“Eller att du får för dig att dö innan vi ens satt foten utanför huset.” retades Ranghildr med honom och klappade honom lite på axeln – lite för hårt.Inte för att det var meningen, men hon tänkte sällan på vilken styrka hon hade.

En suck såg hon ut genom fönstret. Egentligen hade hon hoppats på att lämna det bättre med sina barn. Speciellt Maeve…[Read more]

“Eller att du får för dig att dö innan vi ens satt foten utanför huset.” retades Ranghildr med honom och klappade honom lite på axeln – lite för hårt.Inte för att det var meningen, men hon tänkte sällan på vilken styrka hon hade.

En suck såg hon ut genom fönstret. Egentligen hade hon hoppats på att lämna det bättre med sina barn. Speciellt Maeve…[Read more]

Leendet var fortfarande sorgset där hos henne och hon drog en hand genom sitt bronsröda hår för att möta hans blick.

“Vem vet, far? Förutom gudarna. Kanske jag inte kommer till Valhalla efter detta.” sa hon, lite trött på allt som hade skett. Men hon ryckte sedan på axlarna – som om det hela inte skulle betyda något. För att sedan nicka åt h…[Read more]

Egentligen hade hon tänkt säga något åt honom, skämta åt det som han sa och börja hjälpa till med att få fartygen bort ifrån stranden och ut på böljorna igen. Fast det som hon sa fick henne att tappa fattningen och orden. Ett litet skratt lämnade hennes läppar, han kunde väl inte vara… seriös? 

Nej. Det var säkert ett av hans många skämt och ho…[Read more]

Kramen, som hon inte ville annat än att besvara, var varm och det fick en klump i magen att bildas. Tänk om de skulle skada Freggi? Bara tanken gjorde henne illamående och som svar på kramen strök hon sin kind mot hennes huvud. Vad mer kunde hon göra, fastbunden som hon var?

“Freggi… Det är ingen fara” viskade hon, tyst. För vad spelade det för…[Read more]

“Du menar att jag växer, syster? Omöjligt!” sa han med samma skämtsamma och sarkastiska ton för att sedan dra in magen lite när hon drog i fållen till tunikan. Handen var farligt nära hans mage och det skulle inte förvåna honom om hon skulle kittla honom. Så varför inte göra det lite svårare åtminstone?

Han log milt mot henne och gjorde en ges…[Read more]

När väl Ejvald lade en arm omkring henne, vaknade hon först till men sedan kröp hon närmare honom för att lägga sitt huvud mot hans bröstkorg och somna mer lugnt. Hon sov längre än väntat men när hon väl vaknade sträckte hon på sig och satte sig upp. Slängde fötterna över sängkanten och såg på Ejvald med ett litet sorgset leende.

“Jag vill i…[Read more]

Ithilwyn tog honom in i hjärtat av Berelon bland ståtliga dryadmän, nätta dryadkvinnor, älvor och träfolk av alla dess slag som förvirrat, nyfiket och vissa till och med arga betraktade främlingen som hon tagit med sig till deras fristad.
‘Rådet är våra äldsta!’ förklarade hon, trots allt kunde hon inte ta med en främling in i deras hem utan att…[Read more]

Felaerns genomträngande gröna ögon betraktade henne då hennes tårar var på gränsen att börja rinna ned över hennes kinder. Han undrade för sig själv vad det var som rörde sig i hennes huvud. Men människorna var svåra att läsa, betydligt svårare än hans egna folk. Och så var det språkbarriären utöver den kulturella barriären.

Och där…[Read more]

Jezeral stod något matt och besegrad med en hand över sin blödande axel då Naera slank mellan hans fingrar. Igen.
‘Vid Lloth…!’ svor han ilsket med sammanbitna tänder, och vände sig om och vände blicken mot Kamilla och mannen som stod kvar. Med beslutsamma steg vände han sig tillbaka till de två krigarna, ilska i hans blick.
‘Har du någon an…[Read more]

Mannen som hette Ergott hade inte förväntat sig den blixt av smärta som plötsligt pulserade genom hela hans kropp. Som paralyserade honom till den grad att han föll ned i en boll på marken med ett flickaktigt tjut av smärta. Han tappade svärdet som föll på Marulds fot, och den tredje vände sig chockerat om med ett dumt “vad fan…?”. Faegrim, t…[Read more]

Arlin gav henne ett litet leende då hon försökte memorera det falska namnet, och han lärde henne uttala det korrekt. En liten rättelse, men det skulle låta märkligt annars, om hon inte sade det med en kaldrländares hårda artikulation. Det var spännande, romantiskt till och med, att låtsas att de var gifta även om de inte var det. Hennes lill…[Read more]

Monsterjägaren studerade Fëani tankfullt, något fundersam över reaktionerna och känslorna som verkade storma där inom henne. De känslor som bekräftades i hennes ord som kom därefter. Den ungdomliga osäkerheten, som så tydligt var ett resultat av den överväldigande uppgift hon hade på sina axlar. Som hon kände att hon var tvungen att slutföra. Och…[Read more]

Faegrim var inte helt för nöjd över att höra om gravgårdar och förbannelser. Det var spännande så klart, men kanske lite för spännande. Men kanske var det för Finns skull som Faegrim fyllde hjärtat med stål, och gav Finn en uppmuntrande klappning på korsryggen, han nådde trots allt inte så mycket högre än så.
‘Oroa dig inte, vi har en duktig magi…[Read more]

Arands blick följde Maeve då hon talade till sin spöklika bror, men det var Audgisil som la en stödande arm om sin dotter och klappade henne lätt på ryggen. Då hon talat och Ranghildr återvände mötte han henne för att stå vid hennes sida då hon talade till deras son i sitt sista farväl. Det var med enkla ord som Ranghildr tilltalade sin son, men…[Read more]

Ranghildr kunde känna hur kinderna hettade till och en rodnad dök upp på hennes kinder. Trots allt hade hon alltid haft svårt med att höra sådana mjuka ord. Det sa väl ofta sig själv? Hon harklade sig lite, nästan lite obekvämt för att sedan sluta ögonen. Det var inte svårt att somna, faktum var att det tog henne allt för kort tid. Så kort att h…[Read more]

“Det passar mina blåa ringar under ögonen” sa han, i en ton som lät som en flicka som kritiserade sin klädsel. Blicken var likaså kritisk och skakade på huvudet när han tog tag i tyget. Faktum var att han inte allt för sällan hade samma kläder på sig – till sin mors förfäran.

En liten beklagande suck kom ifrån hans läppar innan han drog av sig si…[Read more]

Skrattet från Akila fyllde salen. Det som en gång hade varit ett glatt skratt, som fått andra att le gav istället gåshud. Som om blodet hade frusit till is. Orden fick Yanara att spärra upp sina ögon förfärat. Så klart ville hon inte möta döden själv ännu, fast det var snarare Shaira hon var orolig för. Bedrövat svalde hon sina skrik och blick…[Read more]

Lite fundersamt höjde hon ett ögonbryn åt Etinennes kommentar om gruvan och log lite snett över det hela, men var fortfarande lite tyst som om hon inte riktigt visste vad hon skulle kommentera först. Hon tog tugga, efter tugga innan hon harklade sig och såg på henne med ett svagt, snett leende.

“Och vad om det var något annat? Något mer spännand…[Read more]

Trots Lissandras förklaring var inte Toss helt övertygad att förbannelsen var personlig. Det var allt för vanligt att de i närheten blev indragna med och oavsett om hans liv vanligtvis var med i spelet mellan liv och död. Ville han inte riktigt försämra de oddsen och gav till ett litet missnöjt grymtade åt orden.

“Är du rädd för att förlora dina…[Read more]