Hulta såg på Sera medan de vandrade och lyssnade noga på vad hon sa, och även om hon inte höll med om att det var så vattentätt som Sera fick det att framstå, så valde hon att lämna ämnet bakom sig. Hon förstod hur tråkig hon var just nu, och insåg att hon nästan exklusivt lät rädslan av hennes syster styra hennes tankar. Det var en befogad rädsl…[Read more]
Kamilla slöt sin näve strängt, lädret knarrande av hur påfrestande det var. Hon lyssnade på adelsmannen tala, och för varje passerande ord så hårdnade hennes kropp ytterligare i reaktion, för det han sa vände hennes känslor ut-och-in. Hennes karaktäristiska lugn började rinna av henne, och den tyglade riddar-lika kvinnan började känna hennes r…[Read more]
Sättet hon talade på hade alltid förvirrat Ziyaté något, samtidigt som det också roade henne. Det lät som nonsens men mörkeralvinnan visste bättre och log svagt över det hela. Ett löfte om stordåd och lycka, det var aldrig fel. Vägen dit skulle förstås ha många törnar, men i slutet var det en ros.
“Mörkrets trygghet finns i skuggorna, min vä…[Read more]
Aine
När han pratar om sina och hennes hemligheter så spreds ett hungrigt, nyfiket leende på hennes läppar. “Smickrare..” Fnös hon åt hans komplimang över hennes ögon, men hennes röst eller miner bar inga spår av att hon ogillade det. Tvärtom, det inget smickrar mer än när någon visar intresse för en eller låtsas göra det..
Silke
Det såg lite roligt ut, när en av hans vita hårtestar stack rakt upp ur hans hjässa, som en antenn. Hennes egna hår var samlat i en låg tofs i hennes nacke. Några länkar hängde utanför, men de stack inte rakt upp sådär. Hon gör en liten gest mot hans huvud, försökte ge honom ett tecken på hans ostyriga hår – om han nu ville åtgärda det.
Daermond
Så mannen med ett lila och ett rött öga var verkligen Wreax. Legoknekten nickar, för att visa att han lyssnar – samtidigt han inspekterade dolkarna. “Jag har hört talas om Er, Mäster Situros. Ni har blivit en nagel i drottningens öga på sista tiden.” Daermond log lite för sig själv och sneglade mot Wreax. När den andre mannen började pr…[Read more]
Daermonds nick och sättet på vilket han rörde sig lite närmre henne fick henne att känna sig bättre till mods, men stämningen var likväl spänd. Om hon inte sett uppriktigheten i Vesvías ögon när hon tilltalade henne så hade hon antagligen givit in för paranoian, men nu lät hon istället en del av irritationen rinna av henne med en liten suck.
”D…[Read more]
Kanske är det just för att sällskapet är så stort, att eskorten är så tungt beväpnad som hon står kvar. En så tungt beväpnad styrka som så disciplinerat gjorde iordning för avfärd skulle skydda viktig och dyrbar last. Men frågan var fortfarande om de var vänner eller fiender. Hon möter först blicken på den man som inte riktigt verkade höra hemma…[Read more]
Aine
Direkt? Hon? Vad trodde han egentligen att hon pratade om? Intimitet? Hon skrattade, men det var ömsom hjärtligt och generat skratt. “D-…” Aine harklade sig, förläget. “Jag menade inte.. hrmm.. jag..” Det irriterade henne att hon inte riktigt hittade orden, hur skulle hon förklara sig? Tanken att förlora ansiktet retade henne, hon borde…[Read more]
Daermond
Han vred lite på sig när han hörde sitt namn. Det här måste vara den där Wreax, för hur många hade ett lila och ett rött öga? Även om Daermond visste vem han hade framför sig, gav han inget sken av det.
“Mm.. det stämmer och Ni är..?” Hans röst var hes, låg och raspig. Stämbanden hade någon gång blivit skadade och därmed var hans rö…[Read more]
Stor nog att nästan dubbla en vuxen mans storlek om han inte gick framåtböjd, groteskt deformerad och halt vandrade konungen Bronnor genom det stora lägret och klustret av sina styrkor, men ingen såg på honom med den avsky man hade många andra med hans kropp. Med en puckelrygg full av bölder och ett nedsänkt huvud, en muskulös vänsterar…[Read more]
Silke
Hade hon stått där i gränden hela tiden?
Hade hon precis klivit rakt ut ur husväggen?
Eller fanns det en dörr i närheten?
Hursomhelst, hon ställde sig bredvid honom. “Jag känner han som du jagade…”
Hur kunde hon veta men den där tjuven var?
Hur kunde man se nått som pågick på marknanden ifrån den här gränden?
Nog för han var tanig, men han var tyngre än vad hon trodde. Inte för att Ranghildr skulle erkänna det och knuffade honom en gång på axeln så han hoppade lite fram och tillbaka för att få ett bättre grepp om honom.
“Hem, eller till Sätet om man ska vara ordagrann” sa hon med ett litet leende och såg framför sig taken hade börjat synas allt me…[Read more]
Aine
Hon drog på munnen åt hans fråga, hon lutade sig mot underarmarna och lutade sig fram över bordet. Fixerade sin onaturligt blåa blick i hans. “Jag trodde inte du var en romantiker..” Hennes leende växte sig till ett lekfullt flin under tiden hon sjönk tillbaka mot stolen. Utan att bryta ögonkontakten med honom sträckte hon sig efter bägaren,…[Read more]
Daermond
Han nickade, knappt märkbart – la namnet till minnet. Wreax Situros. En kollega till Vésiva, det borde inte vara så svårt att få reda på mer om en handelsman från ett av de största handelshusen. Det gick inte att ta miste på spänningen i luften och Daermon klev tyst närmare Isra, ställde sig på ett behörigt avstånd bakom hennes skuldra.…[Read more]
“Jag såg tillbaka på den resa vi har haft denna morgon i mitt hem, och under mina fjärran tankars tid hade jag fått en spindel i min hand, och genom dess ögon kunde framtiden finnas. Den var inte min att se, men jag önskades veta av något främmande inflytande att där fanns en framtid värd att betrakta.” Hon log och placerade en hand på Ziyatés ax…[Read more]
Lite förvånad över att hon var där tidigt, kunde hon inte rå för att ge ifrån sig ett nästan kraxande skratt och höjde på ena ögonbrynet samtidigt som hon godtog hennes hjälp att dras upp. Nästan som ett handslag, hennes hand var lite hårdare kring Istilwys, nästan som i en utmaning mot henne.
“Leve Lloth, all seger är hennes förstjänst.” in…[Read more]
Istilwys var sällan tidig, hon hade för många projekt och aktiviteter hon ville utföra innan nästa sak. Senaste tiden hade hon haft så otroligt tydliga drömmar om andras liv, alltid olika personers liv, och kom ihåg dem i detalj. Hon hade däremot ingen kontroll över drömmarna, eller någon insikt i vilka dessa personer hon drömde om var. Men det…[Read more]
Jezeral blickade något passivt på Kamilla då hon lät sitt hjärta spilla över adelsmannens och hans entourages döva öron. Han brydde sig inte så mycket personligen, och förstod inte varför hon gjorde det, men visserligen hade hon ju en poäng. Var det dessa hans marker, som han påstod, var det hans skyldighet att hålla dem säkra.
‘Slösa…[Read more]
“Förståeligt. I ensamhet brukar man behöva göra saker ensam.” sa hon med ett höjt ögonbryn. För hade han inte sagt att han hade rest ensam? Hon var lite fundersam över hur han hade fått de brutna revbenen och det gnagde lite över hur långsamt han rörde sig.
Han var tanig trots allt, han skulle nog inte känna allt för mycket mer än de hararna som…[Read more]