Ithia mötte hans blick, inte helt nöjd att bli ifrågasatt. Det var trots allt inte denna rådgivares angelägenhet vad hon hade eller inte hade för ärende med Akila. Hon ögnade honom och hans vinglas, och det var inte svårt att dra slutsatsen att han druckit mer än ett glas denna dag. Men det var något annat där med, något obehagligt med hur han…[Read more]

Nå, det var väl kanske sant ändå, att det var hennes egen röra. Isra borde, som drottning, inte lägga sig i, men Vesvía var värdefull för henne och att Wreax valt att ta hennes man som gisslan för information gnagde henne, även om det också symboliserade hur långt Wreax verkligen var villig att gå för att få den information hon bett honom skaf…[Read more]

Nej, givetvis kunde inte flickan slåss. Om det var något hon hade lärt sig under sina resor så var det att kvinnor, och särskilt adliga sådana, absolut inte slogs. Det hela hade förvirrat henne till en början, ty hur skulle de om möjligt kunna försvara sig då? Det var så hon hade lärt sig begreppet livvakt.

Med en liten suck såg hon upp på Ar…[Read more]

Salim såg på Cathryn för att nicka lätt.
‘Jag ska göra vad jag kan. Men då måste jag träffa personen i fråga.’ sa han, det var allt han kunde göra trots allt. Det han fått att arbeta med var inte mycket. Bara en relativt flummig beskrivning på problemet.
‘Är ni redo nu?’ undrade han, som om han frågade ifall de behövde vila först.

Ausgisil rynkade på ögonbrynen lite åt mannens berättelse.
‘Och ändå kom du undan, ensam?’ frågade han tankfullt, för att sedan vifta undan orden. Det var inte allt för viktigt, tur hade han ju klarat sig fram i mål.
‘Hade ni meddelat innan hade vi sänt en eskort från Tinderstad hit, så hade resan gått lite smidigare.’ och det var fortfarande u…[Read more]

Arand hade inte så mycket att tillägga gällande Maeves löften, han kunde bara nicka vid passliga tillfällen och ta emot köttbiten hon erbjöd för att lite frånvarande och eftertänksamt tugga på den medan hans blick var fäst på mörkeralven på andra sidan lägret. Som om han bedömde hur mycket hon kunde vara ett hot eller inte.

‘Oroa dig inte, vi ska…[Read more]

“Sjösjuka?” frågade Vinga, lite som om hon tänkte lite för högt och rynkade något på sina ögonbryn. Hon var inte helt säker på den frågan – för hon hade inte varit på havet så många gånger. Hon föredrog att hålla sina fötter på fast mark. Det hade en tendens att skumpa mindre.

Fast hon kunde inte rå för att vara lite nyfiken över det hela och såg…[Read more]

Aenya var allt annat än nöjd med dagens prestation, de som följde henne behövde betydligt mer träning och dagens uppvisning var ett klart bevis på det. Som om hon inte ville låta Saskia försvinna ur hennes synfält följde hon alverna som bar Saskia med sina ögon. Hon var allt för upptagen med att intensivt stirra på den avsvimmade iselemska ad…[Read more]

Vésiva kunde inte annat än att nicka åt vad Luka sa. Det var skumt. Även om ordet kanske inte var den bästa matchningen för situationen. Kanske man rent utsagt kunde kalla den absurd? Hon skrattade lite lätt åt det hela för att sedan klappa honom på benet igen.

Han var naken. Förstås skulle  hon tänkt på det innan men inte hade hon tänkt på det.…[Read more]

Som om hon tillfälligt hade glömt att hennes make var fångatagen. Egentligen ville hon be drottningen om all hjälp hon kunde få. Att arrestera Wreax, kanske till och med låta honom lida. Fast å andra kändes det som om det skulle kunna starta en katastrof. Och varför skulle drottningen bry sig?

“Jag vet inte… Min drottning” sa hon till slut, li…[Read more]

Elegant och enkelt svingade sig mörkeralven av hästen. Borstade av sin mörka klädnad för att sedan se på Eirik som blivit presenterad av Asgeir. Det var många och raka frågor. Allt för många för hennes egna smak men hon såg på dem båda.

“Har ni pojkar en karta?” frågade hon, för även om de själva skulle se sig som män visste Ziyaté bättre. Och…[Read more]

Nenye möter Arans blick, hennes egen trött, lätt vilsen. ” Nej… det är inget jag har planer på att göra heller och för er vill jag fortsätta vara Nenye. Det är säkrast så. ”Låter blicken vandra mellan dem båda, nickar åt Arand, lite bistert även hon när han säger att han inte ska sälja henne till fiender” Tack.. ” Svarar hon lite kortare i t…[Read more]

Aine
Hon blundade och såg färger. Rött och orangesvart som böljade mot henne, varmt och tryggt. När han drog upp henne i sitt knä, satte hon sig grensle över hans båda lår och höll upp hans huvud mellan sina händer. Hans arm runt hennes midja höll ett bestämt tag runt henne. Han var starkare än vad han såg ut att vara.. Men ju mer passionerad ha…[Read more]

Hon verkade ha skingrat en del av Vesvías oro genom den enkla meningen, och det gladde henne, trots att hon inte kunde påstå att hon förstod riktigt hur. Den andra kvinnans man var fortfarande en gisslan och risken fanns att det var något som skulle fortgå om hon nu inte gav Wreax tillräckligt med värdefull information.

”Nej, Vesvía, inte i dag…[Read more]

Hon gillade det inte alls. Gillade inte hur hennes bror bjöd med mörkeralven, hur hon satt bakom honom på hans häst, och framförallt ogillade hon den där gnagande känslan i djupet av sitt innersta väsen. Hon ville egentligen gå fram till sin bror, slå honom på käften och be honom ta sitt förnuft till fånga och kasta av mörkeralven från hästrygge…[Read more]

Asgeir blev något förvånad över att ha mörkeralven plötsligt bakom sig, men då mörkeralven var där vågade heller ingen ifrågasätta det högt. Åtminstone inte i Asgeirs närvaro. Karmanerna muttrade lite där de red, en av dem med den döda mannen med sig som de skulle begrava vid ett mer lämpligt tillfälle. Enligt Eiriks varningar instruktioner ledd…[Read more]

Hans ord fick Ranghildrs ögon att smalna lite. För mycket prat och antagande. Dessutom hade hon en gnagande känsla av att det var något fel med honom. Något mörkare. För att vara säker på att de var de revbenen – eller kanske för att få honom att lida lite till – tryckte hon lite hårdare in i revbenet. Det fanns förstås inte mycket att göra åt d…[Read more]

Förstås var det väntat att alla inte skulle ta hennes ankomst med glädje eller acceptera henne. Hon var van. Ensamheten hade följt henne hela livet. Glåporden likaså. Förstås visste hon bättre. Avundsjuka, ilska…

“Det är ett löfte.” svarade Ziyaté och lade en hand över sin skuldra samtidigt som hon böjde sig fram lite grann. Den rubinröda ögon…[Read more]

Ithia rynkade på ögonbrynen lite, för även hon kände vagt igen denna man. Var hade hon träffat honom? Hon kunde inte placera att de stött på varandra i Caras Idhrenin länge sedan, för hon hade helt ärligt inte förväntat sig att träffa någon därifrån här. Och speciellt inte i en sådan roll, och med sådan nedlåtande och hånfull ton som hon nu fick r…[Read more]

“Människor är som flugor. Irriterande ljud i öronen och de lever så kort tid. Och den tiden slösar de flesta bort. Är det inte tragiskt?” sa Ziyaté med ett snett leende på läpparna samtidigt som hon slog en fluga på sin kind och slängde bort restarna av dess stackars liv.

Ett skratt kom ifrån hennes läppar, fast det lät mer som en kraxande fåge…[Read more]