl knep ihop ögonen, men gjorde inte mycket mer än så utöver ett flin som reaktion på stinget över kinden. Han såg sedan på Nasrin i ett ögonblick, kanske två, innan han tystlåtet njöt av hennes beröring. Han hade fått sitt hår ompysslat hundratals gånger förr men aldrig hade det känts så intimt som nu. Han hummade mjukt och frånvarande angåen…[Read more]

Undan för undan började Zaahls hår se bättre ut. De förfärligt skurna kopparstråna blev jämnare under Nasrins hand och sax. Känslan av hur hon rodde om honom och hanterade hans hår var oslagbar. Kanske skulle han förstöra sin frisyr mer i framtiden, om så bara för att få bli ompysslad av henne igen. Säkerligen hade hennes far en barberare som k…[Read more]

En viss del av oron släppte när hon försäkrade honom att hon sänt efter en helare. Fullt avslappnad skulle han nog inte bli förrän hennes arm var återställd och farbrödernas aska ströddes i vinden – eller hur människorna nu än valde att säga farväl till sina döda. Men istället för att grubbla över det lät han sig själv skratta till och se på saxen…[Read more]

Zaahl sprack upp i ett leende när hon utbrast hans namn, men när han tog in synen av henne falnade leendet i stillsam häpnad. Även om oasen och Nasrins hem var fantastiska att beskåda bleknade de ändå i jämförelse med hennes gestalt. Hans ögon följde hur klänningen flöt över hennes kropp, för att sedan se upp i det välbekanta, nu rentvättade ans…[Read more]

Zaahl lade handen över hjärtat och bugade sig en aning för Nasrins far när han blev presenterad. Det var dock svårt, för att inte säga omöjligt, att dölja skepsisen mot Osman. Nåja, Zaahl hade fått ett namn på farbrodern, medan denne gott fick söka Zaahls namn på annat håll. Nasrin var allt för vänlig i hur hon presenterade honom, som om han endas…[Read more]

Bain kastade en besvärad blick på korpen innan han sneglade på Camthalion. Det krävde all styrka i hans sinne att inte kliva in i tältet för att avbryta det hetlevrade samtalet. Han fnös och vände blicken framåt innan ett kortvarigt leende ryckte i mungiporna.

“Jag har god lust. Men jag antar att mitt fina sällskap de senaste veckorna har ingju…[Read more]

Timmarna kunde inte flyta långsammare. Varje ögonblick var för långt för att gå utan hjälp till Nasrin. Zaahl gjorde allt i sin makt för att dölja oron som låg likt en osagt mening i hans ögon, i synnerhet eftersom han själv inte hade velat ha ömkan när inget fanns att göra. Bättre att kämpa sig igenom den nödvändiga tiden. Men han tänkte inte ge…[Read more]

Synen av den mörka magin som övertog hennes arm fick Zaahl att svälja mot klumpen i halsen. Han hade sett det förut, inklusive dess förödande konsekvenser. Det var med stress i blicken som han hastigt såg upp på Nasrins ansikte och smärtan som dolde sig där. Hans eget lidande flöt iväg—ställdes åt sidan. Om Nasrin kände Kahel väl visste hon förmod…[Read more]

Bain rörde sig med aktsamma steg över den nedtrampade undervegetationen i lägret när de alla förflyttade sig till Aenyas tält, som han sedan innan kände igen. Otaliga gånger hade han stirrat på den spända tältduken och undrat om mardrömmarna höll hans syster från sömn. Mardrömmar om samma händelser som nykomlingen så fräckt bagatelliserat. Hu…[Read more]

Zaahl drog hastigt efter andan och bet tillbaka ett smärtat stön när han drogs in i Nasrins famn. Ömt lade han sina armar kring hennes kropp och njöt av närheten som bjöds på. Han var så innerligt stolt över henne. Vad hon än frammanat i sitt sinne var det starkt nog att läka varje brutet ben och öppet sår. Förvisso var det ingen nyhet för hono…[Read more]

Bain hade stelnat till när pilarna farit, och den redan vaksamma blicken vändes rappt mot den vithåriga alven som trädde fram. Vad hette han nu igen? Cam, någonting. Det spelade föga roll. Om han visste sanningen eller ej kring Bains fritagande av drottning Alienna stod inte skrivet i hans namn, även om han var nära Aenya. Det var en spänd B…[Read more]

Zaahl hade smått ryckt till när hon tagit hans manglade hand, men närheten var lika välkommen som smärtan var pinande stark. Tunga och hesa andetag trängde ut över hans återfuktade läppar, den nedre sprucken av ett slag som Kahel tidigare utdelat.

Förhoppningen steg inom honom när hon tog fram soltopasen. Om orken funnits där hade ett leende krup…[Read more]

Aenya hade inte varit stolt över honom, tänkte Bain när han lämnade platsen där han vilat över dagen. Färden från Dal’elath hade tagit flera dagar, och för att slinka obemärkt genom skogar och byar hade Bain valt att hålla sig till skuggorna i skydd av nattens mörker—som en del av dem. Han hade varit fullkomligt utmattad om det inte vore för h…[Read more]

Världen kändes osannolik och påhittad för ett slag. Zaahl hade upplevt det förut när han förlorat någon som stått honom nära. Priset för ett långt liv, på en position som hans, var att behöva återuppleva det hålrum som slagits fram i hans själ. Igen och igen. Inte heller blev det lättare för var gång, även om han blev bättre på att hantera det.…[Read more]

Varje steg var en pina, men smärtan till trots fortsatte Zaahl att sätta ena foten framför den andra. Han var skyldig Nasrin det efter allt hon riskerade för hans skull. Det fanns även en till han stod i skuld till och hon kom mot dem genom röken. Shaariel. Hon skulle belönas rikligt för sin modiga manöver, men även få en reprimand angående h…[Read more]

Röken stack i näsan och ögonen, och Zaahl hostade till när det brände ner i halsen vid varje raspig inandning. Smärtan från tortyren slog likt blixtar genom kroppen vid varje hostande. Ändå höll han den fortfarande undan med ren och skär vilja.

“Nej,” viskade han med sammandragna ögonbryn när han märkte att Nasrin kom till hans sida istället för…[Read more]

Med möda lyckades Zaahl sätta sig upp, om än nära på att kollapsa omedelbart. Det låg en skräck i hans blick när han bevittnade hur Nasrin gav sig på Kahel. För allt i världen borde hon lagt benen på ryggen och sprungit medan hon kunde. Kahel var distraherad, och det var hennes bästa chans om hon nu prompt skulle ta sig an honom. Det både värkte…[Read more]