Yazfein hade inte ryckt till alls när hon tagit i för att tvätta rent hans sår, men nog hade det känts djupt i kroppen och ibland hade det nästan dansat ljusa prickar i hans syn. Men nu verkade det vara färdigsytt och klart vilket han innerligt tackade för även om han sneglade lite mot Ragnhildr när hon nämnde de skulle bränna trasorna. D…[Read more]

Brand’s leende hade bara blivit bredare och varmare när han hörde sitt namn ropas. Nog hade han känt igen stegen som närmat sig, det hade alltid funnits en målmedveten tyngd i hans systers steg. Men helt säker hade han inte varit förrän den välbekanta stämman ekade bland husen. Han stod still och blundade medan han väntade och hörde stegen närm…[Read more]

Brand av Hafgrims ätt

Frostheim, Kaldrland, var det att vara hemma nu? Nej han var inte hemma utan bara tillbaka i landet som varit platsen för hans födelse. Ett riktigt hem hade han bara haft en gång i livet. Men det var länge sedan han varit där nu och kanske skulle han få återse den platsen inom kort. Senaste tiden hade han färdats långt fö…[Read more]

Yazfein fokuserar på Audgisil’s ord istället för smärtan från nålen och de händer som tryckte mot hans sida. Det var inte så här han hade tänkt sig samtalet med de regerande i Kaldrland skulle fortskrida. Men samtidigt var han tacksam över att såret blev tillsett och ihop sytt. Han tömmer sitt glas med mjöd helt för att försöka döva smärtan. Se…[Read more]

“Jag säger inte att jag kommer klara det men att jag kan göra ett försök att finna vägen in Ranheim om ni vill. Hur väl befäst är Frostheim? Jag behöver inte få vet något antal men eller hur planer ser ut. Men då ni nämnde att ni befäst byar och gårdar runt om funderar jag på om det påverkat Frostheims försvar något? Men ni har rätt om vila det h…[Read more]

“Låt mig oroa mig om Mar-Gharok, än har de turer jag gjort dit inte varit några större problem. ” Det var ett underligt leende på hans läppar där under ett väldigt väldigt kort ögonblick. Nästan ett djurs flin innan hans ansikte blev neutralt igen. Bland de äldsta av Orkers berättelser fanns det de som faktiskt handlade om honom. Men där hade han…[Read more]

“Om detta inte har tyngd är jag nästan lite orolig över hur Frostheims bästa är. Men jag kommer gladeligen prova det om ni rekommenderar det.” Han tar ett par klunkar till av mjödet medan Ragnhildr reser sig och börjar tvätta bort blodet, han lyfter ordentligt på armen bara det med en liten grimas. Sen lyssnar han på hur Audgisil beskriver…[Read more]

Han lyssnade intressant på det hon berättade om Halsters och Baros, de var intressanta familjer på mer än ett sätt för honom det måste han medge. Sen om det var så att de flesta här hade bra kapital så var det ju väldigt bra för honom också. Så länge ingen hade magiker i sin vaktstyrka skulle de utgöra lite hot om han behövde ta för sig av deras…[Read more]

“Håller ni det emot en man för att han försökte?” Säger han med ett lugnt leende och lägger lätt sin hand på hennes där den vilade på hans arm. Det var ändå intressant att höra hur det hade räckt att han bjöd in henne att vandra och prata med honom för att smickra henne. Men så visste han ju väldigt lite om kvinnan med och hon visste väldigt li…[Read more]

Yazfein lade märke till hur Ragnhildr kastade ifrån sig trasan och log ett ursäktande leende mot henne innan han öppnade flaskan helt när glasen bars in. Lugnt och med tydliga rörelser häller han upp mjödet i tre glas vilka han erbjuder till först Ragnhildr och sen Audgisil innan han själv tar det tredje glaset. Sen tar han själv en liten klun…[Read more]

Det var en märklig lättnad då Audgisil’s hand landade på hans axel för en andra gång, med tyngd och styrka som gjorde klart varför mannen satt på tronen. Men samtidigt kände han att det inte var enbart på grund av sin styrka som de lyckats ta och behålla tronen. Han rättade till sina klädesplagg en gång till innan han vände sig mot bordet där han…[Read more]

“Att vara specifik och ospecifik på samma gång är också en talang jag har ers höghet. Men ja ni har så rätt i att jag är spion men jag är här som vän sänd av Sandor och för att hålla löftet till er dotter.  Hon kan även gå i god för min skicklighet med svärdet.” Yazfeins blick var lugn och samlad även om hans tankar arbetade febrilt med att anpa…[Read more]

Med lugna rörselser trär han åter på ringen på sitt finger innan han med nu glöd i blicken ser mot Ragnhildr och Audgisil innan han går till sina sadelväskor där han plockar upp brevet som ganska kortfattat ber Yazfein att i hemlighet ta sig till Kaldrland för att bistå med sin erfarenhet, råd och andra talanger om nödvändigt. Han räcker över b…[Read more]

Han ler fortfarande ett nu varmt leende, kanske lite mer spelat än innan men ändå ett leende. Varelsen inne i ynglingens kropp skrattade för sig själv och kände sig väldigt nöjd. “Är det annars ert nöje, att betrakta de som är här och hoppas ni kan hitta någon som vore villig att hjälpa med er dröm?” Hans röst var vänlig och road medan han talade…[Read more]

“Så stygg ni är mot festens värd men det märks nog knappast någon skillnad för honom. Det känns som att det vore absolut mest intressant att få göra er sällskap resten av kvällen. Om ni tillåter vill säga?” Arzin log och såg lite frågande på Aldusa innan han drog henne närmare för att snurra dem ett varv ur vägen för ett dansande par som va…[Read more]

Det hade nästan varit en väntad reaktion från Audgisil men Yazfein kände ändå hur han själv stelnade till under den hårda blicken. Men han möter Audgisil’s blick en stund innan han respektfullt sänker sin och nickar. “Ni har så rätt i att det är oroliga och hårda tider i Kaldrland, så ni gör rätt i att begära bevis för den position jag påstå…[Read more]

Yazfein hade precis varit på väg att sätta sig ner när vem som tydligt var Audgisil Ulfhedna, stormade in i salen för att där uttrycka en oro för sin fru. Yazfein hann med ett kort leende och hade halvt ställt sig upp när den våta trasan träffade honom med ganska bra kraft över halsen. Lugnt plockade han bort trasan för att placera den på tunna…[Read more]

Arzin kunde inte låta bli att le lite roat, skulle hon få reda på något om Medwas vore det ett mindre mirakel som nog skulle skrämma henne bra om hon mindes detta samtal. Medan de lugnt förflyttar sig i salen ställer han i från sig sitt nu tomma vinglas. På varje tillställning fanns det någon som visste en hel del om de flesta och han verkade ha…[Read more]

Yazfein böjde sig ner och plockade upp två ganska stora flaskor från sadelväskorna. Tjänarna brydde han sig föga om ljust nu. Flaskorna innehöll nog en liter var och hade först en vanlig träkork som sen förseglats med vax. Det fanns inget märker på dem så man kunde inte säga vem som tillverkat det. Men han visste detta mjöd hade bryggts med mi…[Read more]