Efter en lång stund av nedåtgång för trappan kom de fram till en mindre sal med gångar som spred sig i alla riktningar. “Titta här,” Började Eir och log åt Joij samtidigt som hen närmade sig ett av de många ljusen på stake som var utplacerade längst alla gångar och längst väggarna i salen. Hen höll sin hand rakt över ljusets flamma och flina…[Read more]

“Absolut Joij, om vi hittar mördaren och överlever kommer hela Eirian vara på menyn, varenda liten delikatess!” Lovade Eir och knuffade lekfullt till henne med ett brett leende på läpparna. “Men inget mer tjuvsmakande!” Hen blev lite mer allvarssam och höjde ett finger mot Joij. “Jag smakar som bäst med lite återhållsamhet.” En inte så orimlig d…[Read more]

Eir anmärkte den antydda vikten Joij visade men valde att inte kommentera det. Hen valde att dra slutsatsen att det troligtvis hade med djurhudarna att göra eller att sanningen skulle avslöja sig förr eller senare. Istället log hen endast mot Joij och fortsatte gå, dock överraskad återigen av den märkliga varelsens närhet efter att känna der…[Read more]

Eir fnös till. “Jag är inte heller odöd!” Hen rynkade näsan retsamt och vände sig mot Joij. “För kännedom anklagade jag dig för att vara en demon, inte död.” Eir flinade och klev ut på kanten av taket med ryggen mot kyrkan, blicken låst på Joij. “Och så du vet gör det mig inget att du äter mannen, världen är en bättre plats utan honom i den, men…[Read more]

Bodil lyssnade noga på allt Arand sa och tämjde sina förväntningar lite, även om hon fortfarande var djupt fascinerad av hans trollkonster så här långt och förblev säker på att han kunde få in Aslög på ett eller annat sätt. Men kanske var det värt att överväga alternativ ändå, lite förtroende var hon ändå tvungen att ha kring mannens skeptisk…[Read more]

”Människan? Han finns kvar. Vidrig, men dock bara en människa, inget monster du kan äta tyvärr.” Eir flinade och ryckte på axlarna innan hen började backa från hustakets kant mot mitten av hustaket de stod på. Hen började sträcka och stretcha lite och vände sig i riktningen mot kyrkan medan hen såg mot Joij med ett enkelt leende.

”En da…[Read more]

Eir lyssnade spänt på allt som Joij berättade, med lite extra spänning så snart främlingen kom så nära att hen kunde känna Joijs utandningar mot läpparna sina. Eir höll ögonkontakten nästan trotsande för hur olämpligt det egentligen var och log genom allt.

“Eirian har även vi mött en sådan, en människa, som hämtade stort nöje från andras so…[Read more]

Eirs kropp spände sig när hen plötsligt kände Joijs hand mot sin mage och det tog några sekunder att börja slappna av igen. Det var överraskande att en främling var så framåt utan att signalera efter medgivande, men lyckligtvis var Eir inte den som beklagade sig över lite beröring. Det uppskattades faktiskt oftast och Eir var riktigt stolt över…[Read more]

”Jag är inte en narr så ofta som jag hade velat, men att få människor att skratta är av stort värde för mig. Skådespelare är nog det mänskligaste sättet att beskriva mig.” Hen log stort åt Joij samtidigt som hen följde deras gest ut mot staden medan de pratade om magin och hur de föredrog att spåra. När Joij väl lade sig ner kunde Eir inte annat…[Read more]

Hen klev upp på hustakets kant och satte sig ned bredvid Joij, men med ett visst avstånd mellan dem, långt nog för att hinna reagera om en hastig rörelse gjordes i Eirs riktning. Hen studerade folket som rörde sig på gatorna i stora antal trots den sena timmen och tänkte lite på vad främlingen hade sagt. “Det är mindre rörelse på natten, men…[Read more]

Eir lutade på huvudet nu när hen kunde få en bättre bild av personen och närmade sig försiktigt, lite på huk, böjd åt sidan med lutande huvud av vad som kändes som respekt för främlingens kortare längd. “Eir är inte den enda kan jag säga ärligt.” Hen flinade och tog av sig först sina handskar och kastade dem på taket de stod på och tog sedan av s…[Read more]

Nyfikenhet fyllde Eir, men hen skakade bort det så fort det hördes ljud utanför dörren. Hen såg mot Roselie tveksamt efter frågan om de borde lämna henne och hen tog ett djupt andetag, slöt sina ögon och lät tankarna sina snurra fritt. Man kunde beskriva Eir på många, många sätt och hen kunde beskriva sig själv på några olika smickrande sätt,…[Read more]

Bodil svarade på kommentaren om Maeves egna familjs öde med ett lekfullt flin, som hon sedan ganska snabbt begravde då hon insåg hur olämpligt det var. Reaktionen hade kommit så plötsligt just för att det hade varit precis hennes poäng, att Maeve hade gjort det hon gjort för att hon hittat sin familj lemlästad. Hon tvivlade dock inte på att Mae…[Read more]

Eir arbetade med sina andningar, sakta in och ut, samlade sig för att inte bara stå fast i sorg och förde sina händer genom sitt hår igen medans hen observerade de märkliga ljuden Joij hade för sig. Hen såg sig om för att försöka se vad än det var som Joij verkade tampas med, men såg ingenting mer än dem två i rummet. Försiktigt klev Eir framåt…[Read more]

Eir såg mot handen när Joij gjorde någon gest med den, men valde åter igen att ignorera de märkliga egenheterna, även om den handrörelsen ganska tydligt antydde att Joij inte var ensam. Eir verkade inte alls reagera på att Joij sedan närmade sig för beröring, hen var rentutav tacksam för den och lät främlingen fånga tåren.

“Är det inte uppenba…[Read more]

Det var svårt att utesluta, men Eir kände sig ganska säker på att främlingen inte var den ansvariga för dödsfallet, hur märkligt personen än betedde sig. Hen funderade lite över vad Joij sa och började slappna av, rätade ryggen och såg ner på kvinnan igen.

“Kalla mig Eir.” Hen klev närmare det som var kvar av Rosalie och gick ner på sina knän f…[Read more]

Eir hade somnat till, oklart hur länge, men ryckte till när hen tilltalades och vände blicken överraskat mot Joij. Ögonen hade varit öppna, men Eir hade absolut inte varit vaken. Hen lät blicken vandra över främlingen och reste sig upp från stolen, händerna knutna, redo att ta strid om personen inte trodde henom.

“Ser jag ut som någon som kan gör…[Read more]

“En hel del kan gå fel faktiskt! Finns några riktigt tokiga själar där nere!” Gwyn log åt henne och var ganska rask med att ordna ned sina väskor och förnödenheter. Väskorna var färdigpackade, hon hade alltid resklara väskor bara för säkerhets skull, och förnödenheterna kunde hon plocka upp mot krita, deras smedja handlade genom tjänster gansk…[Read more]

Han hade svårt att förstå hur hon ens kunde överväga att vara nära besten, än mindre visa den sådan ömhet och beröra den mer än absolut nödvändigt, men det skulle väl bli en av de många spännande saker han stod inför just nu. Hon verkade definitivt vara en spännande människa och han skulle se till att lära känna henne så väl som han möjligen kunde…[Read more]