Friden var, till Sölvas stora förtjusning, äntligen bruten när hon hörde hur någon hälsade god morgon på trollvis. Så en förfärad och bekant röst som utbrast hennes namn. Det var konstigt att först hälsa hövligt för att sedan skrika så tyckte hon och försökte vifta bort molnet av tobaksrök så hon kunde se bättre.
“Nämen Tei, vad säger du?” Henn…[Read more]

Orolig följde han Vinga med blicken. Egentligen ville han bara ligga kvar där, vara ynklig och få sova mer, men den starka drycken hade gett honom mod som han i vanliga fall inte var bekant med och han reste sig. Halm och jord prydde hans fjädrar när han ställde sig upp, i alla fall tills han ruskade på sig så de i en kaskad lossnade och singlad…[Read more]

Den välbekanta lukten av tobak och ljudet av nynnande som dansade mellan träden fick Tei att styra stegen ditåt, och snart fick hon syn på trollgumman som såg ut att sitta så fridfullt, motsatsen till hur hon själv kände sig.

En liten kvist med ljusgröna blad hade nästlat sig in och bosatt sig i hennes svarta hårsvall och såg ut att höra hemma…[Read more]

I vanliga fall vaknade han vid minsta ljud eller rörelse men här sov han som en sten. Den mjuka knackningen på dörren letade sig in i hans huvud och det tog en stund innan han registrerade det alls. Sömndrucken sträckte han på sig, satte sig upp och såg på det svaga morgonljuset som strilade in genom fönstret och lyste upp de små dammpartik…[Read more]

Zerah gick in i ett stort rum som var lokaliserat i slottets mitt. Rummet användes ytterst sällan, och då oftast för olika diplomatiska möten men rummet hade alltid fallit Zerah i smaken. Det mjukt välvda taket och dess målningar av de olika profeterna gav henne en lugnande känsla – vilket var precis vad hon behövde nu. Drottningen satt mitt i r…[Read more]

Den gamle trollkarlen log vagt, det där var minst sagt lite av en överraskning han hade tagit henne för människa. På ett sett var det skönt hon inte var det det minskade hans möjligheter att göra bort sig totalt vilket han ofta gjorde då det gällde det sociala. Men han önskade han vetat mer om ‘sjöfolket’, nåväl ingen kunde väl veta allt. Han förs…[Read more]

Kanske borde hon tacka ljudet utanför att hon fick något annat att tänka på än att hon var täckt i drakdregel. Även om det förmodligen var bättre än dregel från en vanlig mansjävel för människovalp. Fast kanske hon inte skulle vara så tacksam än? Tanken på att det skulle vara vargar gjorde henne irriterad och orolig. Hon lade sin hand om yxans sk…[Read more]

Lika snabbt som hon visat sina fenor och fjäll på armarna drog hon ner den vita skjortans ärmar för att dölja dem. Inte för att hon skämdes för dem. Tvärtom hon var stolt att tillhöra vattenfolket, snarare än markfolket. Allt var mer… rent och det var något mer som hon inte kunde sätta fingret på med Me’ersia. En magisk känsla, fast… nästan…[Read more]

Ranghildr hade en avlägsen blick, som om hon inte ens hade hört Eirik först eller att han var i bakgrunden. Lite tafatt tog hon tag i mjödet och stirra ner i dess mörkare vätska som om det vore en mörk avgrund. När väl Maeve levde och togs hand om hade ilskan om vad som hade hänt henne fyllt modern med en större ilska, vrede och sorg. Åtminstone…[Read more]

Älvskogen, på något vis tycktes han alltid återvända dit. Varthän hans bara fötter vandrade, lyckades de alltid återvända till Älvskogens behagliga klimat. Värmen som för honom var som en lockande dam efter några glas vin, allt för frestande för de flesta. Vem ville inte fly från vinters rusk och kyla? Magin var för honom vanligtvis det s…[Read more]

Den ofrånkomliga frågan, där var den. Vad skulle hon svara? Sitt yttre till trots så kändes inte mannen ondsint, men någonting hade han ju gjort för att hamna på den här platsen och det fanns säkerligen en anledning till att han såg ut som han gjorde. En fängelsehåla var knappast den rätta platsen för att vara godtrogen och naiv, hon hade inte…[Read more]

Ett litet sarkastiskt skratt lämnade den unga mannens något svullna läppar, och han hostade genast som resultat för ansträngningen. Han drog ett rossligt andetag för att lugna sig själv – hade han någonsin varit så törstig förr? Och här oroade han sig över sin luta då han kanske inte skulle överleva morgondagen.
‘Det är inte allt för bekvämt, ne…[Read more]

Eärmelindo log, men tackade artigt nej till erbjudandet och tillät istället Luka spendera kvällen så som han önskade. Ett behagligt lyster låg över staden då den var belyst av de tusentals lyktorna under natten, så som stjärnhimmelen man kunde glimta ovan ifall man råkade befinna sig på en plats där grenarna inte täckte skyn. Gryningen därp…[Read more]

Paladinen böjde lätt på huvudet i ett accepterande över hennes förslag.
‘Om ni önskar att jag tilltalar er vid ert namn, kan ni använda mitt förnamn med om det behagar er, min dam.’ svarade Caspian, och betraktade katten lite fundersamt. Det fanns någon slags skepticism i blicken, trots allt hade han inte rest med en sådan varelse förut och han fö…[Read more]

Hon var inte helt vid sina sinnens fulla bruk, annars hade hon kanske övervägt det som völvan föreslog med lite större aktsamhet. Hon hade alltid varit lite misstänksam till magi, kanske för att hon inte alls förstod den och fruktade vad den kunde göra med eller för den delen mot folk. Men i det druckna och febriga tillstånd som hon var i just då…[Read more]

Demonens små klor som borrade sig in i hennes axel verkade inte besvära henne nämnvärt, men det såg trots allt inte helt bekvämt ut. Hon vred lite på sig där hon satt och smuttade åter på sitt vin innan hon lät blicken lämna Daermond och istället falla på dörren som de nyligen gått in genom, som om hon ville försäkra sig om att ingen skulle rusa…[Read more]

Instinktivt drog hon sig undan vid den plötsliga rörelsen i hörnet och kravlade ännu längre åt sidan. Stenarna var hala under hennes händer och fick henne att slinta till och halka ned på golvet. Hon tryckte sig mot väggen och skärskådade figuren som talade med henne. Ett närmande från någon i den här hålan kunde knappast föra något gott med s…[Read more]

Luka öppnade ögonen igen, insåg vad han hade råkat göra och försökte med ett väsande skratt formulera en ursäkt för att ha kletat ner hela henne, när hon plötsligt höjde handen och han tystnade och såg oförstående på henne. Sakta lade han huvudet på sned för att lyssna, och precis när han med en suck skulle svara nej så hörde han det också. Hjärta…[Read more]

Ah, de levande och deras tycke för titlar. Fina ord att pryda sig med för att skryta om bragder. Av erfarenhet visste han dock att det var inte alltid som folks titlar reflekterade deras färdigheter, inte allt för sällan hade han träffat på högaktade personer vars talanger knappast nådde den nivån som deras namn föreslog. Men vad gjorde det honom,…[Read more]