Alven fick ett litet roat leende på läpparna, kanske var det sättet hon uttalade hans namn. Kanske var det hur hon strök handen genom sitt hår, och listade upp orsakerna till varför hon behövde dölja det. Eller kanske var det bara situationen över att samtala med en person som inte så länge sedan varit en namnlös fiende, men nu en känslosam p…[Read more]

Flickans blick betraktade Wreax och de ord han yttrade, men hon verkade inte påverkad av hans sätt att tala – eller hans hot. Som ett av Celeras många gatubarn hade sådana ord från män blivit så vanliga att de var tomma ord i vinden. Trots allt var staden inte tom på märkligt folk och deras speciella behag som sådana som hon själv alltid på…[Read more]

Det hela var väldigt plötsligt, väldigt spontant, men ändå hade Arlin känt att det var rätt. Pirrig hade han varit då han tog fram ringen, men då hon tackade ja och gav honom den djupa kyssen som följde kände han sin nervositet smälta. Ringen gled smidigt på hennes nätta finger, och han gav henne ett varmt leende som fick honom att se betydligt…[Read more]

“Vi kommer göra det klart för alla vilka som styr vilket skepp när vi är redo att ge oss av Ragnhildr. Och jag tror nog de kommer lyssna på dig bättre än du tror om du bara är bestämd.” Han ler lätt mot henne och lägger en hand på hennes axel igen medan han ser på skeppen i tur och ordning.

“Du har visat prov på att du faktiskt är redo att leda…[Read more]

Brand har hela tiden studerat Torfi och Hillevi, inte lyft blicken från den som varit i ringen. Han suckar lite när alla talat klart och det hade värmt att höra sin systers ord. Även om hon kanske inte riktigt förstod hur mycket guld det hade varit i hans penningpung. Mer än han nog skulle få ihop någonsin igen. Men det hade det varit värt att…[Read more]

Yazfein har bara studerat syskonen under tystnad och hade ganska snabbt förstått hur nära de stått mannen de kallade Ejvald. Han bara skakar på huvudet och väljer att inte säga något men blicken vilar länge på Eirik innan han lyfter den för att se mot kvinnan som kommer springandes, tät följd av en man. Han lyssnar på deras ord och har redan bör…[Read more]

Ejvald ger henne en blick kort med ett brett leende, ett leende som fylls med styrka och han tar ett djupt andetag för att följa henne framåt mot männen med ett vrål. Ett vrål som taget från yngre dagar då hans kropp och själv var som starkast. Värme fyllde honom och trots att han kände hur såret öppnade sig mer och mer, kände han sig stark. Do…[Read more]

Spänningen i rummet var som knivar och hon kunde inte rå för att känna att egget var riktat mot henne själv. Inte för att det gjorde henne illa till mods. Tvärtom, hon tyckte om det. Känslor som hat, frodade något istället för likgiltighet. Ett litet skratt, som nästan lät lite för glatt i sällskapet som om hon fann situationen road eller som om d…[Read more]

Den unge magikern betraktade både Corrin och Finn över deras frågor och tveksamhet.
‘Vem kan säga med säkerhet?’ frågade den unge magikern, men även om situationen var vedervärdig kunde han inte dölja en fascination och en iver över ämnet.

‘Så många dog i Loradon, på en gång. Sådant sätter spår i markerna omkring sig. Kanske är det en förbannelse…[Read more]

Kiora mötte inte Nenyas blick, utan hennes ögon var istället fästa på Davant. Hennes blivande make. Inte en man hon hade valt, utan snarare en make som hade blivit vald åt henne. Så klart hon alltid vetat att hon en gång skulle hamna i ett arrangerat äktenskap, precis som hennes syster. Men hon hade ändå på någotvis hoppats att det hade varit h…[Read more]

“Imorgon redan, efter lite vila. Min tjänare kommer visa dig till en varm säng och mat att fylla din mage med innan du beger dig av. Mitt garde kommer att hämta dig på morgonen för att eskortera dig vidare.” sa Akila simpelt med ett litet leende för att höra hans nyfikenhet och iver i rösten. Blevpåmind om sin egna ungdom och glädje. Även om d…[Read more]

De äldre verkade lite tillbakatagna över främlingen som frågade om råd för sevärdheter. Trots allt var detta ingen resebyrå utan Berelons ledare. De muttrade något missnöjt sinsemellan, och otåligt gjorde en av de äldre dryaderna en handgest till Ithilwyn.
‘Han är på ditt ansvar, Ithilwyn.’ sa hon simpelt.
‘Lämna oss nu.’ trots allt, hade de…[Read more]

Míndras fördes snart till Aenya, och den rödhårige alven som satt på en av de väldiga rötterna hade en ilsken glöd i ögonen. Inte en brinnande vrede, utan snarare som glöd som hade en fruktansvärd värme i sin kärna men var relativt svala på ytan. Den rödhåriga alven betraktade skogsalven som närmade sig med en av krigarna, och gestikulerade åt…[Read more]

Alven verkade lite förvånad över talesättet. Det var inte ett talspråk han hade hört förr, och utan sammanhang och modersmål var det kanske lite svårare att förstå. Men han nickade, och trodde sig förstå vad hon sade, och försökte sig på ett litet leende som hittills inte varit något han visat henne. De gröna ögonen betraktade henne  nyfiket, so…[Read more]

De kom till sist till en väl undangömd innergård, som låg i mitten av flera gamla hus i varierande skick och storlek och inte verkade dra till sig någon speciell uppmärksamhet över huvud taget. I mitten på innergården stod en staty av en kvinnlig alv som höll en kanna, en del av en fontän som inte längre hade rinnande vatten utan snarare var…[Read more]

Jezeral var inte intresserad av varken Kamillas eller Athels försök till att lägga ord på situationen. Han fnös bara frustrerat, för vad kunde ord föra längre i denna situation?
‘Gjort är gjort. Var glad över att inkvisitionen inte omhändertar dig.’ sa han bistert, med blicken fäst på Athel, och hans blick for över de döda kropparna.
‘Me…[Read more]

Nillas beröringar och den enkla kyssen fyllde Arlin med en varm rysning och han kunde inte riktigt sudda bort det där leendet han hade på sina läppar. Nästan lite för mycket leende för att vara en hård kaldrländare trots allt, men vad spelade det för roll? Ingen var där för att se dem just då. Försäkrande nickade han över hennes ord.

‘Snart……[Read more]

Allt det som de talade om fick Finn att rysa. Varför skulle de ens beblanda sig i det där? Han stretade emot och drog Corrins hand emot sig. Som om han ville dra bort honom ifrån denna främling och hemskheter som de tycktes vandra rakt in i.

“Och varför stannar de inte döda?!” utbrast han, lite för högt i ton för en man

Blixtens sken lös även upp en annan mörk figur bland skuggorna bakom kaptenen. Utan skenet från blixten skulle man kunna tro att han var hennes skugga. Allt var svart, från skorna till den söndriga kaptens hatten som han bar. Det var som om kläderna droppade, som en mörk seg vätska som aldrig riktigt tycktes rinna av honom. Kapten rocken var kläd…[Read more]

Likaså glimmade Vésivas blåa fjäll i både ansiktet, rygg och armar. Även fenorna på armarna tycktes vara kvar. Trots allt var det hennes identitet och istället för hennes far som dolde sin me’er skepnad för de två benta. Hade Vésiva aldrig gjort det – tvärtom såg hon fördelar att inte göra det.

“Det finns väl en sanning i hans ord, men jag ans…[Read more]