Slätten låg öde, eller i alla fall till synes verkade det så men tittade man noga kunde man emellanåt skymta en svag rörelse i det höga gräset i det kulliga landskapet. En koloni vilda kaniner levde i lugnan ro för sig själva, ostörda – trodde de.
Inte långt ifrån de fridfullt betande gnagarna låg en varelse och lurade, gömd i det höga gräset so…[Read more]
Rynkandet på näsan och den uppenbara sättet hon inte tyckte om idén att vara en av hans skapelser. Det fick Tipum att le och nicka lite gillande. Hennes fråga fick honom att skratta, hest igen och han gjorde en gest mot sig själv med ännu ett hest skratt. Som om frågan i sig roade honom. Mänsklig? Kalla en demon mänsklig? Bara tanken var en dum id…[Read more]
Vilket sätt att måla upp sitt yrke på. För efter alla de orden, var han väl trots allt en tjuv? Inte för att Camthalion var någon som skulle döma honom. En gång i tiden, absolut. Men efter alla hans egna räder, kunde han knappast förbanna denne man. Barastar, så klart. Barbarer och dess storlek. Hans ena öga svepte hastigt över hans kropp och and…[Read more]
Misstänksamheten gick åt båda håll och han rynkar pannan i djupare veck än hans ålders fåror och han kisar en aning med ögonen för att ytterligare förtydliga sitt missnöje och sin misstanke över främlingen och han fuktar läpparna med tungspetsen och ser mot henne när hon talar om att hon bara var inne för att värma sig. Han nickar lite kort och st…[Read more]
Tipums sista mening fick henne att rynka på näsa, men hon tog inte pennan från pappret utan fortsatte att skriva till dess att hon var nöjd med sin invit. Det var ett enkelt förslag, men kanske var det enkelheten i det hela som skulle locka Ayperos till hennes land. Hon misstänkte att det inte fanns någon anledning till att spinna in lögner…[Read more]
Äntligen. Hur många dagar, om inte veckor hade det gått? Sera kände inte ens sin bak längre. De hade ridit allt för länge och trots att det hade gått någon dag sedan de kommit från öknens sand, hade de inte riktigt hunnit tvätta sig. Inte för att hon kände sin stank nu. Det första regnet hade varit som en välsignelse, men att det fortsatte ösa n…[Read more]
Djan skrattade lågt och vände blicken mot henne med ett leende.
“Det kommer finnas massor med tid som du kan lära dig. Se, ungefär nedanför…” Fortsatte han och blickade upp mot himlen och pekade samtidigt som han förklarade de olika stjärnbilderna som hade mer eller mindre förankring i tron på Sharah. Det var även så många nätter framöver for…[Read more]
Det nöjda sättet och hur enkelt hon författade brevet efter den knuffen. Det var inte svårt att se vart hennes tankar hade gått, att kunna utnyttja svagheten eller kanske utbyta den? Göra henne till hans svaghet. Tanken var lockande och intressant. Farligt, så klart. Men vad var inte farligt när man väl hade inviterat den osmakliga blodsuga…[Read more]
Sättet som hon uttalade hennes namn fick henne att rysa. Visste främlingen vem hon var? Tanken oroade henne och det var både lättat och oroligt som hon kastade en blick åt Ragnar när han steg in. För hon visste att han hade rätt. Denna kvinna kunde vara ute efter henne, efter dem. Även om hon såg så vilsen och frusen ut. Ranghidr skulle precis för…[Read more]
Innan Djan skulle ätit upp alla bär, stoppade hon hastigt in några i sin egna mun. De var på gränsen till goda, den torkade smaken… åtminstone var det en sötma som skulle ge dem lite energi. Hon lade sig lite mer bekvämt och lät sin klarblåa blick se upp i mot himmelen. Alla de vackra stjärnorna som glimrade där uppe. Hon hummade lätt åt vad…[Read more]
Xharin gruffade lite över att bli bortknuffad på det sättet, det var ju inte något han var så van vid så det hade överraskat honom att hon gjorde det. Speciellt bara för att också konstatera att dörren var låst och stängd. Själv hade han missat skylten, ärligt talat så hade han väl inte ens tittat i det lilla fönstret på dörren.
Han fnis…[Read more]
”Självklart, självklart,” upprepade han ursäktande som svar till köparen. Säljaren hade nu blivit påtagligt stressad av den plötsliga hotfulla stämningen ombord på skeppet. Han kunde bara förstå ungefär hälften av vad som sades men det räckte för att skrämma upp honom, fysiskt sett hade han inte så mycket att sätta emot om någon av männen skull…[Read more]
Hennes flin bestod när han bekräftade för henne att det var en kvinna det rörde sig om och hon underströk det genom att humma lite nöjt för sig själv.
”Så pass? Ni råkar inte veta mer om detta rykte? Om han har sådana svagheter så vore jag dum att inte utnyttja det”, sade hon nöjt innan hon åter sträckte sig efter fjäderpennan, dopp…[Read more]
Döden berörde inte Isra? Tanken fick honom att skrocka till, det var uppebart för en som Tipum att det inte var fallet. Hon trivdes allt för bra i hennes roll som drottning. Kanske mer än vad hon trott från början. Tanken roade den lilla demonen, för det var knappast något hon ville från början. Tipum hade sett hennes tankar och minnen. När de avs…[Read more]
Fim hade blicken i elden där hon stod och värmde sina händer över den. Det var först när Ragnhildr presenterade sig och la ned örterna i grytan som hon lyfte blicken som hade samma färg som lågorna.
“Ragnhildr…” Hon rullade på det sista r:et fundersamt. Lika fundersamt synade hon kvinnan oblygt och blicken fastnade återigen vid hennes mage. Vid…[Read more]
Ragnar sökte och höll sig borta från hyddan en bra stund. Jaktlyckan var ändå dugligt god och han hade fått tag på ett par gnagare, sorkar. Det var inte mycket men det skulle nog vara bättre än ingenting. Han ler lite nöjt när han går mot hyddan igen. Han öppnar dörren och stannar till, blinkar några gånger när han ser två personer där. Han…[Read more]
Det var något med denne Fim som hon släppt in. Något som fick Ranghildr att känna en rysning längst sin ryggrad. Hon skakade på huvudet för att få skakat av sig den. Hon harklade sig något, som för att få bort tystnaden och göra sin röst redo. Fast hennes blick var fäst på hennes händer där hon lade ut sina kläder för att torka dem. Sedan vände h…[Read more]
Det var med halv fokus på det kvinnan sa och halv på spjutspetsen som hon med en djup bugning följde med in efter henne.
“Jag är dig ytterst tacksam.” Hon nickade menande för att stärka sina ord och stängde dörren med ett ryck bakom sig. Det brände i kinderna av att få komma in från kylan och hon släppte taget om den stora björnpälsen…[Read more]
Det var utan några protester som han tog ett par bär ur hennes hand med en lite förvånad min. Han ryckte på axlarna när han stoppade bären i munnen.
“Äsch, det löser sig. Öknen är inte lika fruktlös som den verkar” Han log mot henne, ett leende som verkade säga mer än vad han själv sa. Han makade sig sedan närmare henne och pekade upp mot en av s…[Read more]