Minnet var i luften. Skuggorna fanns inte, men hon kom ihåg hur det hände. Det var som att hon var där, men utan dimman och bland möblerna i sitt hem. Hon duckade, och kniven flög över hennes huvud. Hon klev åt sidan och hugget missade henne. Och där var han, i person. Hyliat. En kall kår sköt genom hennes kropp, hon mindes händelsen som att de…[Read more]
Lissandra skrattade till och nickade, hennes ton munter. “Vi äter hemma ikväll!” utropade hon. Hon smällde händerna i bordet och reste sig hastigt upp. Hon började svänga blicken till höger och vänster om sig, över sin axel inräknande och sedan började hon tyst räkna på någonting.
“Tjugo munnar vill bli mättade idag. Nej … nitton!” Hon s…[Read more]
Ayperos nickade över hennes insiktsfulla ord. De talade samma språk, trots allt.
‘Så låt oss ställa till med din stora fest, och rekrytera de vi kan då ingen längre kan neka ditt grepp om tronen.’ sa han som om det hela var en väldigt simpel sak.
‘Med våra gemensamma resurser kommer det inte vara svårt att hitta lilla Fëani, var hon än gömmer sig.…[Read more]
Arand betraktade henne lite eftertänksamt, tyst och kalkylerande som han alltid gjorde. Trots allt var han inte en man av många ord, som snarare ältade och vände och vred på vad han såg tyst inuti sig. Kanske han borde frågat henne om hennes relation till Yazfein, men samtidigt var det svårare än att gå in i en strid med dragna vapen. Konstigt…[Read more]
Gillesmedaljongen som föreställde Grå gillets vapen vibrerade lätt under hans tunika. Ett klart tecken på att någon form av magi var i luften. Men han hade redan känt det inne i salen, men att något inte stod helt rätt till var han övertygad om och hans blick hårdnade något då han studerade Yazfein lite mer noggrant. Han besvarade inte bugning…[Read more]
Arand nickade lite frånvarande över Fëanis ord.
‘Snart blir det bättre, ska du se. Och det gör jag med.’ sa han till hennes påpekade om att hon kände sig främmande.
‘Men ändå känner jag mig mer avslappnad bland Kaldrländare än Karmaner. De känns som ett ärligt folk, raka, direkta. Det passar mig bättre i smaken.’ sa han och såg sedan på Fëani i…[Read more]
Rune höjde blicken när Maeve smällde till Yazfein och hans uppmärksamhet riktades åter igen mot dem. Självklart följde han de konversationer som var nära honom, särskilt vad som sades mellan Audgisil och Ziyaté, men blicken följde Maeve när hon lämnade salen, och kort inpå följde blicken även Eirik och Yazfein. Bakom Runes ögon jobbade kugghjul…[Read more]
Aenyas gröna ögon lyste av hat, sorg och ilska, och hennes ansikte var förvrängt i sammanbiten ilska som legat där under ytan varje dag, varje vakande ögonblick – ja varje vakande sekund sedan hon lämnat Iserion. Den hade ätit upp henne inifrån, förtärt och frätt bort det som en gång varit en varm och förstående alv. Istället var det bara skugga…[Read more]
Audgisil gav Rune en liten road blick över hans aptit, och ett litet höjt ögonbryn. Att mannen hörde allt de sa var uppenbart, men samtidigt hade han inget behov av att hålla saker hemliga för sina män och kvinnor. Ordet skulle sprida sig i alla fall. Men mörkeralvens ord fick en skugga att fladdra över Audgisils ansikte, och hans annars trevliga…[Read more]
Efter att Maeve hade lämnat Sätet hade Arand suttit en stund tillsammans med Fëani, som fortfarande kallade sig Nenye. På ett vis hade det varit en lättnad, för stämningen där i bordet hade varit väldigt tryckande och obekväm. Men trots det hade han inte kunnat undvika känslan som sa åt honom att något var fel. Rastlöst hade han suttit vid bo…[Read more]
Längst muren var Aelors fotsoldater intryckta i hoper så täta att de knappt kunde röra sig. Vissa tog sig ner mot marken och under de större fienderna för att börja fly när de tog sig förbi, men ingen tog sig förbi utan att bli nerjagad.
Bronnors styrkor själva trängdes, men för att se vem som skulle få skära ner nästa länga av ohyra som de jus…[Read more]
Hillevi var en kvinna med få leenden, men att hånle var inte henne främmande. Hon log och såg tydligen inte utropet från Ragnhildr som det hån det kanske var. Hon höjde sina armar utåt som om de menades omfamna hela rummet.
“Ja vart är Turin? I hans frånvaro lyser din närvaro, för hans vilja är var och en av oss. Inte är han i era salar, inte ä…[Read more]
Aenya gjorde en bister min över hennes kommentar. Kanske hade hon gått för långt, men hon kunde inte låta alverna hamna i kläm på grund av människornas arrogans igen. Inte efter allt hon varit med om, och inte efter vad de gjort till henne och till skogen. Det spelade ingen roll om Nearena försökte på diplomati, för hon visste att människorna…[Read more]
En liten suck lämnade Aenyas läppar, det var uppenbart att kvinnan framför henne inte såg någon skuld i hennes lands agerande eller i hennes familjs agerande. Typiskt människor, som trodde världen tillhörde dem. Som trodde de kunde göra vad de ville, utan konsekvenser. Men inte längre. Men nämnandet av Vendrik fick en ilsken glimt att blixtra ti…[Read more]
Skogen hade en tung luft och atmosfär över sig, vackert må det vara, men detta var en plats som varit orörd i årtusenden. En liten del av den gamla världen, där alvernas magi under tidsåldrarna långsamt sugits in i trädens och växtlighetens rötter och gjort dem till ett. Allting där verkade ha ett liv, ett medvetande, allting verkade ha ett annat…[Read more]
Det gick inte en stund under deras resa där Istilwys inte övade på sin magi. Hemma gjorde hon det i hemlighet, men här fanns det ingen spärr, ingen dömande vårdnadshavare med specifika förväntningar, inga åsikter om hennes bleka ursprung.
Medan hon försökte forma en dolk från skuggan som skapades av att hålla ena handen över andra vände hon sig…[Read more]
Hulta skrattade till, och sedan log mot Sera medan hon höll handen över munnen som om någonting fult kommit ut ur den. “Förlåt, det var inte meningen att skratta, men det känns så overkligt hur olik min oro din är. En värld av fisk och handel väntar mig när jag är färdig här, det finns inget utrymme för en magiker i Österhman … vilket är sjukt…[Read more]
Rune distraherades i sina observationer när maten serverades framför honom och när han såg ner på den så verkade han nästan tveka. Han vände blicken till det nya stopet med mjöd och imponerande snabbt svepte han även detta stop. När han väl var färdig började han sluka maten med glupskhet.
När Audgisil talade vände Rune med intresse blicke…[Read more]
Arands blick fortsatte söka sig över de i deras närhet, men det var omöjligt att få någon klarhet där bland folkvimlet, skrattet och festandet. Han kunde inte fokusera sina sinnen på någonting, och rycktes bort från sina tankar då Maeve rörde vid hans arm. Ett ögonblick hade han varken hört eller sett något, men nu noterade han den märklige manne…[Read more]
Dastan stod fokuserad och lyssnade till vad som utspelade sig runt hörnet när hon plötsligt hörde Sera yttra sig. Han spärrade upp sina ögon och vred blixtsnabbt sitt huvud mot henne. Detta var allt annat än bra. Han var osäker på om hennes ljud var tillräckligt för att de skulle höra henne. Om de däremot hörde det, kunde det betyda slutet för de…[Read more]