Folkvang eller Valhall… det var inte där hon önskade sin älskade. Hon säger inget om det, greppar bara ett fastare tag om Arand ch biter ihop läpparna hårt. Lyssnar dock till Asgeir med intresse när han förklarar läget i landet för henne och hon lägger allt på minnet, försöker i alla fall göra det. Kanske fanns det något i det han berättade som…[Read more]

Översteprästinnans röst fick Ismat att rysa lite där hon stod, något oroad över hennes närvaro trots att hon redan sett den. Det var helt enkelt något med den där kvinnan som fick hennes skinn att krypa, men hon försökte ignorera den känslan och istället lyssna på konversationen där utanför. Hade de redan upptäckt deras flykt? Hur var det möjligt?…[Read more]

Flickans sista ord om den förlorade kärleken fick hennes hjärta att smärta en aning, men utåt så log hon bara beklagande och nickade medhållande åt sin brors ord. Flickan var dessutom ung, hon skulle finna någon annan, även om det just nu säkerligen kändes som om hon hade förlorat den enda hon någonsin skulle kunna älska. Det var så livet var,…[Read more]

Hans ord om hur han inte var insatt i etiketten kring ett sådant evenemang fick henne att skratta, men kanske hade hon varit lite väl rättfram i sina spekulationer.

”Ah, men är det verkligen en fest om inte lite blod spills?” Frågade hon retsamt, men ryckte sedan på axlarna åt det hela.

”Men för att vara helt seriös, nej, det är nog inte lämpat…[Read more]

Det var uppenbart att Vesvía ifrågasatte sina livsval just då, men misstänksamheten kunde inte bli ogjord, och inte heller önskade hon det. Hon fick inte bli för bekväm med någon, även om hon delvis hade hoppats på att Vesvía skulle kunna vara ett undantag. En dum förhoppning.

”Och ni har blivit bjuden..?” Frågade hon efter en kort blick på br…[Read more]

Trots allt som skedde omkring henne så var hon på förvånansvärt bra humör. Mötet mellan henne och Vesvía hade kanske inte börjat särskilt bra, men det hade slutat med positiva nyheter för hennes del. Dessutom fortgick hennes allians med Ayperos precis som hon hade hoppats, och läget i hennes vidsträckta land hade blivit tillräckligt stabilt för a…[Read more]

Audgisil nickade lite över Ranghildrs ord, som för att bekräfta att han visste att hon kunde hantera situationen. Han behövde bara höra det med egna ögon. Han tog emot brevet, bröt sigillet och ögnade genom det snabbt – det såg autentiskt ut i alla fall – innan han gav det till Ranghildr ifall hon också ville läsa. Sedan fnös Audgisil i ett lätt…[Read more]

Ayperos hummade lite fundersamt över hennes spekuleringar. En väldigt specifik spekulation, men han spelade vidare på hennes spel.
‘Det är en möjlighet, så klart.’ sa han eftertänksamt.
‘Men det kan bli rätt blodigt, i värsta fall. Är det något som är lämpat för kungliga bröllop?’ undrade han och log ett slugt leende.
‘Förlåt min okunnighet, demo…[Read more]

Salims naturliga svar hade ju varit spontant att svara ja på den frågan. Trots allt var majoriteten av kvinnorna här i Karm betydligt mer lättklädda än de i Iselem. Nå, kanske inte denna unga flicka som stod framför honom. Förvånat såg han på henne då hon avslöjade sin fästman.
‘Ehm… Ja… Nå….’ han harklade sig.
‘Det var inte meningen att fö…[Read more]

Arand mötte Maeves blick, och strök en hand över hennes hår igen medan hans ögon betraktade henne. Konstigt hur de hade rest tillsammans så länge som det gjort, och ändå var det som om detta var första gången han såg henne på riktigt.
‘Mhm…?’ hummade Arand lågt, knappt hörbart, men nu med ett leende på läpparna. Än en gång böjde han sig ned,…[Read more]

Ännu en tugga av maten, och en till. Hon åt under tystnad medan hon begrundade sitt egna svar till Lucas. Det fanns en viss saknad där, åtminstone till Kael. Fast han hade blivit så bitter efter förlovningen att hon knappt tålde att vara i samma rum som honom. Speciellt var han också bitter, som om det var Vingas fel att Lucas ens kommit till pa…[Read more]

Aine
Hon nickade, höll med om att mysterier var spännande. En kort blick på hans hand som for ner till hans mun, blicken blev dock kvar på hans läppar när hans hand föll tillbaka till sin plats. “Gott! Så säger vi så. På återseende, Wreax”  Det skulle passa henne fint, så hann hon landa ordentligt i staden och rapportera att hon anlänt. Hon k…[Read more]

Vreden i Akilas ögon var tydlig, glimrande som ett rovdjur som väntade på att få fälla sitt byte. I vanliga fall skulle hon snäsa åt den som sa åt henne att inte blanda sig i. Men det var något i Nashwars tonläge som fick henne att reagera. Hon stannade i närheten till korridoren som de alla var gömda och ett snett nästan nöjt leende fanns på henn…[Read more]

Översteprästinnan Nashwar kom vandrande längst korridoren, med en grupp av drottningens krigare bakom sig i tät formation. Hon stannade upp när hon såg drottningen fräsa åt den ena och den andra, slängande ur sig otrevligheter och kommandon. Några av drottningens män kom raskt vandrande från där hon var med deras blick låg och rädsla tydlig…[Read more]

Orken kunde se hur blicken till Haelga vandrade mot golvet vars spår av blod sakta torkades bort. Det fanns en slags oro – nästan som en strid i flickans ögon. Oförstående för Rushla – det var behövligt. Speciellt tillhörde det en annan tid. Dåtiden. Det som hade hänt då.

“Gråt inte över spillt blod, var tacksam över att det inte är ditt istäl…[Read more]

Skriket från de nu döda oroade inte Ziyaté. Två mindre att ta hand om. Det var inget mer än siffror i slutändan. Innan Istilwys hade hunnit greppa tag i den sista personen lät hon ännu en kniv sjunka in genom strupen. Det tystade skriket från honom åtminstone. Fast vem skulle vara här ute för att höra dem?

Tanken roade henne något och hon kunde…[Read more]

Skrattet gjorde Vésiva lite bättre till mods och hon stoppade in köttbiten i munnen för att gräva fram lite torkad frukt likaväl. Än hade hon mat, om de skulle vara vilse en stund. Och varför inte unna sig lite mer energi efter ett sådant… en sådan upplevelse.

Det var svårt att riktigt sätta ord på det och hon fuktade sina läppar efter att ha…[Read more]

Vinga andades ut lite för att sträcka på sig, innan hon satte sig ner och tog för sig lite av maten. Hon var däremot noga att inte ta för mycket, mest för att göra Mahrduk nöjd. Och hon placerade skeden mot orken för att skrocka lite åt Lucas retsamma kommentar.

“Var det dumt att packa ner en klänning menar du?” frågade hon med ett höjt ögonbry…[Read more]

Vésiva såg chockat på transformationen. Trots allt trodde hon verkligen inte att det skulle vara så lätt. Hon skrattade lätt för att sedan dra lätt efter andan och kom på att hon kanske skulle säga åt honom att andas. Trots allt var det inte lika noga under vattnet – eller ja, det var väl kanske inget han gjort förut.

“Glöm inte att andas…!” sa…[Read more]

Daermond
Legoknekten nickade och såg nöjd ut över att de kom överens. Daermond var inte farlig, han var bara pragmatisk. Legoknektar kunde förlora stridigheter och krig, men de fick ändå betalt. En mer vidskeplig person kanske skulle sett det som ett dåligt omen, att ge någon en kniv som betalning och som symbol på ens goda vilja. “På återseende…[Read more]