Det skar lite i hjärtat på Selyana vid tanken på faran hennes mor skulle behöva möta och att hon kanske inte skulle överleva denna resan. Men hon måste hålla sig stark och var övertygad om att hennes moder skulle klara sig igenom detta intakt, det var i alla fall vad hon måste intala sig själv om för att inte tappa fotfästet. Det var ett viktigt…[Read more]
Axel tittade storögt på maten som erbjöds som om det var första gången han sett något liknande. Hans ras brukade ju leva på fisk oh kött och det hade aldrig riktigt slagit honom att det fanns annat man kunde äta, bär och frukt brukade han äta som ett snacks då han hade en söt tand, men aldrig som mat i sig. Kunde man verkligen äta vad han ansåg…[Read more]
Det var ovanligt att den glade Luka höll sig tyst men nu var det ju inte bara hans egen säkerhet som stod i lutning utan även Dhrachs och Gofúrs. Själv hade han kunnat avlägsna sig och vänt tillbaka till vattnet och simmat runt hela alltet, visst hade det tagit tid men då han inte alls var en krigare så hade det varit den säkraste vägen för honom.…[Read more]
Nilla log mot Arlin där han berättade att det inte fanns bättre seglare än kaldrländare vilket fyllde henne med ett ljus som varit lite avtrubbat de senaste veckorna på havet, mest för att resan varit ytterst slitsam på Nilla som var van att segla i toppklass. Det var en stor sak att anpassa sig med trots allt då första icke lyxresan var så här pa…[Read more]
Yamashita, Yama. Presenterade mannen sig som och Luka vart glad över att mannen VILLE presentera sig eftersom det verkade finnas en trend här där männen mest bara höll sig till sig själva. Luka visste inte varför men hoppades ändå att de hade det bra i sina liv, en butter utsida betydde ju inte att insidan var av samma natur, det hade han lärt sig…[Read more]
Luka, aningslös och små-berusad hade inte märkt att konversationen snart skulle få ett slut med Ferin då den långe mannen närmade sig deras bord bakom honom. Jisses han hade valt rätt då han nu kände att han började bli varm i hela kroppen, trots att det antagligen var samma temperatur här inne som innan. Det var bra att han inte drack mer med and…[Read more]
Lite nyfiket lät han blicken vandra över cellgrannen. Det var något annorlunda med honom. Hans sätt att tala, som nästan lät för perfekt för att vara på ett ställe som detta. Dessutom kunde han se hur hans särk som var täckt i damm, smuts och blod fast det såg ut som ett tyg av ett utmärkt kvaltitet.
“Du ser inte ut att passa in där” sa han o…[Read more]
Tystnaden var skrämmande. Det enda som han kunde höra var hur hans hjärta slog hårt i hans bröst och fyllde hans öron. Han höll nästan andan, rädd för att andas och avslöja var det var. När väl han hörde hur vargarna var längre bort kunde han andas ut. Åtminstone för ett litet kort ögonblick innan han hörde hur den andra mannen tog till orda.
Up…[Read more]
Tura visade nerver av stål vid krigarnas närmande och lugnt rörde sig som önskat så att de kunde söka henne på dolda vapen. Hon var stor, uppvuxen med yxa i hand, klättrande, vandrande, och med föräldrar som kastade en bokstavligen lång skugga. Hon erbjöd krigarna ett leende, men fick inget i retur och tog inte illa upp från det. Trots allt v…[Read more]
Det var förstås sant det om kvinnan sa, även om det lät som en irriterande mygga som vägrade att sluta surra i hans öra. Han hade en rynka mellan sina ögonbryn. En huvudvärk som fanns där alltid med hans fru tjat och nu… Han drog lätt efter andan för att lugna sig.
“Förstås inte bara. Jag har en spanare som såg vart de var på väg och snart…[Read more]
Det var som en iskall hand hade lagts kring hennes hjärta när hon drogs in i skuggorna igen. Världen rörde sig suddigt kring dem och återigen kunde Ziyaté känna den där irriterande illamåendet.Hon rörde sig runt i cirklar, andades lite för att lugna sig själv medan hon lyssnade på vad Istilwys hade att säga.
Till slut stannade hon till och följ…[Read more]
Förstås kunde hon se att han verkade lite mer nöjd över hennes reaktion. Det var ingenting som hon tyckte om och hon skakade nätt på huvudet för att visa att hon inte var riktigt nöjd över svaret. Hon slog med sitt breda skaft mot hans huvud ett par gånger för att uppmuntra honom att tänka till.
“Nej, du har inte så många ögon. Håll ett öga p…[Read more]
Blicken var lite tom över Isras ord. Så klart skull hon vetat bättre och det här var säkert ännu ett misstag och felsteg från henne. Egentligen hade hon hoppats på att det skulle vara hennes sista andetag. Fast det visade sig inte vara så. Längtan till döden var större än någonsin nu. Vad hade hon kvar att förlora?
Orden som Isra hade yttrat in…[Read more]
Drömmarna är ju de ända som de inte kan ta ifrån oss. Han hörde mannens svar och skakade på huvudet åt det för att dra handen igenom sitt stripiga hår och le ett tandlöst leende som inte nådde upp till ögonen.
“Drömmar, verklighet… Vem vet vad som är vad i slutändan?” svarade han, rätt kvick i sin tunga även om den fortfarande var raspig och oa…[Read more]
Att kalla det ett brev var kanske en överdrift. Det var ett sönderrivet papper som Ranghildr i all hast hade skrivit. Egentligen hade hon inte tänkt lämna ett brev. För om hon var kort och konsist till tal, var brev ännu värre. Hur skulle hon ens kunnat formulera de känslor som hade stormat inuti henne de senaste timmarna. Texten var skriven…[Read more]
Kamilla nickade åt Athel efter det han hade sagt. “Rid i förväg, för ingen av oss vill stanna längre än vi behöver. Det finns viktiga saker att göra och ont om tid. De svårigheter du står inför i vakan av banditernas slut är utmaningar du inte kommer undan som ledare. Se nu till att allt är klart för när vi anländer, för det har ryktats om vampyr…[Read more]
Istilwys nickade och log åt Ziyaté, såg sig om och sedan slukades hon av skuggorna. Det tog kanske två, tre minuter innan Istilwys dök upp framför Ziyate igen, som säkert hade tagit sin egen vandring in bland träden. Hon log åt henne, placerade en hand på axeln och på ett ögonblick slungades de genom skuggorna tillsammans och dök nästan direk…[Read more]
Hon log åt henne. “Prinsar eller prinsessor,” Rättade hon Sera innan hon fortsatte dricka lite. Efter en stilla stund där hon tömde glaset lutade hon sig framåt och stirrade på Sera. “Innan jag kan öppna fem för mig nya böcker i rad på denna plats och dra slutsatsen att de inte har någonting att lära mig, är jag inte kunnig nog. Säkerligen i…[Read more]
Hillevi såg lite fundersamt på Leida och sedan Brand. Hon lät båda tala till punkt och samlade sedan deras frågor i sina tankar för att formulera sig så bra som möjligt. “Kriget pågår inte för att bevisa någonting för resten av världen. Familjen Ulfhedna tog hjälp från utländska krafter och mördade vår kung, och begravde alla som var lojala til…[Read more]

Vägen till Frostheim hade varit lång, men harmlös. Det var av god anledning Hillevi hade skickat just Tura för att lämna besked till Kung Audgisil med familj, då hon var en kvinna som inte motvände sig händelselösa vandringar och samtidigt var en duktig nog krigare att brevet färdades ganska säkert.
“Vi är äntligen här, mina herrar.” Den…[Read more]