Ithia betraktade ordväxlingen med alerta ögon, men höll sig ifrån att kommentera. Trots allt var detta Kheezais val, och hennes möjlighet att bilda sitt egna liv. Det var trots allt det som varit deras mål alla dessa veckor. Under resan hade de dock bildat en vänskap, vilket hade ändrat uppdragets natur något. Klart hennes uppgift var att lämna öv…[Read more]
“Du har rätt.” Instämde Aeriel och nickade när hon hörde Taewyns ord. “Väldigt vist sagt av dig, Taewyn.” Konstaterade hon sedan och log varmt. Taewyn var verkligen inte så naiv och trångsynt som Aeriel blivit lärd att människorna var. Det var som om Taewyn läste Aeriels tankar rakt av. Aeriel skrattade plötsligt lite lätt. Tänka sig att hennes f…[Read more]
Faegrim behövde inte tänka två sekunder då han svarade Finn.
‘Så klart inte!’ förkunnade han. ‘Men å andra sidan har Haggabup välsignat vårt folk med håriga fötter. Ni kanske inte är lika lyckligt lottade?’ undrade han, frågande, som om det vore självklart att alla dyrkade gudinnan Haggabup. Åt Kathryns kommentar ryckte han på axlarna. Han ha…[Read more]
Ayperos nickade uppskattande över att hon visade förståelse för vad han visat henne, och vad han berättat för henne. Vissa dödliga skulle ju helt kallt bara vägra ändra sin världssyn, men hon visade uppenbarligen mer vishet än många. Det fanns hopp ännu för denna allians, men han behövde ge det lite mer tid, lite mer spelrum. Han höjde ett lite…[Read more]
Arlin kände sig något beklämd över Lucas sätt och hans ord, men kunde bara nicka här och där då han talade. Men i slutändan kunde mötet gått betydligt värre, och han kände att han fortfarande hade en chans med sina planer. Det enda han kunde tänka just då var hur många svärd både blod och guld skulle köpa. Med lite tur skulle nog Turin Hrafn ku…[Read more]
Kheezai följde med de två ut till droskan som väntade, fortfarande handen om Ithias. I den andra handen kramade hon den lilla glasflaskan hårt mot bröstet. Hon var rätt att förlora den, för nu när sömnen började avta från hennes sinne mindes hon inga drömmar. Om flaskans innehåll kunde hålla hemskheterna borta så ville hon inte tappa den i för…[Read more]
Nittiotvå år? Aeriel var äldre än hennes mormor! Det var en hisnande tanke, svår att greppa, för trots allt såg inte Aeriel att vara en dag över tjugo. Och trots sina nittiotvå år fanns det både en ålderdom och vishet där, samtidigt som det verkade finnas mycket ungdom och oerfarenhet. På många vis var hon själv mer erfaren än alven! Hon kunde…[Read more]
Ithilwyn såg lite storögd på Axel då han föreslog att hon skulle resa runt i världen, och skakade på huvudet så håret yrde omkring henne. Det med kläderna kunde hon inte riktigt kommentera, annat än att hon såg hur han klädde sig och antog det var så man skulle göra för att smälta in i världen utanför.
‘Inte kan jag lämna!’ sa hon nästan förfärat…[Read more]
Faegrim himlade med ögonen lite åt Finn, men det var som om Kathryn var snabbare i munnen med att svara.
‘Alverna är ett viktigt folk!’ sa han självsäkert, det var trots allt vad han hört.
‘För ett odödligt folk, är våra dödliga problem knappast värda att ägna en tanke åt.’ Nej, de skulle nog ha bättre lycka med magikerna i den där akademin han hö…[Read more]
Arlin betraktade Lucas medan han förklarade sin position, i sanning hade han inte förväntat sig så mycket mer men det kändes ändå pressande att bli ställd mot väggen på det viset.
‘Min familj har varit jarlar över Draksten i hundratals år. Ja, det är sant att titeln inte är garanterad, men vårt folk tror på min far och på vår släkt. Bara jag k…[Read more]
Arlin gav ifrån sig ett litet förvirrat leende och höjde ögonbrynet litet åt Lucas skämtsamhet. Mest av artighet skrattade han lite åt Lucas finurlighet, även om den typen av humor kanske gick honom förbi något.
‘Jag kan inte uttrycka mig finkänsligt på detta språk, så jag går rakt på sak.’ sa Arlin, inte för att kaldrländare var kända för att tal…[Read more]
Alven hade kommit in utan att förvänta sig mycket förändringar i palatset och i Akila, men nu där i deras sällskap var det uppenbart för henne att saker inte var som de en gång varit. Hon kunde nästan känna ett mörker och en kyla närvarande där, vilket var svårt att föreställa sig med tanke på att de befann sig i Iselem. Att känna Vendriks h…[Read more]
Arlin himlade lite med ögonen över tjänarens sätt att presentera honom, som om han vore en man härifrån Kaelred som passade in på deras titlar och sätt att tilltala varandra. Den unge kaldrländaren gav tjänaren en något sned blick innan han nickade till Lucas och steg in, för att nästa sekund bli något övertumlad över sättet Lucas tilltalade honom…[Read more]
Faegrim höjde ögonbrynen lite över det dramatiska känsloutbrottet som utspelade sig framför honom, men höll sig förhållandevis lugn även om han skruvade sig lite obekvämt där han satt. Arga kvinnor var ju, trots allt, inget att leka med. I sanning hade han inga svar på henne frågor, och ryckte lite hjälplöst på axlarna. Han drog upp en karta ur…[Read more]
Thovna var inte medveten om det våldsamma dramat som utspelade sig utanför staden, och skapade mycket ilska bland dvärgarna som var på tjänst och kunde bevittna det hela. Men händelsen skulle utan tvekan sprida sig som en löpeld genom staden. Ett muller av perfekt underhållna mekanismer skakade muren då portarna öppnades och dvärgarna marscherad…[Read more]
Aeriel skrattade och log harmlöst när Taewyn frågade om hennes ålder. En mindre vindputs svepte plötsligt över dem, vilket fick skogalvens gulblonda flätor som hängde ner framför hennes axlar att svaja till lätt. “För oss alver är jag ung, det stämmer.” bekräftade hon och lade huvudet lätt på sned. “Du förstår, vi alver åldras inte på samma sätt…[Read more]
Kael stod i slottet och såg ut över staden nedan, på platsen där han så många gånger i sin ungdom tränat mot Vinga. Det var en märklig känsla att ha henne tillbaka i Kaelred, men även om hon var tillbaka var det som om det låg en stor distans mellan dem. Kanske var det Lucas J’lothains fel, kanske var det hur de skiljts åt sist. Något förvån…[Read more]
Sandor satt stillsamt men ändå med ett hårdare ansiktsuttryck och lyssnade på vad Maeve hade att berätta. För det var ju ändå som det ofta sades, att man var vis om man kände sin fiende. Då Eirik tog till orda igen vände Sandor sin blick till den märklige fågellika mannen och nickade.
‘Ja, det är det jag är rädd för.’ sa han något direkt.
Ithia nickade åt Ethirions ord, och mumlade ett tack. Vad allt detta skulle kosta eller innebära var fortfarande ett mysterium, men det skulle väl klarna förr eller senare. Kanske priset inte skulle vara för högt, jämfört med att bli av med en demon? Så hon följde Wreax tillsammans med Kheezai och satte sig i vagnen.
‘Det vore en vänlig gest, tack…[Read more]
Väl framme i den stora bevittnade de tre vad som hände pojken och hans mor. Skriken, blodet och framförallt deras hjälplöshet, var som ljuv musik i Zaal’Eks öron – som balsam för själen. Med ett belåtet leende stirrade han på vad som hände framför de tre. Han kände sig nästan som hemma. Ja, om man bortsåg från allt annat än de lidande människo…[Read more]