Med en suck så vände hon sig tillbaka mot sin far, begrundade betydelsen av det lilla leendet, och funderade på om hon verkligen hade gjort rätt i att erbjuda honom en plats i sitt hem. Men… Han var trots allt hennes far, och hitintills hade han inte gjort något för att få henne att tro att han tänkte hugga henne i ryggen. Kanske kunde han bli e…[Read more]

Izotar var tyst en stund, men vände sedan huvudet mot henne och lade tankarna åt sidan om demoner och död för ett ögonblick. Ett litet leende fanns där på det annars allvarliga ansiktet. Han gav henne en långsam nickning till svar. Han visste att Lloth kunde dyka upp i hans sinne när som helst, eller åtminstone trodde han inte på hennes ord, men h…[Read more]

”Jag förstår…” Var det enda hon sade just då, innan hon tog vinglaset och svepte resten av drycken däri, som om den på något vis skulle kunna mota bort smärtan inom henne just då. Han hade förstås inte önskat att hon skulle se det, men hon hade hunnit se hans glansiga ögon, och det hördes på hans röst när han talade med henne. Hennes far grä…[Read more]

Att ta emot hennes minnen var ingen behaglig känsla, och han vände bort huvudet då hon släppte honom för att dölja sina tårar som ofrivilligt föll ned över åsynen av Thalias döda kropp och känslan av hur hon dödat sin bror. Känslorna hon hade i det ögonblicket oroade honom, men han lät inte sig själv visa det just då. Tyst vred han den andra han…[Read more]

Sekunden innan hans tankar och minnen överväldigade henne så sköt hon snabbt ut den hand som inte höll i vinglaset för att fatta tag om hans handled. Det var ett hårt, kallt grepp, och hon släppte inte trots de nya intryck som fyllde hennes sinne. Som en slags förankring i verkligheten och en försäkran om att han inte skulle göra något dumt…[Read more]

Izotar reste sig långsamt och gick fram till henne, lite tveksamt kanske med en känsla av obehag i kroppen. Han hade inte delat dessa minnen med någon förr, men samtidigt kände han att det var nödvändigt.
‘Du måste lära dig att låsa bort dina minnen och tankar du inte vill dela med andra som försöker ta sig in i ditt huvud.’ sa han, tålmodigt.…[Read more]

Nej, det hade förstås inte heller hon önskat, men det gick inte att ändra på nu, hennes mor och bror var båda döda och livet hade gått vidare, hon hade gjort det bästa av situationen. Att hennes far förstod det förvånade henne.

”Kan ni göra sådant?” Frågade hon med ett höjt ögonbryn, uppriktigt imponerad om så var fallet. Hon hade inte den fal…[Read more]

‘Inget smicker, bara sanning.’ sa Izotar lugnt. ‘Sanningen har olika sidor, men med tanke på allt som skett och alla slumpmässiga händelser som startat kedjereaktioner som lett från det ena till det andra… Så har du gjort så bra någon kunnat. Jag klandrar dig inte, jag dömer dig inte. Jag önskar bara att det inte hade behövt gå så långt.’ sa…[Read more]

Hon såg på honom där han satt, uppenbart ärlig men också mån om att försöka stryka henne medhårs, inte göra henne upprörd. Han hade ännu inte sagt något negativt om henne eller hennes styre, och om han visste vad hon hade gjort i Kaldrland och även efter det så hade han inte avslöjat det än.

”Smicker, Izotar?” Sade hon med ett litet flin innan…[Read more]

Om Sandor reagerade på Maeves sätt att inte följa etikett visade han det inte. Faktum var att han själv avskydde hovet formaliteter, och nickade över hennes ord. Ett litet leende riktat åt drottningen fanns även där, och sättet hon talade och hanterade situationen övertygade honom om att hon skulle klara sina uppgifter bra medan han var borta.

‘…[Read more]

Izotar nickade långsamt, tankfullt. Han hade försökt se till att alla referenser till hans hem skulle vara borta från Antrophelia, vem hade kunnat lägga fram något sådant? Hade Lloth agenter i Antrophelia? En stund satt han bara där tyst och tänkte över hennes ord, och tänkte över sin egen uppväxt i Dar Zakhar och ögonblicket som lett till att…[Read more]

Det kändes fortfarande underligt att höra sitt namn i samband med en sådan titel men vid det här laget hade hon kommit att förvänta sig att det brukades, så hon sade inget om det utan böjde bara huvudet i hälsning och lade ena handen i en knuten näve över bröstet, en snabb och för henne ytterst naturlig hälsning till en jämlike. Hon var inte den s…[Read more]

Först vid hans ord om hennes bror så såg hon upp på honom, mötte hans blick. Det fanns förvåning däri, förvåning över att han höll med henne, att han inte förbannade henne för det hon gjort, menat att alla alltid kan räddas, att allt är möjligt att förlåta. Det var vad hon hade förväntat sig efter det lilla hon visste om sin far, det lilla som h…[Read more]

Orden gjorde så klart ont att höra, och han önskade att Thalia inte hade fått ett sådant slut. Hon om någon förtjänade inte sådant, speciellt inte från sin egen son.

‘Lloth…’ muttrade han lågt, med knuten näve. Namnet var en förbannelse, en förbannelse som lovade att han en gång skulle få hämnd för allt demonen utsatt honom och de nära honom…[Read more]

Hon mötte inte hans blick när hon svarade, och för en kort sekund blev det uppenbart att minnet på hur hennes mor mått under den sista tiden fortfarande var som ett öppet sår. Hon hade inte fått ta farväl, hade inte haft tid att säga det hon ville ha sagt, och hennes mor hade varit allt annat än vänligt sinnad mot henne, vilseledd av lögner som…[Read more]

‘Vi ska träffa en prinsessa.’ sa han lite kryptiskt åt sin hustru, och tog sig sedan till deras mottaggningssal, som var betydligt mindre än tronsalen. Sandor brukade föredra att ta emot gäster där, då det var mindre kyligt och mindre öron som lyssnade. När väl Sandor och Selene satt i sina säten i salen öppnade vakterna dubbeldörra…[Read more]

Izotar nickade långsamt åt hennes ord, och unnade sig själv att smaka lite på vinet. Ett litet leende lämnade hans läppar, innan han såg allvarligt men lugnt på henne igen.

‘Får jag fråga hur Thalia mådde, innan slutet? Och hur var det mellan dig och er mor då ni växte upp?’ han hade ofta funderat på om hans barn haft en bra uppväxt här i…[Read more]

Salim såg något missnöjt över hur han blev bemött av dessa två, dessa echer, dessa hedningar som inte respekterade Sharah eller hans drottning. Dessa två som på många vis verkade se sig som så mycket viktigare än vad de i verkligheten var. Men han lät bara det missnöjet visa i hans blick för ett ögonblick, han var här på ett diplomatiskt upp…[Read more]

Hon öppnade munnen för att snäsa tillbaka på kaldrländska, men knep snabbt ihop läpparna igen när Sera började tjafsa med prästinnan. Yazfeins förslag om att följa med på det lilla möte som de andra två uppenbarligen planerade att ha föll henne inte helt i smaken, men nu var hon nyfiken. Förbannad vare hennes nyfikenhet. Hon hade sina egna bekym…[Read more]