Vid Bastians ord började något trotsigt att växa fram i hennes ögon, något som indikerade på att hennes envishet kunde matchas med Berns. Hon satt än tyst i sängen och sade inget men Bern som såg hennes blick bara väntade på att något skulle hända, som om något skulle explodera. När Bastian hade tystnat var hennes egna ansiktsuttryck…[Read more]

Någonstans i norra Märehn

Han mediterade djupt inne i grottan med endast ljudet av elden framför honom som sällskap. Han andades in djupt och för varje gång kände han efter försiktigt. Han lyssnade försiktigt och för varje gång kunde han höra lite av den, världens sång. Hur världen runt om honom ständigt sjöng medan den förändrades, det…[Read more]

“Ja, men -” Bastian skulle just svara Bern när han märkte att den vithårige, halvnakne mannen stelnade till. Precis när han skulle fråga lite tyst vad det var gubben hört uppdagades Izana i tältöppningen. Bastian blev alldeles stum av att se henne – kvinnan som varit både stark och ofattbart vacker dagen innan, nu blek och skadad. Han reste si…[Read more]

Bern satt på sängen och lyssnade spänt på Bastians historia vilker verkligen gick upp och ned likt vågorna på ett stormande hav. Izana hade funnits rakt under deras näsor hela tiden men hon hade vänt sig till deras försvar samtidigt som deras försvar vänt sig till fiende. Vad höll på att hända med denna värld egentligen? Allt var mycket att ta…[Read more]

Bastians ögon blev stora som tefat när Bern började gorma åt honom. Han hade glömt bort det lilla skådespelet de ställt till med och förstod fullständigt varför den store mannen som nu tornade upp sig framför honom var upprörd. Bastian tog ett steg bakåt, redo att fly ut igen om han riskerade att åka på stryk.

“Bern, jag -” Han svalde hårt oc…[Read more]

Leoric hade i stort sätt samma förakt för Noah, men för Seras skulle var det väl bara att svälja och gilla läget. Nå, så bra som det nu gick i sammanhanget. Men han höll fortfarande vid att gråmynten kunde vara deras bästa lösning. Han sneglade på maten som serverades och var tyst under stunden de lades fram, för att sedan se på Sera förväntans…[Read more]

När Bern vaknat hade han frågat efter Anazi på direkten men han hade inte riktigt klarat av att ta sig ur sängen då huvudvärken var sprängande. Efter att en soldat tagit sig tillbaka för att rapportera allt hade han suttit i en stunds tystnat och bara stirrat ned i sitt knä för att reflektera över allt som hänt. Hans fiende var hans dotter, han…[Read more]

Känslan när de såg tälten igen var obeskrivlig. Det var som att se sitt hem igen efter en lång, lång resa. Lättnaden sköljde över Bastian i en djup suck. Hela hans kropp värkte från trapatsen ut ur borgen, hjälpandes de andra två att ta sig ut. Varenda muskel i kroppen fick anstränga sig till det yttersta men han höll i hela vägen. Någon nytta sku…[Read more]

Så länge som Dottir kunnat minnas, vilket hon inte kunde vara säker på hur länge det var, hade hon styrts nästan uteslutande av sina känslor och impulser. Starkare än någon annan känsla var känslan för hämnd, men det var en abstrakt sådan, hon kunde inte placera vem hon ville hämnas eller kanske utöva hämnd mot. Allt hon visste var att det fann…[Read more]

Tystheten i rummet var nästan skönt i Izanaa öran när inget svärd längre verkade användas men den bröts snart ut mot Bastians oroande ord när han kom mot henne. Hon kunde inte låta bli att le lite utmattad så det fanns en stor ironi att han faktiskt var orolig över henne. Hon var andfådd men gjorde inget väsen av sig när han försökte stopp…[Read more]

Ljudet av stål mot stål klingade genom luften när svärden slogs ihop gång på gång. Edric parerade skickligt och skyddade sin stora kroppshydda utan problem. Han hade även god koll omkring sig, varpå inget tycktes röra honom i ryggen. Likt Bastian var han uppväxt i en fin familj med mycket militära kopplingar och hade därför åratal av träning i b…[Read more]

Av allt, och då menar Izana verkligen allt hon hade kunnat tänka på så var det inte Ellie som hon hade väntat sig vara ett hot. Izana kunde inte ens få ur sig ett ord då allt tog henne så plötsligt och Ellie arbetade snabbare än hon någonsin hade kunnat anat, läskigt nog var det lite imponerande hur Ellie ville bevisa sig själv, helt tvärt emot d…[Read more]

Bastian jämrade sig av smärta och föll ihop på ena knät när han plötsligt blev slagen. Hårt som tusan, det gjorde något fasligt ont. Var det så jävla nödvändigt? Ingen såg. De kunde fejkat alltihop istället. Men nog såg det övertygande ut där han slokade lutad mot väggen för stöd. Han förde ner svärdet i sin skida igen och höll sig för nacken me…[Read more]

Bastians ord lät som en gudagåva i hennes öron för stunden och hon uppskattade verkligen hans förmåga att hålla sig relativt lugn i en sådan pressad situation som denna. Det var faktiskt beundransvärt på ett sätt och beslutet hon tagit var inget som behövde ångras än. Rösterna och rörelserna utanför fick henne att inse hur otroligt lite ti…[Read more]

“Uff!” Bastian slog i väggen med en duns när hon dragit in dem i rummet. Först tänkte han protestera, men stängde genast munnen när hon började prata. Hans andning var häftig och tung och bröstkorgen restes under hennes pressande hand. De blå ögonen tittade intensivt på henne, fyllda av en motsägelsefull blandning av beslutsamhet och panik. Det v…[Read more]

Något kändes inte helt rätt, som om alla hennes försök inte helt gått i lås, som om alla lögner inte nått fram till alla. Hon önskade verkligen att Bastian skulle reagera och dra henne från detta rum innan allt var för sent, innan allt krasades ihop framför hennes fötter. Vid hans ord vände hon sig förvånat om honom och av vana stelnade hon til…[Read more]

Bastians tunga andning, då han börjat brusa upp av sin kusins märkliga beteende, avbröts då Izana föll mot honom. Han tog emot henne med ett puffande stön, ögonen vida av förvåning. Orden i hans öra fick honom dock att stelna till där han stod, halvt hållandes om henne utan att för den delen bli mer närgången än nödvändigt. Pusselbitar föll p…[Read more]

Izana låtsades som inget hade hänt och fokuserade på maten medan hennes ögon hela tiden svepte över rummet, låtsades som att hon njöt av sällskapet medan hon egentligen försökte lista ut vad som funnits i glasen. Det uppdagades relativt snabbt att inget dödligt gift hade lagts i vilket hade lättat hennes hjärta något och hon tackade sina vakande…[Read more]