Mitt näste. Bara orden fick henne att le lite grann. Fast det såg ut som ett näste, med saker från hela världen. Hon lät blicken vandra över alla de saker de passerade. Ytterst tacksam för ljuset som han hade tänt, eller… vad man nu skulle säga. Hon hade redan klivit över ett par saker som hon definitivt skulle snubbla över annars.

“De…[Read more]

Egentligen var hon alltid lite skeptiskt till att bli bjuden på något. Det var alltid något som personen som bjöd ville ha för besväret. Fast det verkade inte vara fallet just nu. Dessutom hade hon bjudit på rummet, så i sådana fall skulle de vara kvitt. Det kunde väl inte skada att acceptera erbjudandet för en gångs skull?

Hon bet sig lätt i…[Read more]

Att hon hade tänkt på saken länge, var inte svårt att se. Det matta, trötta leendet från henne som om tankarna hade virvlat runt i hennes huvud alldeles för länge. Alldeles för många sömnlösa nätter. Det fanns en sanning i det hon sa men den lilla demonen verkade inte allt för brydd över situationen. Trots allt var de dödliga. De levde ett kort…[Read more]

Bitterheten hos Ayperos var inte okänd för Nenya. För att vara ärlig skrämde den henne något. Även om det inte var första gången som hon hade mött den. Fast bitterhet var bättre än ilska och besvikelse, även om hon kunde hinta att de fanns där bland hans känslor nu också. Lite mer dämpat som om det puttrade under hans yta. Åtminstone hade…[Read more]

Godmorgon? Ja, kanske det var en god morgon. Trots allt hade inte varken eld, eller någon blå blixt kommit ifrån trollkarlen och det var väl alltid ett gott tecken. Åtminstone bestämde sig Vésiva för att så var fallet. Vad skulle det annars vara? Hon sträckte på sig med en gäspning och alla ben och armar åt alla håll som var möjliga.

“De…[Read more]

Tårarna och allt oljud gjorde det svårt att säga nej. Kanske mest att han var rädd för att han skulle bli platt under en ork. För hur skulle han orka dennes tyngd? Han höjde sina händer och försökte att lugna denne ork så bra det gick. För vad skulle hända om han lämnade honom och Smulan här?

Lite försiktigt harklade han sig igen. Han öppnade mun…[Read more]

Rodnaden brände på kinderna. Allt detta tal om sex. Vad var det som han menade? Att de alla skulle… var det var detta var? Nog för han hört någon i sin hemby tala om att kärlek började med bråk. Och Gork såg också ut som om han kunde vara en bråkstake.  Munnen blev torr och en liten känsla av panik hade börjat gro inom honom och han skakade b…[Read more]

De sista orden försvann lite för hennes trötthet. Hon kunde inte rå för det, även om hon försökte dölja sin gäspning under sin hand. Men när väl hon såg den äldre trollkarlen krypa till sängs kunde hon tillåta sig själv att somna. Hon sov en del, men hade svårt att hålla sig allt för länge i drömlandet. Hon sträckte på sig och smärtan i nacken kä…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särskilt fascinerad av att surr…[Read more]

Åt myntet skrattade hon lätt, inte för att vara taskig, men det bara slank ur henne. Det var svårt att inte le åt det hela. Det var en sådan humoristisk situation. Hon höll upp sin hand och skakade på huvudet så det ljusa håret yrde runt omkring henne.

“Det verkar som om myntet inte vill släppa dig än – behåll dina pengar. Du kan bjuda mig på…[Read more]

Lite överraskad var hon över de hårda och snabba slagen som kvinnan gav henne. Fast det var aldrig något som hon skulle medge. Ett litet förvånande skrockande kom från hennes läppar, snarare som en hastig utandning. Varje slag siktande mot hennes huvud. Smart val. Varför ödsla tid på någon annat slag? I bakgrunden kunde hon höra sin fars despera…[Read more]

Det otäcka leendet fanns fortfarande kvar i Tipums ansikte, mungiporna tycktes nästan röra sig ännu mer uppåt åt vad hon hade sagt. Som om hennes funderingar var roande och att ämnet de diskuterade snarare var något alldagligt än det allvarliga som det var. Situationen var ingenting han egentligen hade funderat på, men han lät inte svaret vän…[Read more]

Den unga kvinnan drog fram sin väska som hon hade haft på ryggen förut och ett spår syntes när hon drog till sig sin väska. Allt damm som samlats hade väskan föst bort och det virvlade upp i luften så att Vésiva nös till. Hon avvaktade ett tag innan hon svarade Xharin. Som för att se om hon ännu en gång behövt nysa. Hon drog in ett djupt andetag…[Read more]

Lite fascinerad över hur oförändrad hennes ton var. Oberörd. Som om de talade om vilket samtalsämne som helst. Det var tystnaden som avslöjade att det var en liten spänning över hans kommentar. Hemligheter? Klart det fanns en viss förtjusning i hemligheter, men snarare sättet de kunde skapa oreda mellan folk. Att hålla undan dem för Isra var in…[Read more]

Tålamod. Något som Nenya sällan hade, det var svårt att hålla sin tunga i styr och hon var på gång mer än en gång att inflika något. Varje gång lyckades hon hålla sig själv, men hon kunde inte hålla tyst allt för länge till. Vinet i hennes glas hade sedan en liten stund sen tagit slut. Kanske var det de som höll henne tyst? Hon skulle precis ta…[Read more]

Madame? Ordet fick ett hest skrockande att lämna de smala läpparna. Det var inte något hon var van att kallas. För att inte lägga allt för mycket intresse vid den nya personen tog hon en klunk av vinet. Lät eftersmaken dansa på hennes tunga och låta tystnaden tala för sig själv. Hon kunde inte rå för att le lite för sig själv och höjde ena ögon…[Read more]

Om inte det vore för att kvinnan som steg in genom dörren hade låtit blicken stanna lite väl för länge på Ziyaté. Skulle hon låtit sin uppmärksamhet försvunnit åt ett annat håll. Det var inte så att hon inte var van med blickarna, men hon kunde inte undgå från att se fjällen som glimmade till på hennes hy. Skulle verkligen turen vara på hennes si…[Read more]

Orden rann från Isras mun och fick demonens leende att bli större. Glad att Isra hade något bakom pannbenet. Det fanns en tanke och inte enbart makt. Kammarfruns närvaro berörde inte Tipum det minsta. Att hon lämnade eller ens fanns där, var något som han inte lade sina tankar på. Lite roat mötte demonen Isras blick. Det fanns en road glimt bak…[Read more]

Lite med avsmak betraktade de vinröda ögonen omgivningen. Det höga sorlet i värdshuset gav henne nästan en mild huvudvärk. Dessa människor… Fulla och patetiska. Många av dem bedrev sin dyrbara tid till att inte åstadkomma något. Åren rann ut till inget. Kanske var deras höga skrik, ett rop på hjälp? Rop som drunknade i varandra. Hennes smala fi…[Read more]

Igen. Hur många gånger kunde inte Rushla räkna på sina feta fingrar att hennes bror hade förstört hennes affärer. Nu skulle hon inte få denna främling att betala något och dessutom skulle hon bjudas på en öl. Lite irriterad korsade hon armarna och drog inte doften av ölen som de flesta skulle se som en stank, i alla fall i de stora mängderna.…[Read more]