Två tack? Det var nästan två mer än vad Rushla brukade få. Faktum var att hon nästan blev förvirrad av ordet först. Som om hon inte riktigt förstod det. Agerandet var väl en självklarhet? På samma sätt som att uttrycka det som man tyckte. Varför hålla det inom sig, vem skulle då veta vad man tyckte?

Hon satte sig ner på stolen bredvid Haelga, v…[Read more]

Det var inte som om hon inte hade varit ensam med Audgisil förut, utan barnen. Fast varje minut kändes som en evighet. Tänk om något hade hänt dem. Kanske skulle hon rent utav glädjas av att de var i Odens salar och inte behövde plågas här. Egentligen var det en dåraktig känsla, denna gnagande oro men den hade blivit värre när Turins män had…[Read more]

“Nej… Nej… Nej!” utbrast hon, förtvivlat och reste sig upp och slog båda händerna i bordet för att se på honom med en nästan hatisk blick. För att lika förtivlat och frustrerat skaka på huvudet åt det hela.

“Jag säger allt jag kan om Fëani, om du stannar och sätter min make fri i Antrophelia.” sa hon och såg på Neyir med en rädd blick, so…[Read more]

För Wreax var detta sista droppen. Han hade fått nog av att bli dragen i cirklar, och hans tålamod hade nått sitt slut. “Jag kom hit i god anda enligt ditt önskemål. Men jag kan se att detta inte leder någonvart. Tre frågor har jag ställt, och jag har blivit serverad urin i fickplunta. Nu går vi.” 

Magikern såg nu lättad ut, och sade “Med nöje!”…[Read more]

“Visa att han lever först” sa hon med sina ögon på Wreax, de var förvånandsvärt lugna. Som om hon försökte dölja den bubblande storm av raseri som fanns inuti henne. Hon letade upp sin plunta med spriten i och drack ett par stora klunkar.

Ögonen var mörka och var det enda som avslöjade hennes raseri. Hon kastade en fundersam blick ut mot fönstre…[Read more]

Wreax såg nu ännu mera missnöjd ut. “Du prövar mitt tålamod, Vésiva. Tror du verkligen att jag kommer att låta Neyir leva om jag inte får något i gengäld? Denna fasad av oskyldighet står på sina sista fötter.”

Wreax drog nu knivens blad längs armen på magikern så att han stönade av smärta. Huden skars upp fult, då knivens blad var taggigt. Magik…[Read more]

Kamilla pustade till i frustration när adelsmannen talade och var på väg att tala men Jezeral hann före henne. Hon förväntade sig en tillrättavisning, men allt som kom på tal var hur deras närvaro hindrade hans uppdrag, med en liten referens till vad hon hade talat om men som verktyg för att få dem att rikta bort sin fokus. Fastän det inte gick a…[Read more]

Sera fortsatte att skratta lite, ett varmt leende fanns på hennes läppar och hon skakade på huvudet. I efterhand hade det varit en dum idé insåg hon nu, fast trots det var hon inte allt för missnöjd med hur allt spelades ut. Hon väntade med att svara på Hultas fråga innan de nådde de stora dörrarna som ledde ut och in till staden. Hon stannade de…[Read more]

“Ingenting.” sa hon och mötte hans blick, hennes blick var blank och hon skakade nätt på huvudet åt det hela för att låta sin blick vandra mot inbjudan som fortfarande var i hans händer. Det var kanske något läntandes i hennes blick – som om det var ett brev hon hade väntat på.

“Brevet stoppades in i min ficka utan att jag såg och som du ser är i…[Read more]

Jezeral himlade med orden som denne man hävde ur sig.
‘Så det ni säger är att ni tänker förhindra brådskande angelägenheter under Tredje ögats sanktioner?’ frågade han, som om han knappt kunde tro sina öron.
‘Något som ni som adelsman vet att ni mycket väl inte har rätt att blanda sig i, enligt de lagliga befogenheter som ligger hos min order.’ t…[Read more]

Nester lutade framåt på sin häst och betraktade både Jezeral och Kamilla. Han såg både obelåtet och ogillande på dem.”En maleficar? På min mark? Det är inte möjligt.”, sade han till Jezeral. “Banditer och mördare? Nej.”, sade han till Kamilla. Hans betoning var egendomlig. Han lutade nu bakåt och besvarade dem mer fundersamt.

“Som ni har fullkoml…[Read more]

Framsteg. Det var första tanken i hans huvud. Ibland måste man pressa på för att få saft.

Han läste brevet som Vésiva fick som inbjudan. Givetvis skulle det tionde fingret vara försiktig om denne fick veta att information har läckt, eller om Vésiva skickade ett svar om denna middag och det hela avbokades. Om hon visste vem tionde fingret va…[Read more]

Kamilla såg mot ryttarna när de närmade sig, verkligen fokuserade på dem för att se deras avsikt. Var de fientliga ville hon förstå det snarast möjligt. Hon lyssnade på ledaren tala, och sedan på Jezerals svar. Hon såg på honom kort innan hon vände sig tillbaka till ledaren av ryttarna.

“Jag är en livvakt enbart så långt som att jag inte kommer…[Read more]

Jezerals blick betraktade sällskapet som närmade sig, och även om han höll sig vaksam då de kom närmare slappnade han av något då de uppvisade sitt ärende och syfte. Han visste inte om han skulle känna sig smickrad eller inte då Kamilla tagit steget framför honom, men mest kände han sig irriterad. Han kunde ta hand om sig själv, och dessutom var…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över hennes plötsliga lurighet. Han tänkte nästan protestera då hon tog hans vinglas, trots allt hade han ju bara hunnit ta en klunk eller så. Men han fick ju påminna sig själv om att han inte var så sugen på vin, det var väl mer principen av att inte låta ett glas med alkohol gå till spillo. Han skrattade lite roat åt h…[Read more]

Ayperos studerade platsen med en intensivitet i sina ögon, nästan som om han kunde se vad som skett där. En stund var han bara tyst och begrundade, innan han tycktes vakna till liv igen och skakade lätt på huvudet. Han gjorde en gest åt henne vid en av bänkarna och satte sig ned för att blicka rakt fram på alla de detaljer som fanns där.
‘Fr…[Read more]

“Efter krig tenderar det att vara den bästa tiden att sluta nya avtal, det vet du väl?” frågade Vésiva och tog sin bok in i sin innerficka igen. Hon drog efter andan för att försöka komma på något bättre svar – men hon kom inte på något och mötte hans blick med en ilsken en.

“Sanningen är vad det är, ta det, eller lämna det!” sa hon, nästan väs…[Read more]