Han såg väl mest frågande ut  det kortspelet var inget han ens hört om, och han hade redan onda aningar om att flickan kanske fuskade lika mycket som han gjorde i tärningsspel.
“Vi får se, men du får nog lära mig reglerna först” sade han utan att lova något alls, det var nog det bästa.
Han nös lite i rock ärmen igen, den här kylan och vätan var…[Read more]

Izotar nickade lugnt, det var inte mer än resonligt och han förväntade sig inget annat. Han böjde huvudet i en nickning då hon lät honom sätta sig och han gjorde det med vinglaset i hand. Tyst doftade han på det och suckade lätt igen, denna gång av någon slags lättnad och melankolisk sorg.

‘Din mor och jag brukade dricka detta vin.’ sa han, tys…[Read more]

Izotar rynkade på ögonbrynen lätt åt hennes hårda ord, men lät de inte egga upp honom eller göra honom irriterad. Han kunde förstå hennes ilska och irritation efter allt hon varit med om. Frågan var om han kunde göra bot på det eller inte. Där tvivlade han på sin egen förmåga, men han kunde inte ge upp hoppet. Än en gång visade hans ålder och li…[Read more]

Izotar betraktade hennes rörelser utan att själv röra sig. Det var svårt för honom att stå där, då det var så mycket som gått fel – och då det fanns så mycket som han önskade att vore annorlunda.

‘Mitt agerande förra gången vi sågs var ovärdigt, och för det ber jag om ursäkt. Jag var… överväldigad av sorgen och ilskan beskedet om er mors…[Read more]

Han synade henne under huvan, han hade inte bråttom med det svaret även om han var blöt och helst ville komma in under att tak, ett stall skulle duga så petig var han inte för tillfället. Då man var ute på resandefot fick man inte vara allt för kräsen, DET hade han lärt sig redan som ung.
Han ryckte till lite då hästen stänkte  ned dem lite ytlig…[Read more]

Arand gav dvärgens prat om gudar och annat övernaturligt några nickningar som visade att han lyssnade, även om han så gott som stängt öronen för det. Sådana saker intresserade honom lite, då han själv inte hade någon relation till gudarna – för när hade de någonsin hjälpt honom? Då trollkarlen återigen talade vände han blicken mot honom.

‘Ett t…[Read more]

Izotar var lugn och verkade inte bekymrad över hennes hot. Då han tidigare varit spänd, ilsken och överväldigad av sorg bar han nu ett lugn och tålamod som bara kom med den långa ålder han hade bakom sig.

‘Ord som borde blivit sagda länge sedan, och ord som inte blivit sagda alls, om du är beredd att lyssna.’ sa han stillsamt, och drog sin kling…[Read more]

Om Salim visade någon förakt för den framfusige mannen vid namn Jarek visade han inte det, utan hade fortfarande ett ledigt och avslappnat leende läpparna – ett obekymrat leende.

‘Givetvis.’ sa han enkelt till svar, med en liten nickning som samtidigt kunde tolkas som en liten bugning. Han betraktade männen som förde iväg hans egna drygt femtio…[Read more]

Den gamle mannen sträckte lite på sig och kisade på henne; det var ju en märklig person han lyckats träffa så långt var han säker men han lyckades med att inte stirra för mycket eller se för nyfiken ut.
Men hennes utstyrsel sade honom inte så mycket, nog för han hade klarat att reciterat någon gammal bok utantill men minnas emblem och platser var…[Read more]

Den gamle mannen nös lätt i ärmen på sin rock, han var genomsur och vantrivdes i regnet; skulle han gå och bli förkyld  nu dessutom? Han suckade, nej detta var inte hans dag helt enkelt.
Han stapplade vidare längs gatan stödd på vandringsstaven, tursamt var det inte många andra ute i detta väder annars hade han väl gått in i dem också. Det vo…[Read more]

Sandor kände ett slag av skuld inom sig vid hennes ord, men samtidigt hade de gått vidare från det och erkänt att de båda varit skyldiga till kylan mellan dem. Det var inte värt att ligga kvar i det förflutna, och han visste att det skulle ta ett tag för rådet att acceptera Selene. Åt hennes beslutsamhet nickade han allvarligt.

‘Vi måste få…[Read more]

En sekund var allt som behövdes, för plötsligt var en närvaro där som inte varit hos henne innan. Det var som om den materialiserats ur skuggorna, en talang som hon sett ett par gånger innan åtminstone kring sin farmor Ziyaté. Ett par meter framför henne stod en mörk figur, igenkännbar, tills en hand sträckte sig upp och drog ned huvan som avslöja…[Read more]

Sandor lyssnade på hennes begäran, och nickade. Sådana handlingar hade han alltid tyckt var överflödiga och onödiga, nästan barnsliga. Men det var etikett, och han kunde inte neka att även om han själv höjde ögonbrynen åt sådana saker så skulle en stor mängd se vikt och helighet i en sådan handling.

‘Ett klokt förslag, Selene. Jag ska göra som…[Read more]

Salim log fortfarande mot Nicolaus och hans män, och böjde huvudet lätt i en något retsam gest – retsam mot allt hans överdåd och bristen på etikett.

‘Vi kommer under diplomatiska förhållanden, Lord Breslau.’ sa han lugnt. ‘Alla dessa vapen och maktspelandet är överflödigt.’ Han höjde sin hand och synkroniserat sänkte hans krigare sina spjut oc…[Read more]

Kyssen hon gav honom fick honom att dra omedvetet efter andan, och han kände hur det hettade till något samtidigt som hans hjärta tog några slag till. Det var en känsla som fick den enorma mängd av tankar, stress och tyngd som låg över hans axlar att försvinna. Om ens bara för några korta ögonblick var det en efterlängtad respit från de oändliga m…[Read more]

Mannen svarade med ett respektfyllt bejakande, följd av en kort bugning, innan han lämnade Nicolaus. Hans befallning fördes vidare och snart väntade en häst och hans husarer honom. Då Nicolaus anlände hälsade den andra i befäl honom.
‘Som ni befallde, min herre, har ökenråttorna omringats.’ sa han, enkelt, och dolde inte sin avsmak för söderlännin…[Read more]

Dagen förflöt och till sist var hären tvungen att slå läger. Dalen som annars skulle vara mörk fylldes med lägereldarnas facklor som gav ett lite muntert och behagligt lyster som framhävde landskapets linjer. Kullarna som annars skulle vara mörka var synliga, och bakom den vakande bergskedjan kunde man se stjärnorna som markerade var bergen sl…[Read more]

Sandor kände en varm känsla av både behag och sorg då hon lutade sig mot honom. Hennes hår kittlade honom lite, samtidigt som hennes doft och värme kändes behaglig – en stark kontrast till hur de tidigare spenderat tiden tillsammans. Vid hennes begäran kramade hans armar om henne hårt och ömt på samma gång, och han dolde sitt huvud i hennes hår…[Read more]

Sandor hade inte verkat märka henne förrän hon lade sin hand på hans axel, vilket nästan fick honom att rycka till. Ett ögonblick hade det känts som om han varit under vatten, men hennes närvaro drog upp honom över ytan igen och han drog ett sista djupt andetag. Fortfarande blek, men med lite mer färg i ansiktet, log han ett svagt och lite sorg…[Read more]