“Har du svårt att förstå ord?” frågade Ranghildr, hon var en kvinna som var rak på sak och hon hade inte fått svar på sin fråga. Att höra en lång utläggning om vad han gjorde och vartifrån han var. Var inget som var intressant – inte för stunden. Dessutom kunde han förhala tiden. Sällan var Turins män ensamma. 

Och om Turin hade hittat ett samar…[Read more]

Lucas nickade bara lite kort åt hans svar medan Katarina hade vett nog att le milt och säga hur det gladde dem att höra. Lucas som redan satt ned lät blicken svepa över bordet och fick hejda sig att inte göra en grimas över hur onödigt överdådigt han ansåg det vara. Däremot kunde han inte hejda sig åt det styva skämtet utan brast ut i ett hjärtli…[Read more]

Orden som kom från den äldre vampyren fick henne att fnysa och att korsa sina armar lite road över hans påstående. I de blixtrande ögonen fanns det trots och kanske en uns av nyfikenhet. Även om nyfikenheten var dold under ilskan och irritationen över hans dåraktiga påståenden.

“Okunskaper ifrån din sida. Enligt Ayperos, vår skapare, är det likt…[Read more]

Yazfein höll sig stilla, avslappnad men med händerna dolda av manteln och ett samlat men nollställt uttryck i ansiktet. Han följde kvinnans rörelser med blicken innan han log lätt. Men tyst förbannade han sig själv för att han hade slappnat av så och låtit sig själv överraskas så. Han skyllde det också en del på en viss person som skickat honom p…[Read more]

Blicken? Hon rynkade lite förbryllat på ögonbrynen. Det lät väl inte allt för vettigt. Men å andra sidan, vad var vettigt att komma ifrån en sådan drakyngel? Egentligen kunde hon lika gärna drömt det hela eller slagit i sitt huvud lite för hårt. Hade hon ramlat på vägen hit? Vägen var hal trots allt.

Utan att riktigt veta vad hon gjorde erbjöd…[Read more]

Två tack? Det var nästan två mer än vad Rushla brukade få. Faktum var att hon nästan blev förvirrad av ordet först. Som om hon inte riktigt förstod det. Agerandet var väl en självklarhet? På samma sätt som att uttrycka det som man tyckte. Varför hålla det inom sig, vem skulle då veta vad man tyckte?

Hon satte sig ner på stolen bredvid Haelga, v…[Read more]

Det var inte som om hon inte hade varit ensam med Audgisil förut, utan barnen. Fast varje minut kändes som en evighet. Tänk om något hade hänt dem. Kanske skulle hon rent utav glädjas av att de var i Odens salar och inte behövde plågas här. Egentligen var det en dåraktig känsla, denna gnagande oro men den hade blivit värre när Turins män had…[Read more]

“Nej… Nej… Nej!” utbrast hon, förtvivlat och reste sig upp och slog båda händerna i bordet för att se på honom med en nästan hatisk blick. För att lika förtivlat och frustrerat skaka på huvudet åt det hela.

“Jag säger allt jag kan om Fëani, om du stannar och sätter min make fri i Antrophelia.” sa hon och såg på Neyir med en rädd blick, so…[Read more]

För Wreax var detta sista droppen. Han hade fått nog av att bli dragen i cirklar, och hans tålamod hade nått sitt slut. “Jag kom hit i god anda enligt ditt önskemål. Men jag kan se att detta inte leder någonvart. Tre frågor har jag ställt, och jag har blivit serverad urin i fickplunta. Nu går vi.” 

Magikern såg nu lättad ut, och sade “Med nöje!”…[Read more]

“Visa att han lever först” sa hon med sina ögon på Wreax, de var förvånandsvärt lugna. Som om hon försökte dölja den bubblande storm av raseri som fanns inuti henne. Hon letade upp sin plunta med spriten i och drack ett par stora klunkar.

Ögonen var mörka och var det enda som avslöjade hennes raseri. Hon kastade en fundersam blick ut mot fönstre…[Read more]

Wreax såg nu ännu mera missnöjd ut. “Du prövar mitt tålamod, Vésiva. Tror du verkligen att jag kommer att låta Neyir leva om jag inte får något i gengäld? Denna fasad av oskyldighet står på sina sista fötter.”

Wreax drog nu knivens blad längs armen på magikern så att han stönade av smärta. Huden skars upp fult, då knivens blad var taggigt. Magik…[Read more]

Kamilla pustade till i frustration när adelsmannen talade och var på väg att tala men Jezeral hann före henne. Hon förväntade sig en tillrättavisning, men allt som kom på tal var hur deras närvaro hindrade hans uppdrag, med en liten referens till vad hon hade talat om men som verktyg för att få dem att rikta bort sin fokus. Fastän det inte gick a…[Read more]

Sera fortsatte att skratta lite, ett varmt leende fanns på hennes läppar och hon skakade på huvudet. I efterhand hade det varit en dum idé insåg hon nu, fast trots det var hon inte allt för missnöjd med hur allt spelades ut. Hon väntade med att svara på Hultas fråga innan de nådde de stora dörrarna som ledde ut och in till staden. Hon stannade de…[Read more]

“Ingenting.” sa hon och mötte hans blick, hennes blick var blank och hon skakade nätt på huvudet åt det hela för att låta sin blick vandra mot inbjudan som fortfarande var i hans händer. Det var kanske något läntandes i hennes blick – som om det var ett brev hon hade väntat på.

“Brevet stoppades in i min ficka utan att jag såg och som du ser är i…[Read more]

Jezeral himlade med orden som denne man hävde ur sig.
‘Så det ni säger är att ni tänker förhindra brådskande angelägenheter under Tredje ögats sanktioner?’ frågade han, som om han knappt kunde tro sina öron.
‘Något som ni som adelsman vet att ni mycket väl inte har rätt att blanda sig i, enligt de lagliga befogenheter som ligger hos min order.’ t…[Read more]

Nester lutade framåt på sin häst och betraktade både Jezeral och Kamilla. Han såg både obelåtet och ogillande på dem.”En maleficar? På min mark? Det är inte möjligt.”, sade han till Jezeral. “Banditer och mördare? Nej.”, sade han till Kamilla. Hans betoning var egendomlig. Han lutade nu bakåt och besvarade dem mer fundersamt.

“Som ni har fullkoml…[Read more]