Freldryl tittar på taleskvinnan med en blick som visar att det finns en uråldrig kraft inom honom,och han står kvar vid sin stol och svarar henne “Princessan erkänner att hon dödat kungen, även om det hon säger är sant så kan vi inte ta mördarens ord som lag, vi behöver göra en utredning, och det är min och alla riddare av Kaeldreds plikt att arestera hans majestäts mördare för att kunna föra den inför rätta” efter han sagt det och tittar efter sina riddarkolegor och börjar röra sig ned mot salens mitt
Freldryl ser med en vantrogen min på när princessan kastar konugnens huvud ut på senatens golv, han reser sig upp och för handen till sin sida där vanan säger att ett svärd skall hänga, men eftersom han är i Senaten så gör den så klart inte det. hellvette också. Han reser snabbt på sig och kliver ned i rotundan, och med hög stämma som nästan överröstar talarens deklarering av konungens död “VAKTER TILL MIG!” han vänder sig sedan mot princessan med en blick som är full utav uråldrig vrede “vad har du gjort?”
Freldryl sitter i ett av senatens säten nära kungens platå han är iklädd sin finaste klädsel, han väntar tålmodigt på att kungen skall komma när Princessan kommer gående ned för gången till kungens platå, hans stols grannar börjar viska mellan varandra när detta sker. när taleskvinnan slog sin stav i golvet och frågade princessan vad hon gjorde här så tysnade alla och han kunde känna lukten av deras nyfikenhet doften är en sötsliskig affär som får det att vända sig i magen på honom, Sedan ser han Astrid kommande gående efter princessan och hans blick är låst på henne vid gudarna så är hon för vacker, ung och väldigt väldigt vacker
