“Erethil hjä.. hje.. hä.. he.. hjäe? Erethil.. Shoq? Erethil Hje.. Hjä.. Hä.. He..?”

Gork var inte så smart som Gork hade tänkt sig, men Jo pekade på sig själv och kupade händern som om det vore en människokvinna.. är Erethil en kvinna, en människo kvinna? Kan Gork lita på Erethil om Erethil inte är som Gork? Kan Gork lita på Jo? Jo Jo kan Gork…[Read more]

Hon vände sig om för att betrakta sin far, något kortare än vad han var, men trots det så skulle det knappast kännas som om hon såg upp på honom.

”Så hon visade er att ni kommer före Lloth och hennes önskningar, men ändå ogillar ni henne så. Varför?” Hon hade undrat mer än en gång, Ziyaté hade ju berättat en del, om hur hennes son tycktes avs…[Read more]

Hennes ord bekymrade Izotar något, men han skakade bara på huvudet. Kanske skulle det finnas tid att läka såren som fanns mellan han och hans mor innan detta var slut. Med några långsamma steg gick han närmare elden och betraktade dess behagliga sken och värme.
‘Några år innan ni föddes hade Lloths agenter funnit mitt spår och var mig hack i häl.…[Read more]

Salim betraktade alltid omkring dem med nyfikenhet, och ett litet leende på hans läppar. Han stack klart och tydligt ut ur mängden där med sina långa och ljusa tyger som hörde hans folk till. Han kunde redan se hur hans män, som först varit skeptiska, blev serverade dryck och mat bland Nicolaus trupper innan han själv försvann in i tältet me…[Read more]

Sandor hade hoppats på att Selene inte skulle reagera som hon gjorde. Trots att hon menade väl, och agerande delvis utav rädsla och delvis utav sina egna värderingar så var det inte gott att förolämpa Kaldrlands prinsessa så som hon gjorde.
‘Och vem tror du han och hans allierade kommer dräpa först då de tagit över hela Karm?’ frågade han, och för…[Read more]

Leony Thaldwin
“Om Breslau inte ville ha ett krig skulle han inte olovligen gått in i Iserion. Pojken får ligga som han bäddat.”

Leonys röst var kall och hård, såsom den ofta var när hon tilltalade sin svägerska. Hon hade aldrig förstått Sandors val av hustru efter Aurenes bortgång. Selene var onekligen vacker, andlöst så, men hon var även arr…[Read more]

Leendet över hennes läppar dog vid drottningens hårda ord och hon snörpte istället på munnen, mer än missnöjd med att bli tilltalad på det viset, som om hon inte redan förtjänat sitt namn tio gånger om. Flicka… Hennes käke spändes märkbart där hon satt, de blå ögonen fästa på Selene under sekunder som kändes mer som minuter, innan hon såg tillbaka…[Read more]

Det hade börjat bli lite kyligt i rummet, troligtvis för att det varit tomt så länge och natten nu tryckte på utanför den bubbla som skyddade staden. Ibland var det som om de kalla undervattensströmmarna på något vis lyckades nästla sig in och göra luften rå och ikväll var helt uppenbart en sådan kväll.

”Åh, hon kommer och går… Just nu vet…[Read more]

Izotar var tvungen att skratta lätt åt det, ett lågt rullande skratt som fick hans hårda ansikte att mjukna, och han skakade på huvudet.
‘Jag antar att du har rätt.’ sa han och såg sedan lite tankfull ut igen.
‘Är Ziyaté fortfarande närvarande i Antrophelia?’ undrade han, tankfullt.
‘Visste du att det var hon som introducerade mig för din mor?’

Sandor la en försäkrande hand på drottningens, och såg henne i ögonen för att sedan vände blicken till Maeve.
‘Jag önskar inte ett krig, nej.’ sa han lugnt men med en allvarlig ton. ‘Men faktum är Nicolaus von Breslau sedan länge krossat alla barriärer och gränser. Mannen, som ska föreställa min vasall, är okontrollerbar.’ han vände blicken…[Read more]

Salim vek inte med blicken från Nicolaus då han lyssnade på hans svar. Något av en besvikelse var det, men för att vara ärlig hade han inte haft så mycket hopp gällande dessa så kallade stora herrar.
‘Tack, lord Breslau, jag stannar gärna och bryter bröd med er, och diskuterar saken närmare om ni så önskar.’ sa han lugnt.
‘Men om inte, så åter…[Read more]

Att hon potentiellt skulle rida mot sin död var ett faktum hon hade kommit att acceptera, även om hon knappast längtade eller hoppades på en sådan utkomst, men det var en del av att vara en krigare. Förr eller senare skulle man falla, det var bara en fråga om hur man gjorde det som spelade roll, och nu med ett förnyat löfte från både Sandor och…[Read more]

Med en suck så vände hon sig tillbaka mot sin far, begrundade betydelsen av det lilla leendet, och funderade på om hon verkligen hade gjort rätt i att erbjuda honom en plats i sitt hem. Men… Han var trots allt hennes far, och hitintills hade han inte gjort något för att få henne att tro att han tänkte hugga henne i ryggen. Kanske kunde han bli e…[Read more]

Izotar var tyst en stund, men vände sedan huvudet mot henne och lade tankarna åt sidan om demoner och död för ett ögonblick. Ett litet leende fanns där på det annars allvarliga ansiktet. Han gav henne en långsam nickning till svar. Han visste att Lloth kunde dyka upp i hans sinne när som helst, eller åtminstone trodde han inte på hennes ord, men h…[Read more]

”Jag förstår…” Var det enda hon sade just då, innan hon tog vinglaset och svepte resten av drycken däri, som om den på något vis skulle kunna mota bort smärtan inom henne just då. Han hade förstås inte önskat att hon skulle se det, men hon hade hunnit se hans glansiga ögon, och det hördes på hans röst när han talade med henne. Hennes far grä…[Read more]

Att ta emot hennes minnen var ingen behaglig känsla, och han vände bort huvudet då hon släppte honom för att dölja sina tårar som ofrivilligt föll ned över åsynen av Thalias döda kropp och känslan av hur hon dödat sin bror. Känslorna hon hade i det ögonblicket oroade honom, men han lät inte sig själv visa det just då. Tyst vred han den andra han…[Read more]

Sekunden innan hans tankar och minnen överväldigade henne så sköt hon snabbt ut den hand som inte höll i vinglaset för att fatta tag om hans handled. Det var ett hårt, kallt grepp, och hon släppte inte trots de nya intryck som fyllde hennes sinne. Som en slags förankring i verkligheten och en försäkran om att han inte skulle göra något dumt…[Read more]

Izotar reste sig långsamt och gick fram till henne, lite tveksamt kanske med en känsla av obehag i kroppen. Han hade inte delat dessa minnen med någon förr, men samtidigt kände han att det var nödvändigt.
‘Du måste lära dig att låsa bort dina minnen och tankar du inte vill dela med andra som försöker ta sig in i ditt huvud.’ sa han, tålmodigt.…[Read more]

Nej, det hade förstås inte heller hon önskat, men det gick inte att ändra på nu, hennes mor och bror var båda döda och livet hade gått vidare, hon hade gjort det bästa av situationen. Att hennes far förstod det förvånade henne.

”Kan ni göra sådant?” Frågade hon med ett höjt ögonbryn, uppriktigt imponerad om så var fallet. Hon hade inte den fal…[Read more]