Utan att fråga, hade hon rest sig upp. Lite för hastigt och exalterat för att stolen låg nu på rygg på golvet. Det verkade inte Vésiva tänka på utan ställde sig vid sidan av mannen. Lät ett av sina fingrar löpa kring pappret medan hon hummade lätt. Pekade sedan på en liten älv som rann ner från De vita bergen och delade Älvskogen i två sidor.

“A…[Read more]

En enkel nickning till om hon skulle vilja ha ännu mer vin. Varför inte? Hon skulle behöva mer vin för att hålla sina nerver under schack. Det var som om högalven framför henne ständigt balanserade på en fin gräns mellan tolererbar, roande och oerhört irriterande. Det var svårt att inte le åt hennes försök att få ut information från henne. Ett…[Read more]

Ranghildr Ulfhedna (f.d. Asbjörndottir)
Kön: Kvinna
Ålder: 45 år (föddes 1373 TT)
Ögonfärg: Isblåa ögon
Hårfärg: Brons färgat, men mörknat lite med åren.
Födelseort: Frostheim
Lojalitet: Kaldrland, speciellt hennes familj Ulfhedna

 
Bakgrund
Föddes mitt i en av de värsta snöstormarna som Frostheim fått uppleva och sades ha fått sitt rebellis…[Read more]

Xharinyon kände sig mycket bättre till mods för tillfället, magin skulle väl stå honom dyrt vid ett senare tillfälle misstänkte han. Nåväl vad spelade det för roll just nu? Nu skulle han ju i vart fall inte somna här vid bordet.

Trollkarlen höjde ögonbrynet och vart tvungen att försöka erinra sig om namnet hon gav honom, det tog ett bra tag inn…[Read more]

Ännu en dag. En dag för mycket. Varje steg kändes allt för tunga i de höga stövlarna och djupa snön, men hon kunde inte vandra i de allt för tomma salarna längre. Hon kunde inte låta sin dotter frysa i den bitande kölden.  Maeve måste leva. Något inom henne sade det, även om fler och fler hade trott motsatsen. Inte för någon hade vågat yttra orde…[Read more]

“Ja, det.. Jag beklagar,” mumlade han förläget och sänkte huvudet lite. Saken var ju inte hans att uttrycka sig om men han kände ändå att framföra sina kondoleanser var på sin plats. Efter det sade han inget mer, lite illa till mods över vändningen som samtalet tagit och i brist på något bättre att tillägga.

Efter att hästen fått både äta och…[Read more]

”Det spelar ingen roll vem som säger en sådan sak och även om hon är uppvuxen i Kaldrland så borde hon ha vett not att inte kasta anklagelser omkring sig. Hade hon varit min dotter eller son så hade jag inte låtit det passera. Jag låter det vara för den här gången men jag hoppas att hon kanske lärde sig något av det. Karm är inte som Kaldrland.…[Read more]

“Återförenas säger ni… Borde ni inte kunna ta den vanliga vägen om ni bara skulle ta er en resa dit? Eller tänkte ni komma oinbjuden? Nog finns det något som grämer er, Mäster Ziyaté.” 
Som en orm navigerar hon sig mellan ord och tonfall på ett sådant sätt att hon lätt upplevs som inbjudande, även om man i bakhuvudet undrade vad hon egentligen…[Read more]

De röda rubinerna till ögon betraktade alven när hon tog ännu en klunk från sitt egna glas av vinet. Som lent silke rann det ner för hennes strupe och smakarna var så eleganta som enbart alver hade tid, kunskap och tålamod nog att få fram. En liten ljusglimt i den annars ständiga flödet av tid. Ett litet leende fanns på läpparna. Märkligt nog…[Read more]

Hur hon gjorde vadå? Bli en drake? Nej, det vore väl en dum fråga. Han gjorde ju likadant. Skepnadskifte var inte främmande för den mannen framför henne. Tanken på det fick henne att rysa. Alla ben som ändrades, smärtan. Det var något hon kunde vara utan. Åtminstone verkade Luka inte rädd längre och det gladde Vinga. Till skillnad från Luka ku…[Read more]

Nicoclaus von Breslau 

Nej Jarek hade rätt och det var de besvärligaste med denna kontakt, man kunde inte lita på de man inte delade blod med. De kanske var en begränsande syn på vilka man kunde alliera sig med men de gav stabila allianser, för de man delade blod med kunde inte bara dra tillbaks handen. De skulle vara som att lämna släktin…[Read more]

Magi, det var nog en av sakerna som Vésiva inte förstod sig på. Helt utan att ens lyfta på ögonbrynen trummade hon på bordet med sina fingrar som för att fylla den korta tystnaden som fanns emellan dem. Sedan lyssnade hon på vad mannen sa igen. En dikt? Ah, jo! Det var sällan hon förstod sig på sådant. Men lite eftertänksamt knackade hon på borde…[Read more]

Leendet fick Vésiva att slappna av och sucken visade att hon gjorde rätt i att lita på den där handlaren. Finaste tobaken i Nirai, det hoppades hon att det var. Om han inte slutade röka sin skit, kunde det åtminstone röka något i klass med honom själv. Eller ja, ingen kunde väl vara lika bra som honom… men det var ett bra försök åtminstone.…[Read more]

Hon sneglade på Yazfein när han slutligen tog till orda, och hon kände honom tillräckligt väl vid det här laget för att förstå det han inte sade och se hur hans tankar började spinna på någon slags plan. Hon själv kunde inte riktigt se något i det hela. Det som prästinnan sagt lät löjligt, otroligt, och kanske till och med omöjligt. Ena al…[Read more]

”Ännu en alv som kan sina viner, det värmer ett gammalt hjärta…”
Säger Sylmir samtidigt som hon nästan ömt gestikulerar mot sitt bröst med sin darrande hand.
”Enbär är korrekt, faktiskt den ton av smak som skall klinga först på tungan. Om man har tålamodet att låta vinet dansa en stund innan man sväljer det kan man plocka upp en djupare smak, of…[Read more]

‘Jag skulle inte ta en Kaldrländares ord så hårt, Selene. De tänker ännu mindre än mig, och deras ord bär sällan verklig mening. Hur skulle det se ut om jag stormade ut varje gång någon sa något jag inte vill höra?’ men han lät ämnet falla, och Sandor lyssnade i tystnad på hennes ord, och nickade här och där för att visa att han följde med hennes…[Read more]

Han gäspade lätt igen, det tog på att låssas vara en vanlig gammal man i längden, men han använde oftast inte magi om det inte var av nöden.. Fast kanske var det nödvändigt att han höll sig vaken bara ett tag till? Han rättade till sig där han satt och ‘råkade’ med flit välta sin långa stav som han stött mot bordet. Xarinyons långfingrade ha…[Read more]

Hon svarade, men inte på något vis som han förväntat sig, utan som en röst i hans eget huvud. Han ville instinktivt rygga tillbaka från detta nya och okända, men rörde sig inte. Istället stod han kvar och granskade henne intensivt, med ögon vars pupiller i denna formen reflekterade ljus på samma sätt som katter och andra djurs ögon gör, vilket…[Read more]

”Nej det är just det jag menar.. det går inte att lita på dem ” förtydligar han, han liksom Nicholas väl medveten om att de eda som gick att lita på var de man delade blod med och de som var ingifta i familjen. Han hade kanske inte den bästa relationen till sin hustru men han litade på att hon liksom han själv skulle göra det som var bäst…[Read more]