• När hon sjunker ihop och gömmer ansiktet i händerna placerar han mjukt, försiktigt och trevande en hand på hennes knä. Låter den ligga där men flyttar sig inte närmare henne. Han förstår hennes ord och vet att han har brutit det löfte han gav henne, skulle hon säga nu att hon inte ville se honom igen skulle det vara det värsta som kunde ske men…[Read more]

  • Han ler lite sorgset igen och skakar på huvudet innan han suckar igen, vänder blicken mot golvet medan han försöker komma på ett bra sätt att börja hela berättelsen. “Som jag sa så blev jag väl mer eller mindre kidnappad av andra från Dar Zakhar, förd inför Lloth och given valet att göra uppdraget eller dö där och då. Jag valde att försöka mig…[Read more]

  • “Mm du är här… Jag var orolig du inte skulle komma hit. Men det är en lättnad att du är här, det är det.” Han vrider sig lite mot henne och sätter sig mer upp på sängen, kanske hamnar lite närmare henne men inte mycket än. Det tomrum hon lämnat mellan dem känns kallt och större än vad det är.  Men ändå sträcker han inte ut handen efter henne,…[Read more]

  • Yazfein hade återvänt direkt till sitt rum efter att han lämnat Maeve och Arand vid gravhögarna, han hade försökt sysselsätta sig med att läsa rapporter från de få spioner han hade i Kaldrland. Men han hade snabbt övergett det och rivit sönder de meddelanden han hade försökt skriva ihop åt Audgisil och Ragnhildr. Sen hade han dragit av sig tunika…[Read more]

  • Ejvald klappar henne vänskapligt på axeln igen innan han kramar den mjukt med ena handen. Hade de inte varit i en räd eller efterdyningarna av en så hade han gett henne en kram. Han ser lite förvånat på henne när hon kallade honom för far, han skulle aldrig vänja sig vid det riktigt men det var inget han hade något emot att hon sa. Han hade bara…[Read more]

  • “Se så skynda och få på dig torrt nu. Jag kommer få höra ett och annat om du blir sjuk eller skadad det vet du.” Han syftade på hur hans fru skulle skälla ut honom om Ragnhildr vart skadad eller kom hem sjuk. Men det finns något glatt och stolt i hans blick när han ser på Ragnhildr. Sen blinkar han mot henne med ena ögat och lägger en hand på hen…[Read more]

  • Biorn hade fortsatt bortåt för att skapa lite avstånd mellan sig och Ragnhildr även om det varit på Ejvalds order så hade han ju varit den som kastat ut henne i vattnet. Ejvald svajade lite bakåt med kroppen och lerklumpen for harmlöst förbi honom, han flinade mot henne och skakade på huvudet. “Nja riktigt så var det inte jag menade. Man ska ku…[Read more]

  • Ejvald var snabbt framme och snappade åt sig säcken med byte som Ragnhildr burit så den inte skulle följa med. Biorn lyfte upp Ragnhildr på axeln innan han började vandra mot vattnet. Stadigt och utan att riktigt bry sig om hennes sparkar vadade han ut tills vattnet nådde honom till knäna. Sen med ett vrål kastade han henne vidare ut i vattnet…[Read more]

  • Ejvald lade armarna i kors och log lite medan han betraktade dem båda. “Nå Biorn kommer du låta ett flickebarn med en pinne stoppa dig?” Det hela hade på något sätt blivit lite av ett återkommande skämt mellan dem tre. Innan Ragnhildr hade lärt sig ordentligt använda spjut och yxa hade både Ejvald och Biorn turats om att lära henne genom att f…[Read more]

  • Ejvald log snett och visste hade de haft lite att göra med henne i början men ingen av hans män eller han själv för det hade ångrat att de lät henne vara kvar på skeppet. För att sen få följa med på följande räder. Vilka hade varit väldigt lyckade både när det kom till byte och hur få män de förlorat i räderna. Han trodde de inte förlorat mer än…[Read more]

  • “Du vet att normalt säger seden vi delar allt efter vi samlat ihop bytet eller hur? “ Han håller i halsbandet när hennes hand sluter sig om det och han ställer sig upp. Något längre än henne än men skulle det förbli så? Han möter hennes blick och lägger huvudet på sne medan han ler samt släpper halsbandet.

    “Inte så jobbig? Säg det till Biorn al…[Read more]

  • “Heder… Deras heder säger de drar skam över sin släkt om de inte gör det. Men det är bara för krigarna, du ser ingen vanlig arbetare göra det eller hur? Dynga och förbannad idioti är vad det är om du frågar mig.” Han spottar på marken vid sina sista ord och då Biorn hjälpt den siste niraianska krigare till livet efter.

    Kvickt fångar han up…[Read more]

  • Ejvald hade noterat hennes hands rörelse mot fickan, en rörelse man oftast gjorde för att se om något låg kvar. Hur många ynglingar hade han haft med på räder nu? Han suckade lite lätt åt hennes ord men låter sina blå ögon möta hennes under en stund. Försöker läsa av hennes sinnesstämning just nu. Men sen sveper han med handen mot de få krigare…[Read more]

  • Det röda skenet från elden som spred sig bland husen blandades med den stigande solens sken. De hade anlänt alldeles innan gryningen i tre långskepp, vart och ett med plats för 40 roddare plus ytterligare ungefär 20 man. Allt som allt hade Ejvald haft med sig 200 man när de landsteg. Utan lyktor eller rop hade de tre skeppen glidit tyst genom…[Read more]

  • Han vet att hennes barn är på väg hem och hade kunnat säga hur länge de ungefär hade kvar till Frostheim men är tyst. Inget i hans hållning eller blick avslöjar vad han kände om hennes påstående om att han var mer än han utgav sig för att vara. Men han nickar sedan och suckar lätt. “Jag är här för att göra vad jag kan för familjen Ulfhedna.…[Read more]

  • Yazfein hade inte alls hört stegen närma sig så när en annan röst hördes hade han dragit kort efter andan. Men han var glad han hade hållit uppe illusionen om sitt verkliga jag om man inte stått alldeles framför honom. Dock gjorde det ju att om man var uppmärksam hade kunnat ana att allt inte var riktigt som det skulle runt honom. Långsamt…[Read more]

  • Han ser fortfarande fundersamt på henne och verkar tänka igenom allt både en och två gånger. Sen nickar han och suckar lätt. “Om du tror att jag kan hindra din familj från att göra något dumt så ska jag göra vad jag kan. Våghalsig plan är det men om den är så dåraktig vet jag inte. När tänkte ni sätta planen i rullning så att säga?”

    Han sänkte…[Read more]

  • Han hade på ett sätt väntat sig örfilen men ändå var han väldigt oförberedd på den. Under ett ögonblick var det stjärnor som dansade framför hans blick och han hade svårt att sitta rakt upp. När Maeve lämnar salen har han satt sig upp med blicken fortfarande rakt fram. Efter ett par andetag för att samla sig själv så ställer han sig upp och utan e…[Read more]

  • Yazfein kände hur hennes fingrar värmde genom bandaget och över hans handled innan deras fingrar flätades samman igen. Han funderade på om han skulle berätta nu eller vänta men han hade lovat så han nickar kort. “Ja det var det uppdraget jag sändes på, att hämta en artefakt som skulle kunna vara användbar när man slåss mot demoner. Så klart så l…[Read more]

  • Han stelnar som hastigast till när hennes händer börjar röra sig över hans vänstra arm, inte som att han hade ont utan mer för att han var obekväm med vad som hänt. Men bara på ett ögonblick slappnar han av med en suck och ser mot armen, hennes händer innan han ser mot henne. “Jag blev överfallen i ett bakhåll som höll på att bli mitt slut… Me…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.