Kioras blick såg efter Nenya med en föraktfull blick då hon lämnat dem ensamma. Att behöva vara där i en sådan varelses våld var en skymf, en vanära. Men vad andra alternativ hade hon? Och vad hade Davant för alternativ? Som förr funderade hon om han valt detta självmant, eller om han blivit indragen i detta precis som henne. Försökt göra det bäst…[Read more]

Nearena skakade bara stillsamt på huvudet åt sin dotters ord.
‘Varje generation, verkar det som, måste lära sig läxan på nytt.’ sa hon trött.
‘För oss alver är generationerna längre än hos människorna, men mycket mer dödliga för det.’ hennes ord följdes av att hon reste sig och gick till ett av fönstren som var en naturligt urvuxen grenholkning i…[Read more]

Aenyas öron snappade upp Arathiels steg, och för ett kort ögonblick vände hon blicken mot den unga alven som på många vis var orsaken till art kaos som skett på slätterna. På gott och ont, men kanske mer till ont. Det var än svårt att säga, men händelseförloppet hade inte gått så som Aenya hade önskat. En snabb gestikulering visade åt Arathi…[Read more]

Den unga flickan såg lite osäkert från Moira till Wreax, trots allt verkade fången förvånansvärt munter och pratsam för att vara dragen dit i detta sammanhang. Lite förvirrat skakade hon på huvudet över hans skämtsamhet som gick över till något som kanske kunde tolkas som hot, eller skryt.
‘Han har en stor mun.’ påpekade flickan observant, men…[Read more]

Alven kunde inte rå för att skratta ett litet roat skratt åt hennes fråga om föräldrar. Det var inget elakt i skrattet, som förlöjligade eller förminskade. Snarare var det ett oskyldigt och klingande glatt skratt, utan filter, som fick hans ansikte att skina. Skrattet gjorde honom betydligt stiligare än då han hade sin allvarliga krigarupps…[Read more]

Drottningens ögon smalnade något vid dessa avslöjanden. Att dessa nyheter och rykten inte nått henne tidigare frustrerade henne, men hon fick påminna sig själv om att hon inte kunde vara allvetande. Men hade de vetat om detta tidigare hade de kunnat förhindra katastrof. Nu var diplomatin Iserion och Nela’thaënas återigen i gungning, men inte bar…[Read more]

Ithilwyn såg på honom lite tveksamt och roat i blandning då hans ansikte var så nära hennes, och fnittrade till lite över hans lustiga sätt att tala och se på henne.
‘Du retade verkligen upp dem där inne.’ påpekade hon och skakade på huvudet så hennes hår yrde omkring henne, bara tanken gjorde henne olustig samtidigt som det hade varit rätt r…[Read more]

Alven fick ett litet roat leende på läpparna, kanske var det sättet hon uttalade hans namn. Kanske var det hur hon strök handen genom sitt hår, och listade upp orsakerna till varför hon behövde dölja det. Eller kanske var det bara situationen över att samtala med en person som inte så länge sedan varit en namnlös fiende, men nu en känslosam p…[Read more]

Flickans blick betraktade Wreax och de ord han yttrade, men hon verkade inte påverkad av hans sätt att tala – eller hans hot. Som ett av Celeras många gatubarn hade sådana ord från män blivit så vanliga att de var tomma ord i vinden. Trots allt var staden inte tom på märkligt folk och deras speciella behag som sådana som hon själv alltid på…[Read more]

Det hela var väldigt plötsligt, väldigt spontant, men ändå hade Arlin känt att det var rätt. Pirrig hade han varit då han tog fram ringen, men då hon tackade ja och gav honom den djupa kyssen som följde kände han sin nervositet smälta. Ringen gled smidigt på hennes nätta finger, och han gav henne ett varmt leende som fick honom att se betydligt…[Read more]

Den unge magikern betraktade både Corrin och Finn över deras frågor och tveksamhet.
‘Vem kan säga med säkerhet?’ frågade den unge magikern, men även om situationen var vedervärdig kunde han inte dölja en fascination och en iver över ämnet.

‘Så många dog i Loradon, på en gång. Sådant sätter spår i markerna omkring sig. Kanske är det en förbannelse…[Read more]

Kiora mötte inte Nenyas blick, utan hennes ögon var istället fästa på Davant. Hennes blivande make. Inte en man hon hade valt, utan snarare en make som hade blivit vald åt henne. Så klart hon alltid vetat att hon en gång skulle hamna i ett arrangerat äktenskap, precis som hennes syster. Men hon hade ändå på någotvis hoppats att det hade varit h…[Read more]

De äldre verkade lite tillbakatagna över främlingen som frågade om råd för sevärdheter. Trots allt var detta ingen resebyrå utan Berelons ledare. De muttrade något missnöjt sinsemellan, och otåligt gjorde en av de äldre dryaderna en handgest till Ithilwyn.
‘Han är på ditt ansvar, Ithilwyn.’ sa hon simpelt.
‘Lämna oss nu.’ trots allt, hade de…[Read more]

Míndras fördes snart till Aenya, och den rödhårige alven som satt på en av de väldiga rötterna hade en ilsken glöd i ögonen. Inte en brinnande vrede, utan snarare som glöd som hade en fruktansvärd värme i sin kärna men var relativt svala på ytan. Den rödhåriga alven betraktade skogsalven som närmade sig med en av krigarna, och gestikulerade åt…[Read more]

Alven verkade lite förvånad över talesättet. Det var inte ett talspråk han hade hört förr, och utan sammanhang och modersmål var det kanske lite svårare att förstå. Men han nickade, och trodde sig förstå vad hon sade, och försökte sig på ett litet leende som hittills inte varit något han visat henne. De gröna ögonen betraktade henne  nyfiket, so…[Read more]

De kom till sist till en väl undangömd innergård, som låg i mitten av flera gamla hus i varierande skick och storlek och inte verkade dra till sig någon speciell uppmärksamhet över huvud taget. I mitten på innergården stod en staty av en kvinnlig alv som höll en kanna, en del av en fontän som inte längre hade rinnande vatten utan snarare var…[Read more]

Jezeral var inte intresserad av varken Kamillas eller Athels försök till att lägga ord på situationen. Han fnös bara frustrerat, för vad kunde ord föra längre i denna situation?
‘Gjort är gjort. Var glad över att inkvisitionen inte omhändertar dig.’ sa han bistert, med blicken fäst på Athel, och hans blick for över de döda kropparna.
‘Me…[Read more]

Nillas beröringar och den enkla kyssen fyllde Arlin med en varm rysning och han kunde inte riktigt sudda bort det där leendet han hade på sina läppar. Nästan lite för mycket leende för att vara en hård kaldrländare trots allt, men vad spelade det för roll? Ingen var där för att se dem just då. Försäkrande nickade han över hennes ord.

‘Snart……[Read more]

Alven fick en liten nyans av röd ton på sina kinder då han insåg att han gjort ett misstag, att mannen hon talat om inte varit blodsrelaterad till henne som han hade antagit. Än ett täcken på att han inte förstod dessa människor, deras kultur och deras traditioner. Hans krigiska instinkt sa att han inte behövde göra det heller, de var ju alla ba…[Read more]

Den ljushårige alven stannade upp då hennes ord forsade fram, vissa av dem svåra för honom att uppfatta genom gråten och språkbarriären. Trots allt var det en sak att höra det allmänna språket talas, något helt annat då det kom genom filtret bestående av snyftningar och tårar. Han försökte sitt bästa att se allvarsam ut, när han snarare inombords…[Read more]