Mahdi lät sin trefingrade hand bli gripen av hans dotter medan hans andra hand kramade byltet med de små förnödenheterna till bröstkorgen, och snart var de iväg med vatten hollradande efter dem. Han bet ihop käken hårt. Det fanns gömställen för rebellerna, det visste han, och han visste var ett par av dem var… men de kunde inte ta sig dit så län…[Read more]
Ett ögonbryn höjdes svagt åt Tillies gest att ta sig för näsan, men då Thuruun inte förstod om den betydde någon valde hon att ignorera det – nog för att hon inte haft tid att bada på sistone men hon kunde inte tänka sig att hon eller något där omkring just då luktade illa. Hon la handen över hjärtat och gjorde en kort hastig bugning, av ren…[Read more]
Ailis fortsatte stirra på Zyaté… hon kunde inte lämna mor men.. vad kunde hon göra??
Snyftande började hon försöka sig upp på stoet. Hon hade aldrig ridit förut, aldrig färdats längre än gångavstånd från hemmet. Det såg väldigt oerfaret och ineffektivt ut men upp kom hon till slut, hennes ansikte fullt av panik, chock och skam.
“De… de…[Read more]
En bränd lukt fyllde Zyatés näsborrar. Hon behövde inte ens kasta en blick bakåt för att veta vad det betydde. Eld. Ett effektivt sätt att förstöra. Utan förvarning tog hon ett tag om hennes hand för att dra henne mot stallet. Förhoppningsvis hade de inte… En lättnad spred sig inom henne. Hennes sto levde fortfarande. Hastigt knöt hon loss stoe…[Read more]
Ailis stirrade i total terror, som om hon inte ens förstod var hon tittade på. “mm.. mm…” hon kunde inte få ut några ord.. men hon försökte nog nämna sin mamma… hon måste ju komma med dem! Hon kan inte fly utan mor!
Hon var spänd, skräckslagen och i total chock. Om Alvkvinnan drog med henne skulle hon inte ha sinnesnärvaron att hindra sig…[Read more]
Tårarna som rann ner från flickan kind fick Ziyaté att stanna. Hon var van med skrik, gråt och ilska. Det var inte en ovanlig känsla som hon skapade kring henne. Men… de hade inte tid för att trösta eller att ta hand om någon nu. En sista knuff och Ziyaté fick Aillis ut genom fönstret. Tur att flickan var liten och rymdes där. Inte en sekund sen…[Read more]
Det var svårt att hålla någon helt sovande medan man svingade runt dem, det var Aife väl medveten om, men ett sömndrucket litet öga var mer än nog för henne. Mannen var brutal, och helt klart stryktålig som inte gått ned på första hugget, men om han inte dragit en total bluff så var Aife mer än övertygad om att hennes förmåga var större än mannen…[Read more]
Neeana var inte van vid någonting sånt här men det krävdes inget geni för att veta vad de måste göra.
Hon tog sin fars hand och sprang så fort hennes ben kunde bära! Hon visste inte vart eller hur de skulle skaka av vakterna men just nu fanns det bara en sak. Spring! Hon hoppades att något svar skulle uppenbara sig eller att far skulle komma på…[Read more]
Svärdet var imponerande och viset på vilket kvinnan höll i det var likaså. Något inom henne hade väl kanske redan från början förstått att denna kvinna var speciell, annars hade hon inte bjudit in henne till en audiens från första början, men det var ändå tillfredsställande när aningar och misstankar bekräftades.
Mannen framför Aife verk…[Read more]
Arand slösade inte tid på att tveka och sträckte sig efter sitt svärd på marken, och tog tag i Maeve med den andra handen då hon ropade åt honom. Halsbandet runt hans nacke som var känsligt mot magi vibrerade aggressivt sekunden hon rörde honom. Han fylldes av en stark känsla av desorientering och illamående, och sekunden senare dök de upp i en ag…[Read more]
Fönstret var en bra idé, det var för gott att den unga kvinnan som var hans dotter var skarp, även i en nödsituation. I förbifarten så tog han upp brödet de hade tänkt äta och lindade in den och en kniv i ett en duk. De kunde inte veta när de skulle kunna äta igen, och om vakterna var efter dem så var ett vapen säkrast. Sedan var han ute ur fönstr…[Read more]
Utav respekt vände hon blicken mot resterande klänningar under tiden som drottningen bytte om. Hon låtsades damma av klänningarna och ta bort lite väck. Drog i lite olika klänningar och ordnade med lite tyger som låg fel. Komplimangen fick hennes kinder att bli lite rödare och hon sträckte på sig, lite stolt. Hon lyssnade på orden. Handelsgil…[Read more]
Hennes ögon spärrades upp… Förrädare? Skulle de avrättas också nu??
Hon skrek när vakten stormade in och far övermannade honom! Allt hände så plötsligt! Fly! Han hade rätt.. om de skulle avrättas måste de fly! De får tänka igenom vad som hände senare. Hon andades häftigt och såg sig omkring.. Hon öppnade fönsterluckorna vid ett av fönstren och…[Read more]
Liksom hennes leende hade varit tidigare så var Neeanas oförstående blick nästintill förkrossande. Hade han svikit henne igen? Kunde han leva med att förlora allt – igen!? Det var otänkbart. Vad kunde ha gått så fel? Han kunde inte…
Nej. Han kunde inte få panik nu. Vad den än var, så var han tvungen att se till så att hans dotter hölls säker. K…[Read more]
Neeana tappade hakan. Hennes ögon gick mellan riktningen mot ytterdörren och Mahadi flera gånger. Vad var detta? Vakter? De var inte viktigare än råttor för dem, mindre viktiga, råttor var i alla fall näring för katterna! Vem kunde vara ute efter dem? De hade hållt sig i skinnet, hon hade skrubbat varenda vrå i kyrkan och hållit huvudet låg…[Read more]
Hans dotters ord ingav ett sting som var nära inpå så illa som när han tappat sitt öga, men som tur var så hade han vänt sig mot deras lilla eld för att göra te och han kunde dölja då hans ansikte förvreds i missnöje. Att han inte ens kunde förse dem med något så enkelt som nål och tråd. Det smärtade honom, och han kände sin dotter väl nog för…[Read more]
Så hon skulle få ha sitt eget svärd. Det gjorde henne genast mycket säkrare på sin sak, men hon tänkte fortfarande hålla sig till att inte underskatta sin motståndare. Som sagt så visste man aldrig. Aife var väl medveten om var vaktens blick fortsatte skjuta av då han levererade hennes svärd, som var nästan komiskt långt i mannens armar då han…[Read more]
Det var tydligt att kvinnan som stod nedanför hennes tron fann något slags nöje i utmaningen. Bra. Hon behövde inga tråkiga latmaskar i sin tjänst, särskilt inte när det kom till de som skulle försvara hennes faktiska liv.
Det hela, tillsammans med frågorna som snart lämnade Aifes läppar fick henne att flina lite, och hon gjorde inget försö…[Read more]
Neeana nickade “Ja far..”
Det skulle bli jobbigt. Hela hennes kropp kommer att värka ikväll, int eminst hennes hennes knän, efter ha krubbat stengilv hela dagen. Men det skulle vara fint om någon vänlig själ ville skänka henne nål och tråd. Hon hade aldrig råd att köpa nya kläder så hon behövde laga de trasor hon hade på sig så gott det gick o…[Read more]
Neeanas leende var ett av de få ljuspunkter i Mahdis liv, och då det sken mot honom var det inget annat han kunde göra än att återgälda det, trots den smärtan som bodde i hans bröst. Att hon fortfarande kunde le efter allt som hänt dem var något som han dagligen tackade Sharah för. Hon var för ung för att ha förlorat så mycket. Det var endast ren…[Read more]