Hans svar kom som en förvåning. Hon hade väntat sig ett hånskratt och bojor av järn, men han verkade nästan avslappnad när han manade på sina män att gå i förväg. Hur enkelt skulle hon inte kunna hugga honom i ryggen? Trodde han att hennes egen heder skulle sätta stopp för det..? Visste hon själv ens svaret längre? Hon var inte säker, men hon…[Read more]

Vid Wreax ord om att inte vara bättre avlönad så brast hon ut i ett skratt, ett hjärtligt och klingande skratt som inte alls borde få komma från någon som henne. Det var nog för att få hennes ögon att tåras en aning, som om hon fann något särskilt roande, något som kanske bara hon visste vad det var.

När så väl skrattet klingat av så sk…[Read more]

Plötsligt var uppmärksamheten tillbaka på henne och hon kunde inte låta bli att rynka ogillande på ögonbrynen innan hon med en suck sträckte sig upp från sin tillbakalutade ställning och vände blicken mot alven som Vesvía kallat för Quaina.

”Det låter som om jag har två olika val”, sade hon sakligt innan hon lät blicken flyttas mot Wreax där han…[Read more]

Iris blev röd i ansiktet och för en kort sekund vek hon undan blicken från Nillas som om hon skämdes över att ha ställt frågan. Arlins mer lugna ord fick henne dock att se upp igen och le lite snett.

”J-Jag är inte dum. Tore har ingen ring, och den du bär är väl knappast en sådan man ger någon så vacker som dig”, svarade hon lågmält, ett leen…[Read more]

Eiriks ord fick henne att vända blicken mot honom. Det fanns besvikelse där, besvikelse för att han tog ut sin ilska, sorg och frustration på henne. Vad hade hon gjort annat än att försöka stå på hans sida? Trodde han att han var den enda som sörjde, den enda som kände sig sårad av sin moders handlingar? Det var själviskt, så fruktansvärt…[Read more]

”Åh… Jag trodde det var närmre”, svarade hon där hon satt bakom Arlin, men om det fanns någon besvikelse i hennes röst så var den inte uppenbar. Tystnad föll mellan dem för en stund efter att Arlin talat om att göra uppehåll i en by, något som iris själv trodde var bäst att undvika.

”När ni kommer fram… Ska ni gifta er på riktigt då?” Frågade…[Read more]

Flickan var lätt och det tog inte särskilt mycket styrka för att hjälpa henne upp i sadeln. Hon såg lite orolig ut där hon satt och när Arlin väl satt upp han också så var hon snabb med att lägga armarna om honom, rädd att hon skulle falla av när de väl började röra på sig.

Det visade sig inte vara fullt så farligt som hon fruktat och när d…[Read more]

Han såg märkbart förvånad ut när hon reste sig upp och stängde till dörren till hans rum, men det var enbart ett par sekunder innan hans förvånade uttryck blev till ett lite fånigt flin. Han hade inga illusioner om att furstinnan ville smeka hans ego på det viset, men den pojkaktiga delen av hans sinne kunde ändå inte låta bli att ta plats.

”Ah,…[Read more]

Ayperos fråga fick henne att sucka, som om blotta tanken på Wreax Siturios gjorde henne trött – något som förvisso inte var särskilt långt från sanningen.

”En handelsman. Hans far är Me’erisier och hans mor var en mörkeralv. Han har höga ambitioner och ett ego som skulle behöva tyglas. Jag hade hoppats på att kunna använda honom för egna syft…[Read more]

Alvens ord fick henne att rynka på pannan i tydligt ogillande. Hon, ta reda på om Wreax var lojal mot Lloth? Det var inte den typen av inhyrd hjälp hon var… Hon öppnade munnen för att protestera, men fick knappt en chans att säga något innan alven gick vidare från ämnet.

Med en trött suck så lutade hon sig åter tillbaka mot väggen där ho…[Read more]

Som svar på alvens ord så hummade hon medhållande. Wreax hade trots allt visat sig ganska mycket av en besvikelse, både när hon skulle snärja honom och under färdens gång. Han hade inte ens försökt fly en enda gång, inte ens försökt hugga henne med en av skedarna han fått äta sin mat med. Hon klickade med tungan igen innan hon vände blicken…[Read more]

Iris hade under resans gång hållit sig relativt nära Nilla, men när Arlin svarade att de trots allt skulle hjälpa henne, och frågade vem hon ville rida med, så var det på honom hon såg. Hennes kinder var kanske lite rödare än innan och ett litet, förläget leende spelade i hennes mungipor när hon svarade.

”Jag rider gärna med dig, Tore”, sade hon…[Read more]

Kanske smalnade Isras ögon en aning och hennes mungipor sänktes i ett ogillande uttryck. Wreax. Givetvis var det så. Hon borde ha känt av det.

”Wreax Siturios… Jag borde ha anat att han var hennes marionett, men när jag träffade honom så kände jag inte hennes inflytande över honom… Magi var aldrig min starka sida, det var mer min broders domän”…[Read more]

Hon mötte sin fars lika blå blick utan att vika undan, men det fanns kanske ett visst mått av ånger i hennes blick. Hon hade alltid haft lättare att hantera sin moders tillrättavisanden, ty de var mer lika varandra och lät oftast ilskan styra. Hennes far var istället lugn och samlad och kanske var det just därför som hon alltid fick dåligt sa…[Read more]

Magin i rummet fick håret i hennes nacke att ställa sig upp och huden på hennes armar brast ut i gåshud. Hon hade inte förväntat sig den typen av styrka hos den lilla kvinnan, även om hon varit fullt medveten om att hon var en magiker. Nu satte hon nästan sitt te i halsen och något ofrivilligt drogs hon tillbaka till en tid som hon helst av allt…[Read more]

Det skulle visa sig att Arlin hade rätt. Resan gick betydligt snabbare än vad hon hade trott, något som delvis kunde tillskrivas Kaldrländarnas långskepp och deras skicklighet till havs, förmågor som hon insåg sig ha underskattat.

När de slutligen nådde Tinderstad så var det på vingliga ben som hon kom i land, fortfarande med den ensamma pac…[Read more]

Hon kunde inte skaka av sig känslan av att hon borde ha gjort mer, att hon borde varit snabbare iväg från Frostheim, ridit snabbare, försökt lägga om sin morfars sår… Hon borde ha huggit huvudet av varje död man och spetsat dem på deras egna spjut. Hon borde ha ridit ifatt sin mor med detsamma och huggit ned hennes kidnappare, låtit deras kropp…[Read more]

Hon skakade lite på huvudet och suckade med spelad besvikelse, som om blotta tanken på att hennes far inte skulle vilja dyka upp på sin egen dotters bröllop väckte någon slags känsla inom henne.

”Åh, säg inte det. Ni är ju här, trots allt”, sade hon lite roat medan hon betraktade Ayperos när han tryckte ned Ziyaté mot golvet och lät sitt blod fa…[Read more]

För en kort stund tycktes flickans blick fastna någonstans över Hannadons allt mer krympande siluett, men när Arlin började prata om Njord och att bli blöt så såg hon tillbaka på honom med oro i blicken. Hon såg ut att vilja ställa en följdfråga, men istället nickade hon bara smått och valde istället att svara på Nillas fråga.

”J-ja… M…[Read more]

Hon tog tacksamt emot koppen med te, men denna gång valde hon att inte sätta sig ned utan lutade sig istället mot den närmsta väggen medan hon betraktade meningsutbytet. Alven hade ännu inte bett henne att lämna dem och hon skulle ljuga om hon sade att hon inte var nyfiken på exakt vad det var Wreax Siturios gjorde här.

När han såg menande mo…[Read more]