Neaduin ryckte obekymrat på axlarna över deras ord.
‘Visst, visst, så vad ni säger är att jag ska vara tyst.’ sa hon och gav dem varsin lite skarp men lurig blick, som om hon utmanade dem att försöka stoppa henne från att säga och göra precis vad hon tyckte. Taweyn la sina armar i kors, men log lite över Aeriels uppmuntrande ord och det behagliga…[Read more]

Arand var egentligen inte speciellt sugen på vin efter deras dryckestävling, men det handlade mer om princip och kanske själva tanken om att sitta med en vinbägare och bli matad som en kejsare. Med ett förvånansvärt nöjt leende höjde han glaset i en lite sarkastisk skålning, trots allt var det en omväxling att bli omhändertagen av någon.
‘Ers…[Read more]

Jezeral hummade simpelt över hennes ord, med blicken riktad framåt då äntligen kommit ut på vägarna igen där detta galna äventyr börjat. Nu skulle resan han behövde göra ta betydligt längre, men för att överlämna Naera var det värt det så klart.
‘Då har du lärt dig en hård sanning, krigare.’ sa han.
‘Och du har så klart rätt, allt kan vara farligt…[Read more]

Faegrim betraktade ordväxlingen mellan Finn och Cathryn lite tankfullt, men ryckte på axlarna sedan bekymmerslöst.
‘Det ordnar sig nog.’ sa han med ett uppmuntrande leende, men dolde faktumet att hade de inte insisterat på att hon var en man skulle han inte trott det. Trots allt käbblade de två som ett par.
‘Vi hittar nog någon som kan hjälpa…[Read more]

Faegrim gav de två kompanjonerna ett tankfullt leende, lite road över Herries beslutsamhet om att ta sig vidare. Likväl verkade trollet väldigt avslappnad med tanken att gå in i skogen.

‘Det sägs att skogen  är magisk, och att den Gröna draken sover här, vaknades över Brinkeland…’ sa han, och talade lite lägre som om det var en plats av vö…[Read more]

Kael hade fått nog av kvinnans sätt att bemöta honom, oavsett vem hon var så brydde han sig inte speciellt mycket. Hon var en gäst, och kom in i vad som ändå var hans hem, och behandlade honom som om han var ett litet barn. Han fnös bara lätt åt situationen, och klappade sin bror på axeln. Och hon hade mage att påstå att hon visste allt om hono…[Read more]

Vésiva rynkade på sina ögonbryn över hans ord för att klia sig på hakan medan hon tycktes fundera över det hela. Trots allt hade hon andra planer – och vem vet vad drottningen ville sedan. Som hon alltid gjorde medan hon klurade på saker fiskade hon upp en kortlek som hon började kupera korten och utan att fråga Wreax började hon dela ut korten…[Read more]

Även om Aenya kände stor avsmak för dessa diplomater som till synes var på människornas sida hade hon aldrig valt att skada en. Att plötsligt se pilarna vina utan att hon beordrat om det fyllde henne med ilska, och hon skrek för att få stopp på det, men för sent. Striden var i full gång och hon såg några alver falla under iserionska svärd. Deras…[Read more]

Camthalion hade hört att Aeriel hade tänkt säga något – men precis innan han hörde något mer kände hon dunkandet i ryggen och såg nästan lite förnärmat upp mot Neaduin och sträckte på sig igen. Vad var det där bra för? tänkte han argt och lite irriterat till sig själv men sedan nickade han instämmande till Aeriels ord.

“Jag för talan, inget me…[Read more]

Att få all denna uppmärksamhet var ingenting som Toss var van med och han rörde sig lite obekvämt där han stod och drog en hand nerövst genom sitt hår. En prövning? Vad visste egentligen Toss om något annat än mat och dryck. Fast hon begränsade ju honom inte med något annat. Han ryckte lite lätt på axlarna och placerade båda händerna om sin…[Read more]

I ögonvrån kunde hon se generalens förvånade min över att Ismat hade sagt åt honom vad han skulle göra. Hon kunde inte rå för att skrocka lite tyst för sig själv och ett hastigt leende fanns på hennes läppar även om det var flyktigt. Hon drog djupt efter andan för att sedan nicka som svar till Ismats båda frågor och tog stöd av Dastan. Hon grima…[Read more]

Asgeirs blå ögon var fokuserade på hans motståndare, och även om han kände sig pressad kände han ett märkligt lugn nu. Även om de var på olika sidor kände han att han kunde lita på hennes ord som Kaldrländare. Sanningen var ändå att även om han respekterade Hillevi, så som han respekterade vilken motståndare som helst, hade han tränat sedan barn…[Read more]

Tre… två… ett. Tio minuter hade gått och en hennes fickur vibrerade något i hennes inneficka. Nöjt lade hon ena handen på pannan och saluterade männen som inte verkade allt för nöjda åt det. Hon gick några steg framåt för att sedan vända sig om och blinka charmerade med ena ögat och ta upp sin ena hand som nu verkade hålla en penningpung som…[Read more]

Ett litet förvånat pip kom ifrån Eili och hon hoppade hastigt bakåt – in i folkmängden igen. Det var svårt att inte låta blicken vara fäst i den sprakande och ilskna elden. Fast sedan kom hon på att det inte var en bra idé att andas ut och hon ruskade på det stora huvudet och satte på hatten på huvudet för att börja röra sig bort ifrån kortspele…[Read more]

Ayperos nickade med ett lätt hummande som visade att han ville gå vidare med hennes erbjudande. Hans ögon glimmade lätt då han betraktade malströmmen och den makt den representerade. Kontrollerat kaos, lite som han själv, en mäktig naturkraft som var både skrämmande men skön att se på. Han kistade med ögonen lätt då de kom upp till ytan och färda…[Read more]

Arlin mötte hennes blick allvarligt, för att nicka åt hennes förslag om att gå till rummet och ligga lågt en stund.
‘Jag ska se vad jag kan göra med mina kontakter, för att säkra transport åt oss imorgon kväll.’ sa han och lite vågat i stundne bjde han sig fram för att pressa sina läppar mot hennes. Han var inte direkt en van kyssare, så k…[Read more]

Aetas? Namnet fick henne att rynka på ögonbrynen det och på näsan som om en äcklig lukt hade svept förbi. Hon fnös lätt åt de bådas ord om halvvampyrer. Trots allt, vem hade bättre insikt än henne i det? Hon lät sina blixtrande blå ögon fästa som hastigast på Ingeborg och sedan på Moldark.

“Halvvampyrism är ingen lösning.” sa hon och lät tystnade…[Read more]

Det ryckte lite i Vésivas mungipor och hon lade sina händer omkring stopet som hon hade fått för att se in i Wreax ögon med en något road och skärpt blick.

“Åh, för all del Wreax. Jag trodde du haffade tag i mig för att du ville mig något? Och jag är trogen vår drottning nog att låta våra ärenden vara ifred.” sa hon med ett litet skratt innan ho…[Read more]

Vanligtvis hade inte Nenya något problem med mörker, men det var något som gjorde henne obekväm i att vandra ner för korridoren. Kanske det snarare var personen som väntade henne där nere. Ingeborg. De hade setts ett par gånger när hon skulle inspektera hennes verk. Hon hade nog hört om det innan – men hon var inte riktigt säker på vad som egent…[Read more]