Han såg sig lite nervöst om men allt han kunde se var lite sly och en död gammal gran och sten.
“Jag tror inte det min vän, här verkar det lugnt.”

Xharin log lite blekt och kunde inte låta bli att se sig om lite extra men som han sagt här verkade det inte finnas samma atmosfär ens.
“Man ska då vara med om allt; mordiska träd?” Trollkarl…[Read more]

Drakungens blå ögon kunde man nästan drunkna i, de var vackra och på något sätt kändes de… gamla och unga på samma gång. En märklig känsla. Åtminstone hade hon rätt med en sak – han fann köttet gott. Hoppades hon i alla fall, för biten försvann snabbt. Lite ångrade hon att det inte fanns mer att ge honom. Eller? Hon sökte i sina många fickor e…[Read more]

Blå ögon tittade stint in i kvinnan egna en lång trång stund tills den lille skiftade synen över till den usträckta köttbiten i hennes händer.
Drakungen for långsamt fram nosandes och efter en sista blick mot kvinnan godtog han köttet.

Tuggandes sträckte krabaten på sig. Alldeles snövit fjäll och hud med lena drag täckte det mesta av kroppen.
Ma…[Read more]

Cathryn rynkade pannan och såg ned på sig själv när Finn gestikulerade. Nej, ingen skulle nog se på henne och tänka ‘man’. Hon ryckte på axlarna fortsatte äta. “Det kan väl ändå inte vara ett problem? En trollkarl som inte kan känna igen en annan trollkarls verk kan väl ändå inte vara mäktig nog att hjälpa oss?”

Hon satte ner skålen på marken…[Read more]

Det var inte som om Tussie var dum. Trots allt var hon inget bergstroll. Att halvingarna inte tyckte om kakorna var uppenbart – även om hon inte riktigt förstod varför. Hon rodnade lite och stoppade ner de andra kakorna i sina fickor innan hon såg ner på sin svans som långsamt drogs på vägen lite som en sorgsen hund.

“Jag har… honungs…[Read more]

Soppan värmde Finns händer och han såg ner på vätskan. Det var svårt att helt urskilja vad som fanns där i. Men ännu verkade inte finnas några ögon eller grodlår som petade upp. Dessutom inget råttkött – vilket alltid var positvit. Det tenderade att bli en del sådant i staden. Fanns inget allt för mycket annat att gnaga på, om de hade otur.  Han…[Read more]

Konungen tycktes lite disträ. Hans tankar hade vandrat till något annat ställe och det märktes på hans ögon som verkade fokusera sig på en punkt bakom Enduriels ansikte. Han blinkade långsamt till och ryckte nästan när han hörde hennes röst i sitt huvud. Han hade inte förväntat sig det. Nu när ringen inte var närvarande. Och i ärlighetens nam…[Read more]

Allt gick fort, nästan för hastigt för Sera att registrera. Vanligtvis var hon van med snabba ryck – ärligt så föredrog hon att snarare agera innan att tänka. Speciellt till Dastans förtvivlan. Blodet och skriken. Det hela gjorde henne illamående och hon svalde för att försöka få bort känslan. Hur hade allt kunnat komma hit? Vad var det som had…[Read more]

Var det? Eili kisade med sina ögon mot taket och fick syn på sin syster.  Det dröjde inte länge förrän blicken vandrade mot kartan igen. Hon tog tag i det stora hattbrettet och lyfte sin hatt för att klia sig något. På bakhuvudet kunde hon känna ärret som var efter att hon hade ramlat ner från ett tak som en liten tös. Sedan dess hade hon inte…[Read more]

Det var svårt för Faen att hindra en äcklad min från att sprida sig över hennes drag då hon iakttog slakten framför sig, men för sin grupps skull höll hon minen stilla. Människorna hade inte en chans mot alverna, men trots det så tycktes Aenya endast tänka på att driva på slakten. Be dem ge upp, tanken ekade i Faens sinne. Be dem ge upp. Om männi…[Read more]

På något vis fick Selyanas leende tyngden att lätta en aning inuti Faens bröstkorg. Det fick henne att känna sig mindre som en främling och mer som en… gäst. Inte hemma, men välkommen. Långsamt så drog hon in ett andetag medan hon funderade över känslan, och andas sedan ut ett lika långsamt moln genom sina näsa, kände hur röken stack i hennes ög…[Read more]

De som rörde sig runt Spillerhamns lönnkrogar visste att där Eili var så var inte Aeaea långt borta, och detta var sant även nu. Hon var dock mindre iögonfallande än sin syster – kanske då främst för att hon var betydligt mindre än sin syster. Många var de som sagt att de två omöjligt kunde vara släkt, men de kom från samma mor, och enligt henne…[Read more]

Luka dåsade till då och då där de satt i väntan på mat vilket skulle ha sett rätt kul ut om Dhrach hade tittat åt hans håll. Han hade stött sin armbåge mot knäna med handflatan som stödde upp huvudet i hopp om att han skulle kunna tvinga sig själv att bibehålla medvetandet. Men som sagt; till och från föll huvudet längre och längre nedåt till…[Read more]

Ja visst var det sant att Sparven inte var helt imponerad över svaren han fick, man kunde väll till och med gå så långt att säga att det tråkade ut honom. En.. duell? Vad var det roliga med det egentligen? Han hade hoppats på att höra att Wreax tentakler och inälvor skulle spridas över hela Me’erisia långsamt medan han fortfarande var i liv. En…[Read more]

Hulta packade försiktigt ihop sina papper och samlade ihop allting. Hon kunde inte låta bli att föreställa sig vad hennes syster skulle ha sagt om hon visste vad Hulta gjorde.

“Jag är redo! Jag är lite nervös, men jag är redo.” Hon log åt Sera medan hon satte allt material under armen.

“Okej, så du uppehåller dem i tio minuter. Jag behöver in…[Read more]

Hon skraytade till lätt, och såg först mot kvinnan de tillfångatagit och sedan till Jezeral. Hon skakade lätt på huvudet åt hans kommentar, och började sedan se vaksamt omkring sig där de vandrade, redo för vilka överraskningar resan deras nu än skulle slänga på dem.

“Den enda smak jag fått idag är att hemskhet finns överallt. Magiker är skräm…[Read more]

Trots att kvinnan ideligen tittade anklagande och misstänksamt på honom medan hon upprört undersökte oxguden samt repet, höll sig Haru avvaktande i bakgrunden noga med att ha avstånd till både Toros väldiga kropp och utom räckhåll ifall den främmande kvinnan fick för sig att dra sitt svärd. Han hade ännu bara sin jaktdolk på sig, medan pilbågen…[Read more]

Mizue & Toro

“MEN..! Vad gör du?! Bort från honom, din vilde!!” den unga kvinnans röst skar genom luften som en pisksnärt. Hon hade dragit sitt svärd och var på väg att ställa sig mellan den unge mannen och Toro, men så såg hon att hans kniv var på väg mot repen. Mizue hejdade sig och tog ett steg tillbaka, sänkte svärdet och satte handen mot hö…[Read more]

Deimos tänke över Sparvens fråga, och hans motiv för att fråga det han gjorde. “Ja du…”, sade han och ryckte på axlarna med en något deprimerad uppsyn. “Utan att komma direkt till honom och ge honom av sin egen medicin?… Jag vet inte. Jag har fått nog av att förstöra för andra för att förstöra för honom. Tidigare tänkte jag att alla som arbeta…[Read more]