Hon hade inte fel om den saken. Han förtjänade inte det här. Inget av det, även med familjen i livet hade han betraktats som en odugling, åsidosatt som ett svart får. Ingen uppskattade hans idéer, hans sätt att rädda riket från att smutsas ner av diverse parasiter. De förstod inte hans taktik men med tiden skulle de lära sig att älska den. Med tid…[Read more]

Ed rörde inte en min när krigarna spände sina bågar och höjde sina svärd, men flyttade knappt märkbart vikten till båda benen. Hen tittade runt sig långsamt, sedan tillbaka på den blinde mannen framför henne. Vilken heder, tretton mot en. Vilken heder, att sikta bågar mot den ene så denne inte kan försvara sig mot svärden. Hon säger det inte…[Read more]

För en kort sekund mötte hon Nenyas blick med sin egen grå, och kanske fanns det något illvilligt däri, som om hon kände till något som Nenya inte gjorde och fann det hela tämligen roande. Men när den andra kvinnan böjde på huvudet för henne så såg hon tillbaka på Ayperos och hennes tidigare vassa leende mjuknade och blev åter lika behagligt som i…[Read more]

Sinya hade tänkt svara något men blev avbruten av sällskapets ledare, och även om hennes ord var milda var det som en piska. Så hon kunde inte annat än att böja huvudet åt Eiirë respektfyllt.
‘Givetvis, min dam.’ sa hon något tillrättavisat, och elden i ögonen som varit där blev något mildare. Men den skulle nog flamma till snart igen.

Då dru…[Read more]

Ayperos kunde känna att Nenya nästan kläckt ur sig någon opassande kommentar, och hon kunde säkert känna hans stränga aura över henne även om han var svag. Den pressade på henne och uppmanade henne till tålamod. Men den tyngden som pressades över Nenya försvann lika snabbt som den dykt upp. De becksvarta ögonen som helt saknade ögonvita betr…[Read more]

Corrin hade höjt rösten när Finn försökt avbryta henne, hon hade nu börjat inse hur det fungerade. Finn kunde börja prata över henne utan att ens tänka på det, så hade det aldrig varit när hon varit man.

Hon hoppades att Evina skulle lyssna mer på henne än på Finns förvirrade pladder, förhoppningsvis hade hon missat att Finn kallat henne för…[Read more]

Kvithera nickade och hummade lätt åt det som sades. Strid påverkade alla olika, själv hade hon hittat någon slags inre best i gatustriderna hon hamnat i då hon bodde i Celeras. Något rått som endast gick på instinkt, något man antingen hade eller inte. Men det var inte något hon tänkte dela med de andra.
‘Man behöver inte vara i stridens het…[Read more]

Uppriktigheten och sakligheten var en frisk fläkt i hennes hov och hon nickade nöjt som svar på den andra kvinnans ord. Hon verkade inte ha något att säga om hennes metoder, eller hennes inte så diskreta hot om död heller. Det var allt goda egenskaper som hon kunde uppskatta hos en livvakt.

”Nå, dåså. Då har vi en överenskommelse. Jag skall tal…[Read more]

Hon visste att han var på väg, hade hört det via rykten och viskningar först innan slutligen meddelandet officiellt nått henne. Loradon hade fallit, demonen Ayperos hade flytt, skadad men vid liv, och sedan dess hade hon väntat på att få höra något mer, ett meddelande, vad som helst, om att hans ankomst närmade sig. Men det var alltså inte förens…[Read more]

Ed följde efter Raysia. Hon gick med en knappt märkbar haltning – det syntes endast om man verkligen kollade och försökte definiera vad det var som gjorde hennes gångstil som den var. Det som märktes betydligt bättre om man bara lyssnade var att hennes fötter gjorde olika ljud när de slog i marken trots att hon hade läderkängor på sig. Det ena var…[Read more]

Jasper skrattade till när stopet rörde sig till Kvitheras hand och lutade sig framåt nyfiket, “Sakers äkta namn? Hur funkar det, vad händer när du hittar sagda namn?” frågade han med glittrande ögon. Magi skulle aldrig sluta fascinera honom, det fanns så många olika sorter att det alltid fanns något nytt. Det var en kraft som var så olik, så my…[Read more]

Jasper stirrade efter henne när hon försvann in i hålet i väggen. Han höll sig med nöd och näppe för att ångra sig och ropa tillbaka henne. Även om han gjorde det så skulle han frukta det, var han någonsin inte rädd i sådana här situationer? Han tvekade, men nu var han ensam och det sista han ville vara i mörka ruiner om natten var just ensam, så…[Read more]

Corrin hade mycket riktigt varit nära att springa därifrån tills hon insett att Evina faktiskt inte kände igen henne. Hon drog en lättnads suck och var för första gången tacksam över sin kvinnliga form. Hon log ursäktande mot Evina tills Finns började pladdra. Helvete! Skulle han BERÄTTA vem hon var!? Det fick absolut inte hända, inte bara skulle…[Read more]

Corrin stirrade argt på Finn.

Hörde han ens vad hon sa.. varför lyssnade han inte?

“Finn! Lyssna på mig, vad är det med dig, var är v…”

Hon såg sig omkring..

Åh nej!

Sällskapets yngsta medlem Sinya var en ung alv, även för alviska mått. Knappt mer än en ung tonåring. Den officiella förklaringen var att hon var diplomatens assistent, men i sanning var hon där för att hålla ögonen och öronen öppna för allt som kunde vara värdefullt för alverna. Och allt som kunde vara värdefullt för gruppen. Hon hade mycket a…[Read more]

Smärtan pulserade hårt i Gharfs arm, men han ignorerade det och gav hastigt en blick på Feylin och hennes oväntade komplimang. Inte för att han behövde den, men han nickade lätt till henne och hade en allvarlig och bestämd uppsyn. Så de pressade vidare, och då portarna och facklorna äntligen kom i åsyn kände han en strimla hopp. Det var kaos, oc…[Read more]

Corrin stirrade på Finn. Visserligen hade han aldrig varit begåvad men det här var korkat även med Finns mått.

Innan hon hunnit svara var de på väg igen.

“Vad pratar du ens om, Finn? Sover? Varför skulle sömn fixa det här? Det här är inte en lätt förkylning, titta på mig!! Hela kroppen är.. är…!!”

Hon var för upptagen med att förbryllas av…[Read more]

Sandor lyssnade noggrant på vad Vasilij hade att säga, och även om de religiösa anspelningarna gav honom en lätt känsla av obehag visade han det inte utåt. Men han visste att det så enkelt kunde spåra ut då saker skedde i namnet på den ena gudomligheten eller den andra. Och talet om blod och heder hade sällan mycket att göra med rationalitet…[Read more]

Några dagar passerade, och till sist hade drottning Nearena bestämt att det var dags att ta emot diplomaten som anlänt till staden. Saryenna gick med honom längs med den enorma esplanaden som täcktes av löv och trädrötter till den centrala delen av staden där det enorma trädet som var drottningens palats stod beläget.
‘Lycka till.’ sa hon då de…[Read more]