Han såg hennes ögon glittra till och mer anade vad hon tänkte än faktiskt läste tankar, han hade år med erfarenhet av människor och inte alltid possessiva erfarenheter. Men detta var nog mer lustigt än annat, han misstänkte att hon tänkte på skatter och liknade. Köpmän brukade tänka på vinster och guld generellt så det var inte svårt att klura…[Read more]

Taugh hade varit tyst under de långa timmarna då de försökt rädda de som de kunde rädda. Medan han alltid varit en ork som tagit ett problem i taget kände han plötsligt en överväldigande tyngd på sina axlar. Som en av de främsta krigarna i klanen hade han alltid vetat vad han skulle göra, och alltid kunnat besegra sina fiender. Men nu hade de atta…[Read more]

Aenya lyssnadep å hans ord och fann det lite roande. Man sökte efter alltid det som var annorlunda, eller det som man trodde var bättre – för att kanske finna att det ändå var bäst där hemma.
‘Jag uppskattar ditt sökande efter kunskap och nya erfarenheter.’ sa hon, men innan hon hann säga mer stannade han upp och började se ut tillbaka mot Tharma…[Read more]

Ett litet leende fanns på alvens läppar, han hade trott att han redan presenterat sig men kanske det hade gått förbi i tumultet.
‘Mitt namn är Arthion.’ sa han lugnt, och böjde huvudet med en hand över bröstet i en artig gest som hörde alverna till.
‘Har du besökt vårt rike förr, Luka? Jag skulle inte tro det, för jag har inte hört berättas om n…[Read more]

Izotar stod stilla en stund i tystnad, med ryggen vänd mot henne. I hans sinne passerade minnen från förr, och alla händelser som i slutändan lett till detta ögonblick. Hur hade det kunnat bli så här? Det hade varit bättre för Antrophelia om han dött, snarare än att flytt till Antrophelia så många år sedan. Nej, han kunde inte låta Lloth förstöra…[Read more]

Izotar drog ett lågt väsande andetag och reste sig långsamt, lättad över att Lloths hat och ilska hade försvunnit och avtagit även om spåren av smärta fortfarande kunde synas på hans ansikte. Han gav vakterna där inne en ilsken blick, de hade alltid behandlat honom så här i Me’erisia och givetvis hade ingenting ändrats under åren.

‘Hon ä…[Read more]

‘En drake?’ undrade Arthion, lite förvirrat och på gränsen till vördnadsfullt. Han, däremot, hade sett drakar, och de såg inte ut som Luka. Men sen igen hade han ju inte sett denna Luka i någon annan skepnad än den han var i nu.
‘Inga föräldrar?’ undrade han, men skakade på huvudet.
‘Förlåt mig, det var oartigt att fråga.’ sa han och böjde huvudet…[Read more]

Izotar hade varit för påverkad av Lloths attack på hans sinne för att hinna försvara sig mot Ziyatés plötsliga attack. Han skulle precis sträcka sig efter hennes vapen medan deras blickar möttes. Men då boken plötsligt kastades i elden fylldes istället rummet av bländade ljus då de mörka skuggorna flammade som eld. Lloths ögon brann i hennes…[Read more]

Izotar vände blicken mot Ziyaté, och innan han hann säga något för att stoppa henne kände han bokens influens fylla rummet. Hans ansikte blev en grimas av smärta, och han föll på knä på golvet. Det tjöt i hans öron, ett högt ringande som blockerade allt annat ljud omkring honom och fyllde hans kropp och huvud med smärta. Skuggorna i rummet blev st…[Read more]

“Sov som en stock.” Xharinyon tänkte nog inte tala om sina sömn problem denna natt, så han ljög helt enkelt. Den gamle trollkarlen nickade. “Tack.” sade han och hög in på hennes rester.
Så sant de skulle kunna behöva mer proviant, kanske en häst? Fast det lät han henne bestämma, själv föredrog han att gå.
“Helt rätt, vi lär behöva mer proviant.” h…[Read more]

Han var långt ifrån förolämpad, han var glad åt att fått sin aning om blomsterstigarna bekräftad från någon annan, då han inte haft någon alls att bolla tankarna med. Så han log tillbaka och suckade tyst; Vesíva var visst en envis person och väldigt nyfiken uppenbarligen.

Han slog ut lite med händerna, han var inte helt säker på vad exakt han le…[Read more]

Xharinyon förstod inget alls av den alviska hälsningen mer än att han räknade ut att hon önskade god natt.
“Ses i morgon min dam, god natt.” han nickade artigt åt nigningen.
Han reste sig då hon gått uppgick för att boka sig ett rum så han med fick lite sömn. Sedan struttade han med  upp till rummet.

Hon var visst redan nere då han kom ned från…[Read more]

Arthion tog honom till en matsal där flera andra av alvernas gränsvakter satt och åt. Några ögnade främlingen nyfiket, andra misstänksamt, medan andra ignorerade honom. Åt Lukas fråga skrattade Arthion lätt.

‘Vad menar du?’ frågade han, då allt detta var så vardagligt och naturligt för honom.
‘Våra magiker sjunger för träden och de formar sig fö…[Read more]

Han lät henne fundera ett tag, han hade gott om tid så vitt han visste kunde ingen annan vara på jakt efter hans ‘sak’. Det visade sig att hon satt inne med en hel del intressant dessutom. Han såg mycket glad ut.
“Ja där ser man.. emblem var inget jag lyckades lära mig under skoltiden..” nej han hade vart mer intresserad av magi lektionerna för a…[Read more]

Han skrockade lite roat åt henne, vilken lustig dam han hittat hon skämtade till och med men han gillade det!
“Rädd för att jag inte är lysande på att visa runt folk Isolde, jag har inte vart på alla platser. Mesta dels tillbringar jag min tid i mitt torn.. fast som nu så reser jag runt lite utan mål för att se vad jag hittar.”…[Read more]

Aenya nickade då han tackade ja till hennes erbjudande, en lätt nickning om kompanjonskap och tillit.
‘Kom då.’ sa hon, och vände sig om med en rörelse med sin axel som sa åt honom att följa henne. Utan att ha någon brådska gick genom terrängen som en som gått där tusen gånger förr och kände till minsta vända och krokighet.

‘Jag menar att då Is…[Read more]

Izotars ögon smalnade något över deras ord, så typiskt den matriarkala stoltheten som gick hand i hand med mörkeralvernas kultur. Trots att Isra inte vuxit upp bland mörkeralverna hade hon ärvt det, och han kunde inte annat än att skaka på huvudet.

‘Övermod leder till ens undergång, förr eller senare.’ sa han, och gav Ziyaté en skarp blick.
‘Men…[Read more]

Han skrattade lite för att lätt på stämningen, men han var av naturen ganska misstänksam mot främlingar.
“Jaså, verkligen Vesíva? Ni får ursäkta mig i så fall men jag har dålig erfarenhet av vänner man trott sig känna i flera år.” han suckade tyst men visst han förstod att hon aldrig haft problem med främlingar, förståelig hon verkade trevlig. M…[Read more]

Aenya la bågen över ryggen i sitt koger och lade armarna i kors. Vad kunde hon säga utan att avslöja för mycket, eller kunde hon ens säga något alls? Det bästa vore att inte röra ämnet, så att denna oskyldiga man inte skulle kunna avslöja något om dem varken med eller mot sin vilja.
‘Ironiskt nog så är det säkrare på denna sida av passet för fria…[Read more]

Aenya nickade lätt, nästan mer för sig själv. Detta måste vara en Kaldrländare, eller en av bergsfolket Barastar som hon hört det ryktas om. Däremot hade hon aldrig träffat någon av deras folk förr, och fann detta möte lite intressant.
‘Jag gissar att du kommer från bergen, och att nyheter färdas långsamt?’ frågade hon. Han fick svara på det om…[Read more]