• Att stå i strålkastarljuset var inte riktigt något som smakade Saga väl. Det var svårare att berätta om sig själv när det egentligen fanns mer än ett jag. Hon harklade sig och gjorde en gest framför sig, som för att försöka få bort svaret men trots det verkade de båda så nyfikna att inte ge ett svar skulle ge dem fler frågor och kanske till och…[Read more]

  • Åh helvete. Hade hon fått en kvinnas jäkla humör nu också? Finn hade aldrig riktigt haft finessen som behövdes för att tala med kvinnofolk. Lite klumpigt lade han armarna omkring Corrin och klappade honom på ryggen – så som de brukade göras då de mot all förmodan kramades.

    “Så ja så ja, Bara för att du är kvinna, behöver du knappast bete di…[Read more]

  • Husarrest. Fanns det något värre? De kunde i för sig ha blivit hängda för mordet. Kanske det inte var så dumt ändå. Rummet i sig var också större än en fängelsehåla. Mer bekvämt likaså. Två sängar med ett flertals kuddar och tyger att gömma sig under. Fåtöljer, skrivbord… Till en början fanns det ingen alkohol att få tag i. Det var det värsta. M…[Read more]

  • Finn tog sig för pannan. Så många ord, så ljus röst och det som tidigare varit vanligt prat… kändes nu mera som tjat. Hade Corrin alltid varit så förbaskigt jobbig? Han gnuggade sig i pannan för att försöka lätta på värken som verkade uppstå när Corrin öppnade sin mun. Han harklade sig lätt och pekade mot huset som magikern hade bott i.

    “Du…[Read more]

  • Corrins ljusa röst fick Finn att vakna till och generat drog han undan händerna och stoppade dem i sina fickor. Han svalde och skakade febrilt på huvudet. Det här var inte bra. Vad skulle de göra nu? Det var knappast som att Hudd skulle ta emot Corrin som flicka.

    “Vi måste fly” påpekade Finn, hastigt och tog tag i Corrins hand för att börja s…[Read more]

  • Vad i? Det enda som dök upp i hans huvud var frågorna vad, varför och hur? Det såg groteskt ut på sättet som Corrin förvandlades framför honom. Han hade inte ens en tanke på att han fortfarande hade handen på Corrins bröst. Bröst?

    Generat drog han undan sin hand och bet sig i underläppen för att skaka på sitt huvud lätt.

    “Vad var det jag sa! Vi…[Read more]

  • Jasper och Kvithera. Hon upprepade namnen för sig själv ett par gånger, så att hon skulle komma ihåg dem. Det var trots allt enbart två namn och så svårt var det inte. Speciellt då de inte var lika nog för att kunnas blandas ihop. Hon kunder inte rå för att le lite bredare åt deras uppmaning. En tävling i hävning var väl kanske något som låg i…[Read more]

  • Kniven skimrade i ljuset från eldkaminen och Sera blev för ett ögonblick förbryllad. Vem hade varit arg över lite extra vin? Hon backade bakåt och välte en stol som hon sedan själv lyckades ramla över. Hon gav ifrån sig ett litet pip när mannen rörde sig allt närmare henne. En hel del svordomar kom ifrån Seras munn, inte några vackra ord här…[Read more]

  • Trollkarlens ord och agerande hade skrämt Finn. Fast samtidigt blev han lättad över att de kom iväg så lätt. Lite för lätt… Han hörde Corrins ord och svordomar. Det hela fick honom att sänka huvudet lite skamset. Han hade varit tyst, det var den förbannade dörren som inte kunde smyga! Dessutom anklagade han honom för att inte ens klara av att…[Read more]

  • Stämningen verkade inte allt för fint där och snart skulle Corrin vara tvungen att lämna rummet. Hans ögon smalnade och han kunde känna hur hans hjärta slog hårt mot bröstkorgen. Om så var fallet… skulle han bli själv där. Ensam med en galen trollkarl. Tanken fick honom att bli nervös. Krampaktig tog han tag i dörrhandtaget och sköt upp dörr…[Read more]

  • Enkelt och vant torkade hon bort de få dropparna av vin som hade kommit på foten av vinglaset  innan hon räckte det till sin drottning. Frågan gjorde henne förvirrad. Om hon var nöjd? Det var väl mer relevant om drottningen var nöjd med henne. Hon var tyst ett tag och försökte att formulera sig på rätt sätt. Tänk om de orden skulle bli de sista o…[Read more]

  • Det var som vanligt, inte hade Finn något att säga åt Corrins agerande. Han stängde hastigt sin mun, inte ville han stå där och gapa som en dum fisk. Men han visste det. Klart det skulle gå illa! Det var inte som om det hade varit den bästa idén. Speciellt inte med han själv. Och vad skulle nu de andra tro? Om de ens kom ut från denna märkliga ma…[Read more]

  • Trångt och mycket folk på värdshuset. Precis som hon tyckte om. Det var lättare att bli en i mängden och att undvika de som undvikas bör. Det var som om de försökt rymma så många bord som möjligt i den lilla ytan som fanns tillgängligt. Att de smala, obekväma pinnstolarna inte brast under människorna var ett mirakel, eller kanske rent sagt mag…[Read more]

  • Finn följde lojt efter Corrin, lite som en skamsen hund som visste att han inte riktigt fick lov att göra det och inte ville ha bestraffning. Han följde efter honom in i studierummet och när han skulle fånga upp dörren lyckades han slå till ett litet klot som började rulla ner för hyllan. Ögonen spärrades upp på Finn. Inte nu. Inte bara någon…[Read more]

  • Som vanligt när Finn var nervös letade hans händer efter hans skjortkant som han krampaktigt höll i båda händerna och drog i för att lugna sig själv. Om skjortan någon gång varit vit, kunde man ifrågasätta det var snarare i en prickigt brunsvart mönster med alla fläckar han fått av att han så ofta spillde på sig själv. Trots att han försökt få bo…[Read more]

  • Förändringen i mönstret var uppenbarligen helt oväntat, för när Aife tog ett steg bakåt och soldaten såg ett tillfälle att resa sig upp så tog han det. Han hade knappt kommit halvvägs upp på fötter igen innan kvinnas svärd svepte över hans oskyddade nacke och separerade hans huvud från resten av hans kropp. Man kunde skymta ett ögonblicks förv…[Read more]

  • Hon väcktes ur sina tankar av den andra kvinnans röst. Hon hade inte hört det första hon sade, eller så hade hon helt enkelt inte lagt särskilt mycket vikt vid komplimangen, men de sista orden hörde hon.

    ”Ja tack”, svarade hon med ett leende, kanske lite konstlat men ändå uppriktigt. Hon hade inte för avsikt att vara otrevlig mot de som tjänade h…[Read more]

  • Soldaten vacklade och föll, men inte helt. Han tog emot sig på ett knä och höjde instinktivt sitt vapen för att parera hugger som han förväntade sig skulle komma direkt efteråt. Han kanske inte såg mycket ut för världen, men han hade en gång varit Me’er och han hade inte förlorat all förmåga för logik och konsekvenstänk bara för att han blivit[Read more]

  • Rösten var svag och det var knappt som om hon hörde flickan först. För att vara ärlig var det mer än vad hon trodde att Ailis skulle svara henne. Det hela förvånade henne och hon följde den skakande handen mot väderkvarnen. Den sista biten sporrade hon hästen, snart var de framme.  Utan att slösa mer tid, för varje sekunde var värdefull. Va…[Read more]

  • Tystnad hade aldrig riktigt varit något som Vésiva varit bekväm med. För det brukade sällan bringa något trevligt och definitivt inte pengar eller mat på bordet. Hon svalde lite nervöst och drog en hand genom sitt blonda hår som hade blivit lite mer smutsigt under deras resa. Hon bet sig i underläppen och lät blicken vandra över alla hörn som gi…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.