Vid Ejvalds ord hade hon vänt sig om, det högg till i hennes bröstkorg för hon visste att någonting hade hänt honom. All ånger for igenom hennes huvud och hon hade tårar som blänkte på hennes kinder. Hon hade tänkt skrika hans namn – men det blev inte mer än ett skrik när en av männen hade kastat en yxa som satte sig djupt in i hennes axel.…[Read more]

“Dunk! 23” utbrast några av männen kring bordet och ett flertals hurrarop instämde i spelet som föreslogs. Trots allt var det ett av de mer spelade spelen kring pirater, handelsmän eller annat pack. Ett enkelt sätt att förlora pengar och inte allt för svårt spel att fuska i. Förstås var inte ritkigt det i Toss smak. För att vara ärlig – var väl ha…[Read more]

Det var förstås ovanligt att ha det så tyst och Vésiva hade lite svårt med det. Det var nästan som om hon kände sig obekväm med det och hon skiftade sig lite grann där hon satt och kunde inte riktigt rå för att le lite.

“Åtminstone gav jag dig inte någon blåtira!” sa hon med ett litet skratt och reste sig upp för att borsta av sig allt damm som…[Read more]

Lite obekväm med att få uppmärksamheten att klara av både spöken, vålnader och annat pack såg Finn sig omkring. Det fanns inte riktigt något runt omkring honom som skulle kunna hjälpa honom. Fast han hittade en lite större pinne en bit ifrån sig som han tog tag i och greppade krampaktigt åt.

En rysning gick igenom hans ryggrad när han hörde Co…[Read more]

Förstås var det ett stort steg att ta sig till ytan – om man inte riktigt visste hur man skulle gå till väga. Eller för den delen hamnade med fel sorters folk. Kunde det vara svårt att överleva.

“Åh… Jag har varit uppe här… sedan barnsben. Jag följde med min far tidigt i hans resor till världen ovanför.” sa hon med ett litet drömmande l…[Read more]

Som vanligt betraktade Mareld sin kapten med tystnad när hon talade om vad som önskades. Blodlusten, ilskan och rent utsagt ondskan hade varit en av de många saker som gjorde att han hade mer accepterat att vara under hennes kontroll. Åtminstone hade hon haft vett nog att göra honom till första styrman. Ett litet skrockande kom ifrån honom och ha…[Read more]

Förstås fanns det sanning i vad Istilwys sa, det fanns inte mycket att finna hos Lloth om döden var ens rädsla eller för den delen om man var svg. Bara tnaken på svaghet fick Ziyaté att rynka på näsan och hon följde sin kompanjon med blicken innan hon själv svingade av sig hästen.

Att bli kallad äventyrare var hon inte allt för beredd på och…[Read more]

Ett bubblande skratt lämnade Seras läppar när hennes vän målade upp allt som de skulle komma till att möta. Om inte mer. Det var allt för många gånger som hon sett på sin framtid med dysterhet och mörker. Fast Hulta spred lite ljus över det och Sera verkade nästan bubbla själv med glädje.

“Åh ja…! Och vackra charmerande prinsar och dess magike…[Read more]

Arlin nickade förstående över Nillas ord. Inte för att han på något vis ansåg att hon var vek, men hon hade inte vuxit upp i Kaldrland och var inte van med detta som han. Inte för att han heller på något vis var van med livet som en kringresande krigare.
‘Nå, nu är vi under den öppna himmelen.’ sa han lite skämtsamt, där de satte sig ned i lång…[Read more]

Kioras blick såg efter Nenya med en föraktfull blick då hon lämnat dem ensamma. Att behöva vara där i en sådan varelses våld var en skymf, en vanära. Men vad andra alternativ hade hon? Och vad hade Davant för alternativ? Som förr funderade hon om han valt detta självmant, eller om han blivit indragen i detta precis som henne. Försökt göra det bäst…[Read more]

Nearena skakade bara stillsamt på huvudet åt sin dotters ord.
‘Varje generation, verkar det som, måste lära sig läxan på nytt.’ sa hon trött.
‘För oss alver är generationerna längre än hos människorna, men mycket mer dödliga för det.’ hennes ord följdes av att hon reste sig och gick till ett av fönstren som var en naturligt urvuxen grenholkning i…[Read more]

Aenyas öron snappade upp Arathiels steg, och för ett kort ögonblick vände hon blicken mot den unga alven som på många vis var orsaken till art kaos som skett på slätterna. På gott och ont, men kanske mer till ont. Det var än svårt att säga, men händelseförloppet hade inte gått så som Aenya hade önskat. En snabb gestikulering visade åt Arathi…[Read more]

Den unga flickan såg lite osäkert från Moira till Wreax, trots allt verkade fången förvånansvärt munter och pratsam för att vara dragen dit i detta sammanhang. Lite förvirrat skakade hon på huvudet över hans skämtsamhet som gick över till något som kanske kunde tolkas som hot, eller skryt.
‘Han har en stor mun.’ påpekade flickan observant, men…[Read more]

Alven kunde inte rå för att skratta ett litet roat skratt åt hennes fråga om föräldrar. Det var inget elakt i skrattet, som förlöjligade eller förminskade. Snarare var det ett oskyldigt och klingande glatt skratt, utan filter, som fick hans ansikte att skina. Skrattet gjorde honom betydligt stiligare än då han hade sin allvarliga krigarupps…[Read more]

Drottningens ögon smalnade något vid dessa avslöjanden. Att dessa nyheter och rykten inte nått henne tidigare frustrerade henne, men hon fick påminna sig själv om att hon inte kunde vara allvetande. Men hade de vetat om detta tidigare hade de kunnat förhindra katastrof. Nu var diplomatin Iserion och Nela’thaënas återigen i gungning, men inte bar…[Read more]

Ithilwyn såg på honom lite tveksamt och roat i blandning då hans ansikte var så nära hennes, och fnittrade till lite över hans lustiga sätt att tala och se på henne.
‘Du retade verkligen upp dem där inne.’ påpekade hon och skakade på huvudet så hennes hår yrde omkring henne, bara tanken gjorde henne olustig samtidigt som det hade varit rätt r…[Read more]

Alven fick ett litet roat leende på läpparna, kanske var det sättet hon uttalade hans namn. Kanske var det hur hon strök handen genom sitt hår, och listade upp orsakerna till varför hon behövde dölja det. Eller kanske var det bara situationen över att samtala med en person som inte så länge sedan varit en namnlös fiende, men nu en känslosam p…[Read more]

Flickans blick betraktade Wreax och de ord han yttrade, men hon verkade inte påverkad av hans sätt att tala – eller hans hot. Som ett av Celeras många gatubarn hade sådana ord från män blivit så vanliga att de var tomma ord i vinden. Trots allt var staden inte tom på märkligt folk och deras speciella behag som sådana som hon själv alltid på…[Read more]

Det hela var väldigt plötsligt, väldigt spontant, men ändå hade Arlin känt att det var rätt. Pirrig hade han varit då han tog fram ringen, men då hon tackade ja och gav honom den djupa kyssen som följde kände han sin nervositet smälta. Ringen gled smidigt på hennes nätta finger, och han gav henne ett varmt leende som fick honom att se betydligt…[Read more]

“Vi kommer göra det klart för alla vilka som styr vilket skepp när vi är redo att ge oss av Ragnhildr. Och jag tror nog de kommer lyssna på dig bättre än du tror om du bara är bestämd.” Han ler lätt mot henne och lägger en hand på hennes axel igen medan han ser på skeppen i tur och ordning.

“Du har visat prov på att du faktiskt är redo att leda…[Read more]