Hulta skrattade till. “En prins … eller prinsessa, eller kung, drottning, general, hovnarr … jag är inte kräsen. Hemma väntar mig sim med fiskar och dans med skoggshuggare, jag har rätt att fantisera lite.” Hon log varmt åt Sera. Hon tittade sedan ner mot sin drink och släppte ut en suck.

“Den var inte lika bra som hemma. Eller så var den ex…[Read more]

Frågan verkade överraskande för Istilwys som såg mot Ziyaté och sedan omkring sig. Det var tydligt att hon inte hade reflekterat över den vinkeln, och nu snurrade hjulen inne i huvudet hennes. Medan de red bland träden sträckte Istilwys ut sin hand och slukades av skuggorna, plötsligt borta genom sin magi, lämnande Ziyaté ensam på hästen.

En…[Read more]

Monsterjägaren studerade Fëani tankfullt, något fundersam över reaktionerna och känslorna som verkade storma där inom henne. De känslor som bekräftades i hennes ord som kom därefter. Den ungdomliga osäkerheten, som så tydligt var ett resultat av den överväldigande uppgift hon hade på sina axlar. Som hon kände att hon var tvungen att slutföra. Och…[Read more]

Kettil sänkte sin blick efter sin familjs farväl och slöt på nytt sina ögon. Han intog sin meditativa position och helt enkelt bara satt där korsbent med händarna i sin famn. Efter att Arand var färdig med sin magi öppnades Kettils ögon Hastigt, han gav ut en snabb utandning och upplöstes sedan ljudlöst, som om han gick upp i rök, ett snabbt flagn…[Read more]

Faegrim var inte helt för nöjd över att höra om gravgårdar och förbannelser. Det var spännande så klart, men kanske lite för spännande. Men kanske var det för Finns skull som Faegrim fyllde hjärtat med stål, och gav Finn en uppmuntrande klappning på korsryggen, han nådde trots allt inte så mycket högre än så.
‘Oroa dig inte, vi har en duktig magi…[Read more]

Arands blick följde Maeve då hon talade till sin spöklika bror, men det var Audgisil som la en stödande arm om sin dotter och klappade henne lätt på ryggen. Då hon talat och Ranghildr återvände mötte han henne för att stå vid hennes sida då hon talade till deras son i sitt sista farväl. Det var med enkla ord som Ranghildr tilltalade sin son, men…[Read more]

Hillevi sitter stilla och tålmodigt väntande, hennes blick vandrande mellan de andra deltagarna, till stor del för att möta deras blickar. Hillevi och hennes följe utmärkte sig i sin klädsel, men hon nickade artigt till alla hon låste ögonkontakt med, och rätade sig där hon satt när Torfi reste sig för att inleda tinget. När talet var förbi och…[Read more]

Hillevi såg enkelt på Ragnhildr när hon spottade mot henne och verkade knappt bry sig om det. Om något kunde sägas om Hillevi så var det hur opåverkad hon var av andras känslor och deras färgstarka försök att uttrycka dessa. Så när Freggi sprang ut för att möta Ragnhildr var det inte heller en stor förändring hos Hillevi, utan hon bara stod där tå…[Read more]

Kettil rätade sig och stirrade rakt in i Arands ögon trotsigt när han nästan begärde att Kettil skulle ge vika och låta sig fördrivas. Han var redo att fortsätta sin motivering när Maeve sedan närmade sig, och som följd av hennes ord började luften omkring dem värmas, och Kettil verkade slappna av. Hans blick förändrades från sträng till sor…[Read more]

Arands blick följde inte Wreax då han lämnade dem, utan snarare log han ett sammanbitet leende och skakade på huvudet långsamt där han satt. Frustrerad, ilsken, uppretad av Wreax sätt och framförhållning. Han lät sin ilska skölja över sig, och satt en stund i tystnad tills han kände den försvinna. Åtminstone så mycket att det var en glöd inom ho…[Read more]

Arand satt bara stilla och såg på de två medan de växlade ord, och skakade på huvudet för sig själv. Det var uppenbart att Wreax försökte kontrollera och manipulera Fëani, för även om hon hade en stark integritet var hon ung. Han hoppades dock att hennes ungdomlighet inte var ett hinder för henne för att se genom Wreax fula spel. Men däremot spänd…[Read more]

Arands gula ögon mötte Kettils, och han nickade lätt över andens ord. Inte ett oförväntat svar. Hans order om att hålla Kettil lugn hade inte någon brytt sig om visade det sig, med Ranghildr som höll på att storma ut, Maeve som tagit till flaskan, Audgisil som gapade order, Asgeir som var spänd av vrede och Eirik som fortfarnade förnekade…[Read more]

Kettil visade ett försiktigt leende mot sin far när han talade, men åter igen växte oron i hans blick när Maeve och hans mor gick undan med sina sorger. Han förblev sittande däremot, då han inte såg något syfte i att gå någonstans eller göra någonting annat. Det var först när Arand kom in som han vred lite på sig för att se vad som var påväg att…[Read more]

Audgisils blick mörknade något vid Yazfeins svar.
‘Du kom hit med löften om hjälp, Yazfein. Och jag känner Sandor Thaldwin väl nog att veta att han inte skulle skickat hit en rådgivare, då han redan skickat trupper tillsammans med min dotter. Det är dags för dig att visa ditt värde, Yazfein, och använda dina kunskaper och förmågor. Jag vet att d…[Read more]

Kettil öppnade sina ögon och såg på de omkring honom. Han satt tyst till en början och verkade bara lyssna, innan han slutligen med en frustrerad röst avbröt gruppen.

“Jag är den som dog och verkar vara minst irriterad av alla! Sluta bråka, låt bli prat om avrättning och skärp till er! Ta handling istället! Hämta Rune, ställ honom till svars, hå…[Read more]

Asgeir steg fram med förnyad energi till mörkeralven, hans ansikte bara några centimeter från hennes.
‘Varför sa du inget?!’ frågade han sammanbitet.
‘Jag skyddade dig, då alla ville döda dig, och du glömmer att nämna att Rune kanske inte ens är… Rune?’ frågade han, oförstående.

Audgisils blå ögon var fästa på hans son och mörkeralven, och…[Read more]

Lissandra log åt Toss kommentar och lyfte sin dryck som en slags honör till honom innan hon vände blicken till Späck. Hon lyssnade aktivt på det han berättade, och satt framåtlutad ända fram till slutet som hon kanska tydligt ansåg kom för snabbt. Hon hade tappat sitt leende under allvarets stund, men återfann det när han var färdig. “De…[Read more]

Arand gjorde en djup utandning genom näsan medan Wreax och Fëani fortsatte dansa denna duell med ord som han inte hade någon speciell förmåga för eller något intresse för heller. Det frustrerade honom så klart snacket om Ayperos, för trots allt var hans uppdrag om att dräpa demonen det enda han misslyckats med på en lång tid. Ett viktigt kont…[Read more]

Arand fnös sarkastiskt, detta höll på att gå helt i överstyr och han fick hålla sig för skratt nästan. Om det hela inte vore så sorgligt. Inte inte mannen framför dem gav honom samma obehag som de flesta monster han hade i uppdrag att dräpa. Monsterjägaren la armarna i kors och kunde inte hålla tyst längre.
‘Vem i helvete tror du att du är, som ko…[Read more]