Svaret på hennes inbjudan hade kommit förvånansvärt snabbt men det passade henne bra. Hon hade hunnit skicka bud till Ayperos och Nenya där de befann sig i Iserion och trots att förberedelserna med armén var i full fart så var det inget som syntes utåt när delegationen från Barastar anlände till Antrophelia.

I palatset var stämningen dock annorlu…[Read more]

Vid hennes ord så reste sig hennes mor upp från sin plats där hon suttit och trots att lukten av mat som spred sig i stugan var lockande så fick det henne att må lite illa. Kanske var det allt för länge sedan hon ätit. Tacksamt tog hon istället emot den stora sleven doppade den i vattenhinken innan hon förde den till sina läppar och drack. Hon…[Read more]

Bara några dagar senare efter en inbjudan man inte tackade nej till kom ett skepp med Barastars och Handelsgillet Bläck över Me’erisias gränser. Eskorterad av rikets flotta tog de den märkliga färden genom malströmmen ned till staden på havets botten med sin skyddande hinna runt sig, och Barastars ledare kunde bara skaka på huvudet. Precis p…[Read more]

Meren lyssnade tålmodigt och stilla på ordne och förklaringarna, och i hennes blick var det tydligt att hon vägde vad som sades. Vägde ordens sanning, värde, vikt, vägde hur dessa två människor resonerade och talade. Till sist nickade hon, som om hon hörde vad hon behövt höra, och kommit fram till att andemeningen var sann bakom budskapet,…[Read more]

Audgisil såg lugnare ut än han kände sig. En oro gnagde inom honom att utmaningarna varit för stora för Maeve, att Valhall skulle komma och hämta henne nu efter hennes bragder. Men för Ranghildrs skull och framförallt för Maeves skull höll han sig lugn. Han hade försvunnit en stund för att styra upp uppstädandet av staden och organiserand…[Read more]

Faegrim hummade lite tankfullt.
“Ja, vad kan vi göra? Vad är vi bra på?” frågade han och såg på dem alla i tur och ordning.
“Inte för att skryta då, men jag kan så gott som röra mig osedd och ohörd. Men jag vill helst inte använda det för oärliga syften. Kanske vi kan stjäla något som blivit… stulet? Och få en belöning för det? Tillräckligt…[Read more]

Eldkulan kom som en ilsken stjärna, liten först, sedan stor nog att fylla hela gläntans hjärta med ett bländade sken. Fåglarna i området höjde sina vingar och fladdrade som orosmoln bort från scenen i vilda ljud av panik. Monsterjägaren hann delvis reagera på Yazfeins magi. Han vek undan snett framåt, in mot faran, där man minst borde vara. Klinga…[Read more]

Jezeral hann ta två steg innan han insåg att han redan förlorat argumentet i sitt eget huvud.

Det var inte Llwyds blängande som gjorde det, och inte heller Joijs där lilla, alldeles för nöjda flin som om hon just fått tillstånd att göra något olämpligt. Det var marken. Den där förbannade marken som sög åt sig stöveln, som ville behålla honom kv…[Read more]

Stämningen var lågmäld denna kväll, förutom några vågor av skratt och munterhet som dök upp här och där då grupper av vänner stojade över ett stop delat. En plats som denna drog ju till sig alla möjliga resenärer vissa dagar, och ibland kunde det ju vara helt dött. Det var väl det som var det spännande med värdshus, man visste aldrig vad som sku…[Read more]

Åter påmindes hon om varför hon valt att skona Vésvia, trots hennes övertramp med Fëani och hennes hand i dennes flykt. Hon var inte bara användbar, hon var också väldigt medgörlig och enkel att ha att göra med. Kanske skulle hon till och med kunna sträcka sig så långt som att säga att hon faktiskt tyckte om henne, att hon såg henne som en vä…[Read more]

Kathryn funderade en stund. “Instrument.. jo, det är ju trevligt men vi har ju inge instrument att testa med…” Hon log lite finurligt. “Men då får vi väl se till att skaffa ett, jag kan spela vad som helst med strängar, ni kommer inte tro era öron!” Hon skrattade och satte sig i sängen.

Hon såg på Tussie, plötsligt lite bekymrad. “Egenskap…[Read more]

Hon tog tacksamt emot flaskan med sprit som hennes mor räckte henne, även om hon nog hellre önskat att det var vatten. Hennes strupe kändes torr och rå, och när hon satte läpparna till flaskan och började klunka i sig dess innehåll så brände det så illa att hennes ögon tårades. Men det släckte den värsta törsten och dämpade den värsta smärtan oc…[Read more]

Audgisil hade fått fyr på veden och snart började en behaglig värme och ett mjukt sken fylla stugan med det familjära. En liten familj, en eldstad, i en stuga, som var förvånansvärt orörd av alla hemskheter där ute. Nästan så man kunde glömma bort det en stund och tro det varit en dröm. Det kändes overkligt att tänka att kriget kanske äntligen…[Read more]

Faegrim lyssnade och gav Tussie en liten frågande blick över alla märkligheter. Han var ju inte den som kunde så mycket om magi, hans enda insikt i magi var det skydd som fanns om hans hemland Brinke som rådet skötte. Vad visste han om alla dessa stora ting som Kathryn talade om?

“Okej, sanna namn, låter… logiskt.” sa Faegrim i ett försök…[Read more]

“Jaga ner vårt sort? Om det är vad ni tänker göra kanske jag inte borde släppa iväg er alls?” Armar och händer läggs mjukt om hennes midja för att dra henne lite mer mot honom. Men han håller inte speciellt länge eller hårt innan armarna släpper taget långsamt. Nå han hade inte mycket emot att bli kallad hennes just nu. Även om det var lite drygt…[Read more]

Mannen var starkare och snabbare än Yazfein hade först trott vilket irriterade honom något men det hindrade inte att han låste klinga med monsterjägaren. Hade hans kropp inte instinktivt haft minnet från träning och erfarenheter hade mannen lätt haft omkull honom på ren styrka. Men med en stadig hållning och följsamhet kunde han styra kraften bo…[Read more]

Monsterjägaren, för det var uppenbarligen vad mannen var, växlade fokus snabbt från bytet Tova till den oväntade överraskningen som ruvat i skuggorna. Han skrek till i ilskao ch fövåning över at bli träffad av magiska blixtar och ljus, men kanske var det reflexerna djupt inrotade som räddade honom med en magisk sköld som sprakade till någon milli…[Read more]

Hon visste att hon aldrig skulle förstå det verkliga djupet av sorg och förtvivlan som hennes föräldrar kände inför sin yngsta sons död, hon hade ju själv inga barn, men trots det så förvånade det henne hur oceremoniellt hennes far kastade ifrån sig Turins krossade och blodiga skalle. Kanske hade hon trott att han skulle sätta den på en påle, h…[Read more]

Audgisil skrockade lite muntert åt Maeves reaktion över uppmärksamheten och hans egna lustighet. Skrockade lite åt sin egna fyndighet, men såg passligt allvarsam ut då huvudet sträcktes över. Han släppte taget om Maeve och tog emot huvudet och stirrade sin fiende i de döda ögonen.
“Må du ruttna i Hel och Valhallas portar stängas framför dig,…[Read more]

Där hon satt i den leriga snön och såg skeppen lägga till i hamnen så var det nästan så hon brast ut i gråt av lättnad, men ropen som skallade kring dem, som ekade mellan husen, höll tårarna tillbaka. Hon var ingen ledare, men hon förstod lika väl som Arand att den rollen givits henne oavsett om hon ville eller inte, och just då, när hon hjälp…[Read more]