• Triskian
    Han nickade till Aine. “Jag håller med. Jag kom ridande förbi Iserion. Jag fick undvika Kordoros och de levande döda på långt avstånd där. Får jag be om brevet, fröken…?”

    Han tog emot brevet medan hon introducerade sig och han tackade artigt, varpå han läste brevet högt så att hon också skulle höra innehållet.

    “Bäste Aspectorer,[Read more]

  • Triskian
    En ensam alv kom ridandes på en gråbrun häst med hög fart från sydväst. Riddaren vid namn Arnaud stormade ut ur tältet, och blev nästan under hästen. De stannade båda upp innan det skedde, och alven hoppade av hästen, ursäktade riddaren som fnyste till honom högljutt. Han sa ett par befallande ord, och hästen hittade åt sig lydigt en plat…[Read more]

  • Wreax flinade åt vad hon sade. “Äsch då, det vore inte det första dekolletage jag har haft glädjen att skåda, men det vet ni redan.” Hans ansikte visade utåt bara en blick av att vara besegrad, och ett mer samarbetsvilligt flin. “Se här, jag är bunden i ett skepp på väg till någon som vill ha mig levande, förmodligen för att de vill ha mig död me…[Read more]

  • Han skrattade lite. “Tills vidare får ditt golv duga, utan bättre anläggningar.” sade han, och kunde inte låta bli att kräkas ännu mera. Sen hostade han kraftigt. “Det var verkligen något det där du stoppade i mig. Synd att kyssen var så dålig att den inte ens var värd detta.”, konstaterade han med ett flin. “Jag ogillar att använda gift själv, m…[Read more]

  • Wreax kunde inte låta bli att skratta lite åt den absurda situationen de var i – att hon beskrev det hon gjorde till honom som poetiskt “Vi kan ju säga så den här gången. Jag vet att min förra undersåte skulle hålla med er. Däremot skulle han låta sig bli köpt. Därför talar han inte med sina dockor. Alla har ett pris… men det är inte alltid fr…[Read more]

  • Wreax log av hur road hon blev. “Jag strävar alltid till att tillfredsställa.” Sade han, med en gnutta ironi, men mera sarkasm. “Nej, jag förstår fullkomligt att ni ämnar att få tag på rikedomar genom detta uppdrag. Men det jag mer är mer konfunderad över är varför ni önskar er sådana. Självklart är jag övertygad att jag kunde betala er dubbel…[Read more]

  • Man kunde säga att Wreax talade betydligt mera i situationen än det kunde rekommenderas. Men hans sätt att tänka var betydligt annorlunda från de flesta. Hans armar och ben var fortfarande paralyserade, men hade en del rörelseförmåga i sin övre kropp. Han hörde klockan, men var inte berörd av ljudet. Han var van vid att färdas både i och på hav.…[Read more]

  • Han log svagt till hennes kommentar om de odöda. “Javisst, det är ju så. Ni är ett tydligt motexempel mot mina erfarenheter. De odöda som jag mött som inte direkt anfallit mig av ren instinkt har alltid varit bundna till någon mästare av slag. En svartkonstnär, eller andebesvärjare, bland annat. Ni verkar dock handla relativt autonomt. Får mig a…[Read more]

  • Han log åt denne person som nyss brutit hans båda ben. Han låtsades att det inte spelade någon roll, men han hade definitivt flera tankar som gick omkring på hur han skulle få sin revansch på henne på ett sätt eller annat. Men det var trots allt inte något han kunde göra nu – allt det fick vänta.

    Han släppte ifrån sig ett plågat skratt “J…[Read more]

  • Wreax
    Han log till att hon tog emot gåvan istället för att vägra – han var mån om att aldrig ta tillbaka något han en gång givit, eller att bli nekad att ge det han ville ge.

    Wreax tittade på Aine och log tillbaka, hennes uppmuntrande leende smittade av sig på honom. Han var bättre till mods, men var också realist – få lågor som brann häftig…[Read more]

  • Wreax
    “Ja, det beror väl på vad man är van vid”, konstaterade han medan han blinkade med ena ögat till henne. “Jag kunde inte låta bli att se på när du sov. Din skönhet är… Förtrollande. Jag hade inte det i mig att väcka dig.” 

    Han log glatt till henne då hon stal skjortan, och gick på knä på sängkanten så att han grensla henne, och kysste…[Read more]

  • Wreax släppte ifrån sig ett till stön av smärta, och vred sig ytterligare. Hans axlar verkade rycka lite med smärtan den här gången också. Men hans stön lät till hälften som om han var andfådd eller att han blandat i det ett långsamt skratt. Hans ansikte var plågat, hans ögonbryn rynkade, men ett svagt leende var fortfarande på hans mun. “Du…[Read more]

  • Då hon stampade på hans ben gav han ifrån sig ett stönande ljud som kom från hans inre då hans ansikte snart kom tillbaka i liv. Hans ansikte vred sig med smärtan, och han andades med djupa andetag. Men han verkade sakta få ett leende medan hans blick mötte hennes. “Att ni är odöd är en observation, kadaverkvinna. Jag har hanterat tillräcklig…[Read more]

  • Hade allt han gjorde med Aine varit ett misstag? Han hade tagit en kort paus från sin vanligtvis mycket försiktiga livsstil för att bli lurad nu på hennes bekostnad. Så typiskt, tänkte han, att han skulle bli bestraffad av sina egna beslut. Han var dock nöjd över att han  varit rätt i sin bedömning av att det inte var den verkliga Aine. Det hade v…[Read more]

  • Wreax log till den han trodde var Aine. “Jodå, det gick väl även om allt inte gick som väntat. Men Kaldrland var vackert den här tiden av året. Du skulle säkert ha gillat det!…” 

    Vänta lite. Något i hennes blick var annorlunda. Kyssen var egendomlig i jämförelse till de tidigare. Hennes röst lät som att den varit ovan att tala. Han började f…[Read more]

  • Skeppet som Wreax hade lämnat Antrophelia med hade återvänt bara några veckor senare. Väl vid hamnen var han på ett ovanligt dåligt humör då han steg ut ur skeppet. Han såg sig omkring, och en ung man stod i en icke soldat-lik givakt. Han tog inte direkt ögonkontakt med Wreax, utan hade sin blick fäst mot marken. Förutom den unga mannen, skep…[Read more]

  • Wreax stod med armarna i kors, lutad mot väggen, och lyssnade på båda. Arand hade han lust att daska, men lät bli – monsterjägaren skulle han kunna antingen undvika eller ta hand om senare. “Ja… Då får vi se ifall jag hinner göra ditt jobb före dig. Då har du åtminstone tid att tänka på dina livsval.”, sade han ironiskt till Arand. Han v…[Read more]

  • Inombords log Wreax nu. Situationen var som han ville – Att monsterjägaren äntligen slutit sitt gap, och Fëani lyssnade på honom istället. Han kunde inte ha hoppats på bättre omständigheter. “Ja, rakt på sak. Det passar mig bra också.”, svarade han till Fëani då hon frågade vad han vill.

    Jag har inga intressen i att vilja ersätta antingen dig e…[Read more]

  • *Den här tråden är en bakgrundsberättelse som handlar om hus Situros, bildandet av Bläckspindelns Kontaktnätverk, och andra relaterade händelser. Detta är inte en öppen tråd.*
    Prolog: Ett första farväl
    År 1394, Tredje Tidsåldern. Antrophelia, Me’erisia

    Wreax Situros och hans moder Amatha Situros har blivit upptäckta i Antrophelia av en av Lloth’s…[Read more]

  • Wreax
    Hennes lena tunga och hennes varma mun gjorde att han var nära på att tappa kontrollen. Men trots det höll han sig, och euforin sköljde över honom först då han var säker att hon inte velat ha mera av honom den natten.

    Det hade varit en lång dag och en lång natt för båda. Wreax hade givit Aine allt han hade orkat –  det hade varit mycket…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.