Kettil såg på händelseförloppen med stora ögon, och såg ut att ta in mer och mer av sin omgivning. Han såg på sin mor, sin far, sina syskon och slutligen på Rune. Det var tydligt att han försökte göra de kopplingar som alla andra redan verkade ha gjort. “Är det verkligen jag? Jag förstår inte.” Att uttala frågan verkade nästan som att det smakade…[Read more]

Hon log åt Sera. “Du kommer vara drottning över Iselem och en tränad magiker. Du vågar nog bara inte tänka på hur mycket du kommer kunna göra när det är dags.” Hon lutade sig fram och placerade sin hand öppen med handflatan uppåt framför Sera, inbjudande för Sera att hålla i.

“Skulle du behöva en rådgivare eller magiker så kan du räkna med mig. J…[Read more]

Kettil såg mot sin far och följde sedan hans blick mot Rune. Det var kortvarigt dock för hans mor anlände och kom rusande genom salen mot honom. Ett plågat leende fyllde hans ansikte och han sträckte ut sina armar för att möta henne, men liksom henne passerade han rakt igenom. Han såg ner mot henne, tydligt tveksam, och rörde sig för att försök…[Read more]

Nashwar kom runt hörnet med spjutet höjt och förväntade sig ingenting egentligen, men blev ändå förvånad när där var tomt. Hon tog några steg in och sökte bland hörnor och gömmor men såg ingenting nära. Hade det varit någon här var de nog redan långt borta, men vad mer kunde hon göra härifrån.

Hon återvände till huvudleden och såg mot Djan och Ak…[Read more]

Hillevi hade ett allvarligt uttryck då hon kunde observera vikten som tanken på krig belastade Garvald. Hillevi bara nickade till hans kommentar och valde att inte trycka på den något mer, utan vände sin fokus mot Baura på nytt, leende.

Hon såg sig om medan hon bar henne genom byggnaden, och fann uppskattning i hur enkelt men elegant det var. Ä…[Read more]

Rune sökte sig runt i rummet bland alla krigare och andra, verkade nästan jaga någonting som slank undan honom gång på gång innan slutligen han hastigt greppade mot luft framför sig, nästan så att han stötte omkull en av krigarna som stod nära, och det såg ut som att han fick tag i någonting fysiskt som inte syntes. Sedan drog han till.

“Jag…[Read more]

Rune såg mot Audgisil och Ziyaté under deras diskussion, och sedan vandrade blicken även mot Fëani när denna närmade sig. Samtalet började bli intressant, ännu en spännande deltagare i konversationen, men Rune verkade snart distraherad av någonting, och såg ut mot salen. Han tömde sin tallrik, kvävde en rap, svepte sitt nyligt påfyllda mjö…[Read more]

Minnet var i luften. Skuggorna fanns inte, men hon kom ihåg hur det hände. Det var som att hon var där, men utan dimman och bland möblerna i sitt hem. Hon duckade, och kniven flög över hennes huvud. Hon klev åt sidan och hugget missade henne. Och där var han, i person. Hyliat. En kall kår sköt genom hennes kropp, hon mindes händelsen som att de…[Read more]

Lissandra skrattade till och nickade, hennes ton munter. “Vi äter hemma ikväll!” utropade hon. Hon smällde händerna i bordet och reste sig hastigt upp. Hon började svänga blicken till höger och vänster om sig, över sin axel inräknande och sedan började hon tyst räkna på någonting.

“Tjugo munnar vill bli mättade idag. Nej … nitton!” Hon s…[Read more]

Rune höjde blicken när Maeve smällde till Yazfein och hans uppmärksamhet riktades åter igen mot dem. Självklart följde han de konversationer som var nära honom, särskilt vad som sades mellan Audgisil och Ziyaté, men blicken följde Maeve när hon lämnade salen, och kort inpå följde blicken även Eirik och Yazfein. Bakom Runes ögon jobbade kugghjul…[Read more]

Längst muren var Aelors fotsoldater intryckta i hoper så täta att de knappt kunde röra sig. Vissa tog sig ner mot marken och under de större fienderna för att börja fly när de tog sig förbi, men ingen tog sig förbi utan att bli nerjagad.

Bronnors styrkor själva trängdes, men för att se vem som skulle få skära ner nästa länga av ohyra som de jus…[Read more]

Hillevi var en kvinna med få leenden, men att hånle var inte henne främmande. Hon log och såg tydligen inte utropet från Ragnhildr som det hån det kanske var. Hon höjde sina armar utåt som om de menades omfamna hela rummet.

“Ja vart är Turin? I hans frånvaro lyser din närvaro, för hans vilja är var och en av oss. Inte är han i era salar, inte ä…[Read more]

Det gick inte en stund under deras resa där Istilwys inte övade på sin magi. Hemma gjorde hon det i hemlighet, men här fanns det ingen spärr, ingen dömande vårdnadshavare med specifika förväntningar, inga åsikter om hennes bleka ursprung.

Medan hon försökte forma en dolk från skuggan som skapades av att hålla ena handen över andra vände hon sig…[Read more]

Hulta skrattade till, och sedan log mot Sera medan hon höll handen över munnen som om någonting fult kommit ut ur den. “Förlåt, det var inte meningen att skratta, men det känns så overkligt hur olik min oro din är. En värld av fisk och handel väntar mig när jag är färdig här, det finns inget utrymme för en magiker i Österhman … vilket är sjukt…[Read more]

Rune distraherades i sina observationer när maten serverades framför honom och när han såg ner på den så verkade han nästan tveka. Han vände blicken till det nya stopet med mjöd och imponerande snabbt svepte han även detta stop. När han väl var färdig började han sluka maten med glupskhet.

När Audgisil talade vände Rune med intresse blicke…[Read more]

Han jublade starkt efter kungens korta tal, och skrattade till innan han såg ner mot mörkeralven och log. “Skål lilla du! Skål till familjen, skål till det oersättliga!” Han gav hennes axel en knuff.

Rune ledde Ziyaté fram till sätet som indikerades av kungen och föste henne mot det innan han själv satte sig ner intill henne, en vaksam atm…[Read more]

Rune talade lågt till Ziyaté när de klev in i rummet. “Att förstöra nätter är ditt sätt att leva, lilla flicka. Jag ber en fisk att inte simma, men så länge du drunknar kan jag flyta.” Han log sedan mot Audgisil och blev kort överraskad över närheten, men bemötte omfamningen med samma energi och slöt sina armar om kungen.

Han tog tag i mjöden n…[Read more]

Rune såg sig själv genom vattnes reflektion och fnös till åt ansiktet som mötte hans blick. Han släppte ut ett långsamt andetag och såg sedan först mot resten av eskorten och därefter Ziyaté innan han klev iväg från vattentunnan och gick ikapp gruppen som var påväg mot festligheterna.

Björnskin över sig, barbröstad och ett par enkla byxor som k…[Read more]

Rune fnyste till åt henned kommentar, lite reaktivt, lite hånfullt. “Om inte för att jag bättrat mig själv, hur skulle du ha varit vid liv? Och se på mig nu, jag kastar en stor skugga, inom vilken många har vandrat vilse.” Han gav henne ett farligt leende och såg sedan över axeln mot den i skuggorna som nu var allt annat än osedd. Stora delar av…[Read more]

Rune vände blicken sin tillbaka till Ziyaté, och efter en stund av allvar kom ett leende. Han började sedan se sig om när de vandrade genom Frostheim som om han såg staden för första gången, trots att han hade levt där stora delar av sitt liv.

Han talade till Ziyaté medan de gick, hans röstläge lägre, men ändå inte en viskning. “Det skadar di…[Read more]