Hillevi följde Garvald med blicken medan han rörde sig mot bordet hon satt vid. Hon var tacksam att se ett sådant närmande, det kändes skönt att välkomnas så tydligt. Det var hur hon tolkade det åtminstone. Hon nickade och log, och lät honom tala till punkt innan hon själv klev in i samtalet på nytt.

“Pryd vet jag inte om det är ett ord jag skul…[Read more]

Hillevi vandrade med sin blick över rummet medan familjen kom igång att vara en familj. Hon fick en varm känsla av hur husligt det var,  av hur tydlig kärleken var och redo alla var att vara vänliga. Hon valde diplomatiskt att inte kommentera ämnet som hade berört deras uppenbarligen bortgångna moder, och valde att istället fokusera på allt det a…[Read more]

Hulta försökte nå mappen utan större lycka, men var ganska van med sin rumskamrats retsamhet och efter några halvhjärtade försök lät Sera henne äntligen nå mappen. Hon log smått och öppnade upp den ivrigt, bläddrande genom de olika bedömningarna.

“Latsidan? Jag jobbar hårdare än de flesta i mina kurser, men det handlar inte om det.” Hon hade v…[Read more]

Det var förstås svårt att tänka på hur hon skulle förklara det. Hur förklarade man för någon hur man andades? Det kände så naturligt för Vésiva och för att vara ärlig var det som om hon alltid hade gjort det. Vilket förstås in var riktigt sant, men nästan åtminstone. Länge nog. Det var åtminstone ett tag upp till ytan.

“Så, vad är det du längtar…[Read more]

Putsväck var båda de små männen och Tussie visste inte riktigt helt vad hon skulle ta sig till. Hon ryckte lite på axlarna för att sedan slå sig ner på en av stolarna och trumma med sina fingrar på bordsytan medan hon väntade på att någon av de skulle komma tillbaka. Hon fiskade upp en honungskaka ur hennes ficka som hon började mumsa på under tid…[Read more]

Lite retsamt höll hon upp mappen så att de var precis utöver räckhåll för hennes vän. Trots allt var Sera längre än de flesta och det var alltid något roande att retas. Till slut lät hon mappen nå Hultas fingrar med samma varma skratt. För henne själv hade hon redan hunnit göra några små justeringar, inte så att det märktes allt för mycket men någ…[Read more]

En kall känsla sköt genom Hultas kropp när hon hörde vad Sera hade stulit, och hon stirrade tyst på henne ett tag. Till en början kändes det bara rentutav fel att de stulit papper från skolan, men sedan att det var deras omdömen och betyg. Självklart var Hulta nyfiken, och det fanns minst ett omdöme hon skulle vilja byta ut innan hennes syster läs…[Read more]

Lite för avslappnat satt Sera i sin säng, lutandes mot den kala väggen med en bok i famnen. Fast det såg inte riktigt ut som om hon var intresserad av det, utan snarare ett annat föremål som låg framför det. De mörka fingrarna höll upp en mapp med olika papper i och det fanns ett finurligt leende på hennes läppar när hon vände blicken mot s…[Read more]

Hillevi och hennes soldater slog följe när de bjöds in i byn. Det var en lättnad att få släppa Baura, även om hon ganska omedelbart kände en tomhet när all vikt försvann från hennes armar. Lättnaden var starkare såklart, men som med vad som helst så vande sig kroppen snabbt vid ett ett särskilt tillstånd. Hon sträckte på sig, rullade på sina a…[Read more]

Ett väldigt oväsen bröt plötsligt ut från platsen där tävlingarna skulle hållas. Det var ett tjugotal röster som skrattade och ropade och tycktes heja på någon, blandat med ilskna rop och chockade flämtningar från människorna som stod kring vad som tycktes vara centret för kalabaliken. Ljudet av stål som träffade marken hördes plötsligt och sek…[Read more]

Det nöjda flinet över hennes läppar var svårt att dölja, och så fort hovmästaren försvunnit utom synhåll så kunde hon inte låta bli att skratta högt innan hon tog Arands ena arm i sin och började gå med honom bort till rummet som blivit tilldelat henne då hon först anlänt till Hannadon.

”Nej, det var bara det att du sade något”, svarade ho…[Read more]

Och Tipum hade förstås modifierat även generalen. Han förlitade sig kanske lite väl mycket på sin styrka, för han var trots allt fortfarande sig själv, men han höll jämna steg med Ayperos, något få dödliga skulle klara av att göra. För sin drottnings skull hade han hållit tillbaka en aning till en början, medveten om att denna gäst inte var ve…[Read more]

Finn hade inte tagit allt för lång stund att plocka upp pinnarna och hade snart en fullfamn likaså. För vem brydde sig om storlek och skönhet när det kom till ved? Åtminstone hade han inte hört några krav. Han lyssnade inte riktigt på vad Corrin sa och nickade lite åt det hela lite disträ och i andra tankar. När väl han hörde hans bedjan såg han…[Read more]

Hon lyssnade på hans ord och nickade då och då som för att visa att hon fortfarande lyssnade, fastän hon hade blicken ner i vinglaset för att iaktta den skvalpande röda vätskan. Det skulle inte vara särskilt svårt att få fram de vampyrer som behövdes för att skapa det kaoset som skulle behövas.

“Hus Tossel har skapat ett namn om sig i Österhamn.…[Read more]

Ayperos viftade bara bort Isras uppmaning om att inte skada varandra för mycket. Detta var pojkarnas lek och att skada varandra var liksom en del av det. Att vara oförsiktig och vågad var meningen med det hela. Han stod där, avslappnad, ledigt och obekymrat på ett sätt som skulle förarga de flesta krigare. Och liksom Isra skulle lägga sina pengar…[Read more]

Hovmästaren verkade något förnärmad över att bli beordrad på detta vis av en utböling, även om hon var en prinsessa. Men etikett var etikett, och något stelt bugade han sig.
‘Självklart, ers höghet.’ sa han något sammanbitet. ‘Det ska ske omedelbart.’ han vände sig om för att gå, då Arand och Maeve började röra sig mot hennes kammare.
‘Åh, se…[Read more]

Att se en ung kvinna så sårbara var något av en ny situation för Arlin, och i empatin för henne kunde han känna hur det blev tungt att andas – som om hennes känslor var hans egna. I andra fall hade han ju bara varit på sidolinjerna och inte behöft befatta sig med sådant själv, men nu stod han öga mot öga och mötte Nillas sorg och ilska – och j…[Read more]

Asgeir ryckte på axlarna lättsamt åt hans vägledning och instruktioner, det kunde nog inte vara så svårt att hitta trots allt? Och löftet om unga kvinnor var alltid något som passade honom. Så han vandrade i riktningen mot marknaden med Vasilij, log och hälsade till höger och vänster på personer han mötte och studerade något märkligt som v…[Read more]

Hillevis soldater var tillmötesgående till alla Bauras behov. Det klagades ingenting, utan mycket gjordes i tystnad. Fastän ingenting var sagt dock, så var det en naturlig tystnad. De hade inte utstrålningen av en grupp som var i stort behov av ord, och det var inte heller någon utstrålning av besvär att Baura var noggrann.

Så småningom tog de si…[Read more]