Saskia Belsante
Även om hon väntat sig ett slag blev hon överraskad av det. Det kändes som att i ena stunden hade de argumenterat och i andra stod hon med en svidande kind. Det gjorde ont och hennes ögon tårades. När han höjde sin hand för ett andra slag var det inte ilska som fick hennes hjärta att slå snabbt. Hon blev rädd, dock kom inte slaget…[Read more]

Händer över hennes kinder och ett par allvarliga ögon som möter hennes, ser in i henne” kärleken finns kvar Camth, oroa dig inte för det. Men du ska inte bli kvar här i skogen och då reser vi härifrån tillsammans. Ensamhet och sprit har aldrig inverkat gott på dig förut och gör fortfarande inte ser jag. ” ler snett och kysser honom innan hon…[Read more]

”Den mannen är galen Saskia, sen får han vara din bror hur mycket som helst. Han orsakade ett blodbad, tortyr. Den mannen kommer aldrig att bli bruten, aldrig helt.. jag har sett det förut. ”Studerar henne lite mer ingående vid hennes vidare ord och rynkar pannan en aning” Nej.. ibland tror jag att jag inte ens känner min egen hustru. ” Ton…[Read more]

Det är en djup hovnigning som hovdamen ger ifrån sig. Den där Waldorf behövde man hålla sig väl med det visste alla och även om hon inte alls egentligen önskade släppa in honom till sin drottning så hade hon inte mycket till val. Hon niger djupt igen och rätar sedan på sig” Ja, självklart ers nåd.. ” Säger hon lågt medan hon vänder om med frasa…[Read more]

Hon kysser honom över kinderna och sedan på hans läppar innan hon tar sig upp ur badet” Ja det behöver du… du ser mer ut som en ovårdad sjöman än som en kung ”Hon ler lite retsamt mot honom” Och i kväll ska vi inte prata något mer om politik, trångsynta adelsmän som önskar bättre possitioner eller krig. I kväll ska du slappna av i mitt sällskap me…[Read more]

Med gula höklikna ögon och med lätt smackande läppar som om det vore en näbb lyssnar Eirik till det som sägs. Tre dagar…tre dagar här i den här myllrande staden med alla människor. Tanken isade inom honom men han visar det inte, möter sin systers blick när hon ser på honom men skakar på huvudet, knappt märkbart, åt henne. Nej, han skulle inte mots…[Read more]

Sparven hade inte kommit långt alls innan han hörde det ilskna ropandet kommandes från platsen han nyligen lämnat vilket fick ögonen att vandra bakåt igen för att se vad som hände och vem som nu plötsligt var så pass arg. Blicken föll på Wreax som helt klart verkade upprörd av någon anledning över att bli erbjuden fisk. Det dundrande, upp…[Read more]

Wreax såg på alla i tur och ordning.

“Dåså, dags att gå. Farväl, Ethirion, och vi ses nästa gång jag är här.”

Han gjorde en gest för att signalera till Ithia och Kheezai att lämna huset. Wreax gick ut, och den unge Elwydd sprang längst fram för att öppna grinden till gästerna. Wreax bugade lätt till Elwydd och tackade denna artigt, och klap…[Read more]

Nilla lyssnade med tindrande ögon på historien medan hon smuttade lite på vinet. ibland gav hon från sig ett litet häpet “oj!” eller hänfört “åh” och ibland fnittrade hon till förtjust över historiens lite mer finurliga element. När Arlin var klar med berättelsen klappade hon händerna lite lätt och skrattade varmt.

Kvällen fortskred med…[Read more]

Året var 1417, Tredje Tidsåldern, senare delen av sommaren.

En handelsman hade varit väster om Nirai för att studera Eshimerna och deras beteende noga från ett avstånd. Han hade åkt förbi deras boställe flera gånger till havs, men detta var första gången han hade närmat sig längs land. En av handelsmannens legoknektar hade skickats för att orsak…[Read more]

Saskia Belsante
“Du skulle sett honom..” sa hon lågt. Den man som stått innanför dörren hade varit en blek skugga av hennes bror. Hon svalde lite och skakar på huvudet. “Den mannen som mötte mig innanför dörren var en nedbruten man, en som gett upp.” Det hade varit en jobbig syn. Hon log lite när Jarek sa att ingen kände Vendrik. “Det märks att…[Read more]

Då Taras och den andra vakten hade öppnat påsen brann snöret som höll påsen stängd snabbt till aska som föll till marken. Snörets uppgift hade varit att hålla dess innehåll i påsen så att det inte kunde fly. Ur påsen skjöt upp en liten fågel som var väldigt färggrann och hade fjädrar som glittrade. Den lokal och inte ovanlig till Caras Idhreni…[Read more]

LUKA
Luka själv föredrog vattnet till båtar verkade det som men han vart dock inte sjuk likt Eileen verkade bli stackaren. Under veckorna till havs så tittade han till henne rätt så ofta med ett snacks eller en filt, allt han kunde tänka på för att försöka lindra hennes elände hon kände. Fanns inte direkt mer han kunde göra dock då hela skeppet v…[Read more]

LUKA
När påsen pep till så såg Luka ut som om någon nyss kastat ett isblock i ansiktet på honom, och inte kastat i ett lekfullt kännetäcken. Mer avfyrat blocket med hjälp av en katapult med sådan makt att hans huvud skulle bli en smetig pannkaka. Var det ett hjälplöst djur i säcken?! Hade denne mat?! Hur länge hade den befunnit sig där inne och…[Read more]

Luka lyssnade på vad kentauren sa med ett litet leende medan han försäkrade sig om att det såret som varit djupast helt var läkt genom att dra handen över pälsen för att känna efter. Ja det hade läkts helt, bra! Anklarna på honom bultade men just nu fanns det viktigare saker för en man som Luka; alltid ta hand om andra först så att han inte anvä…[Read more]

Axel flinade brett bak mot henne och gav henne en triumferande blick som dröp av egoboost då hon ilsket kastade sin hammare efter honom i hans flykt. Hah! En hammare!  Hon borde veta bättre det var ju bara att blåsa bort! Vinden ökade ofantligt i korridoren men hammaren flög lika kraftigt genom luften och träffade honom rakt i baken då han gått…[Read more]

Ethirion nickar lätt som svar mot Wreax då han skakar hans hand.
“Självfallet, se det som gjort” den likgiltiga och gråa blicken vänds till Ithia och han begrundar henne för ett ögonblick innan blicken går till Kheezai. Han fuktade läpparna men verkade avvakta ett ögonblick innan han gav sitt svar på hennes fråga.
“Återvänd om tre dagar, det ta…[Read more]

Väl framme i den stora bevittnade de tre vad som hände pojken och hans mor. Skriken, blodet och framförallt deras hjälplöshet, var som ljuv musik i Zaal’Eks öron – som balsam för själen. Med ett belåtet leende stirrade han på vad som hände framför de tre. Han kände sig nästan som hemma. Ja, om man bortsåg från allt annat än de lidande människo…[Read more]