Elian satt stelt på stolen och kände hur värmen från källarkrogen nästan blev överväldigande, som om luften tryckte mot honom. Det var inte bara värmen från rummet, utan också från Aerons närvaro. Han försökte se obesvärad ut men kunde inte låta bli att känna som om något gnagde på honom. Det var inte direkt normalt för honom att göra sådant. Tän…[Read more]
Aeron fann sig uppskatta deras samtal och samarbete mer än vad han hade förväntat sig. Tiden verkade flyga förbi, och när de till slut lämnade biblioteket var oljelamporna sedan länge tända. En för honom främmande känsla grep tag i honom – en lätt besvikelse över att deras möte redan var över. Det var inte något han känt tidigare.
Innan de…[Read more]
Hallgrim förblev tyst under tiden Liv sjöng och sade inget heller efteråt. Hans usla humör låg som ett åskmoln över honom. När sången tystnade och männen i huset återgick till sina samtal lät Hallgrim sina tankar vandra till vad som väntade vid det stundande tinget. Även om varken han eller hans män svurit trohet till den framlidne Jarl…[Read more]
Timmarna hade passerat i en stillsam men intensiv tystnad. De hade suttit böjda över sina böcker och anteckningsblock, utbytt teorier och tankar, och jämfört detaljer om kroppens naturliga förruttnelse med det märkliga fenomen som professor Dannarn hade presenterat dagen innan. Kanske skulle det förvåna Aeron hur mycket detaljer Elian lade mär…[Read more]
Inte för att Zaahl var förvånad, men det kändes ändå lustigt när han insåg att det skiljde dem trehundra år åt, mer eller mindre. Aldrig förr hade han känt sig så värst gammal, men här satt han som en någotsånär jämlike och flera livscykler hade passerat från hans ungdoms dagar. Han mindes knappt hur det varit när han var 24 år. Inte hade han va…[Read more]
Om Aeron noterade den subtila reaktion som Elian fick av titeln “Lifvets gränsland”, visade han det inte. Hans uttryck förblev oförändrat och han skänkte inte den boken ens en blick, trots att ämnet egentligen intresserade honom. Men det fick vänta. Om han skulle undvika att väcka misstankar behövde han hålla sig till studieplanen.…[Read more]
Blicken föll hastigt ner på boken framför Aeron, “Lifvets gränsland; Förbannelsen med nekromanti.” Bara titeln fick det att krypa längs ryggraden. Nekromanti. Ordet hade en särskild tyngd, eller som om det var en hemlighet som inte borde uttalas högt, inte ens i ett rum som detta. Bara tanken på det fick honom att låta blicken vandra omkring dem -…[Read more]
Aeron hade kommit över ett särdeles intressant stycke och märkte inte när Elian försiktigt ställde ned sina böcker på bordet. Först när Elian slog sig ned och mumlade en låg hälsning lyfte Aeron blicken, halvt skymd bakom det mörka håret som fallit ned över hans ögon. Med ett kort ögonkast tycktes han erkänna Elians närvaro, men det var utan a…[Read more]
Ylva Sigvaldadottir
Hon såg hur Asgeir såg mot henne och Villi men återgäldade inte leendet hon skickat hans väg och snart återupptog Villi deras samtal och hon vände huvudet mot honom istället.
Han försökte förklara för henne hur han brukade sin magi, hur har gjorde detta märkliga ting. Hon tänkte på hur hon varit skräckslagen för honom först…[Read more]
Lyreth torkade ilsket av handen mot sin kjol, inte direkt länge den förblev ren. Ändå envisades hon allt för ofta att ha på sig vitt. Saften från den krossade frukten rann långsamt nerför hennes fingrar, klibbig och doftande av en sötma som nästan fick henne att må illa. Hon sneglade på säljaren, vars uttryck av ren förskräckelse nu övergick i n…[Read more]
Asgeir såg ut över lägret, där vinden lekte med snön och fick fladdrande mantlar och tältdukar som sällskapet lagt upp att dansa som om de själva frös. Hans blick drogs ofrivilligt tillbaka till Ylva och Villi. Han försökte låtsas som om han inte såg hur de höll händer, och hur hon log sådär varmt mot honom. Det var inget. Bara lite värme. Vem…[Read more]
Elian höll sina böcker tätt mot bröstet medan han gick genom Kordoros universitets vidsträckta korridorer. De höga, välvda taken ekade av studenter som pratade och skrattade när de gick förbi, men han höll blicken sänkt och fokuserade på sina egna steg. Varje gång någon gick förbi honom rätade han på ryggen instinktivt, som om han försökte se ut s…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon stirrade på mannen som satt sig ned intill henne. Hon visste inte om hon skulle klå upp honom för frågan, fnysa åt det hela eller faktiskt sjunga något. Så hon satt tyst stilla istället och bara stirrade på honom. Hon skulle precis öppna munnen för att säga något då en av Hallgrims män gjorde sitt utrop. Genast vände hon sin…[Read more]
Det lilla Njeld berättat var knapphändig men ovärderlig information. Hallgrim blev dock besviken över att Liv inte kunde spotta ur sig mer om sin farbror. Mannen som hon trots allt svurit att hämnas på under en brageskål. Hans humör blev bara mörkare och han hade flyttat sig till Halldor. Med huvuden tätt ihop och röster sänkta diskuterade…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon följde med de andra och slog sig ned vid bordet med de andra männen. De skålade, sjöng och berättade historier men hon precis som Njeld förblev tyst. Hon åt, drack och iakttog och hon märkte nog hur Hallgrims humör vändes till det sämre ju längre in på kvällen de kom. Hon sa inget om saken och det gjorde ingen annan heller.…[Read more]
Hallgrim och de andra männen lämnade ifrån sig sina vapen och sköldar i kokhuset utan att göra något större väsen av sig, även om de utbytte menande blickar sinsemellan. Det fanns alltid en risk att våld kunde bryta ut, men de var inga främlingar för att lösa problem utan stål i händerna om det så behövdes.
Långhusets värme var välkommet och de s…[Read more]
Aeron höjde aningen på ögonbrynen då Elian presenterade sig. Rörelsen var nästan omärklig, en liten ryckning i huden, som snart följdes av ett svagt, flyktigt leende. Av någon anledning kändes det som ett ödets nyck att den han skulle arbeta med hade ett namn med sådan betydelse. Han nickade kort, som för att bekräfta att han registrerat d…[Read more]
Lara
Hon kunde se en blixt av irritation i systerns blick innan hon maskerade den. Hon stod lugnt intill henne med samma sneda, smått roade leende som hon haft när hon hälsat. Hon visste att bara hennes blotta närvaro kröp under skinnet på hennes syster i den här stunden men det kunde inte hjälpas. Det var ofta så..Lyreth fastnade i sitt eget huv…[Read more]
Liv Hellvidottir
Så kom de fram till gården. Hallgrim hade tagit täten och skidade på som för att ta igen förlorad tid. Han hade inte sagt något om hennes tempo men hon kunde riktigt känna alla deras irritation över den långsamma takten. Där en del kanske skulle finna detta obekvämt och stressande kände hon bara ett visst mått av tillfredställ…[Read more]
Ilskan fick det att bulta i tinningarna medan han stirrade ner på sina knutna händer. Orden från de professorn och de andra studenterna hängde kvar i luften som en obehaglig stank, och han kämpade för att ignorera deras hån. Han hade hört det förut, men det gjorde det inte lättare. “Slaktarpojken.” “Bondlort.” “Smuts.” Han vågade inte möta Aeron…[Read more]