“Tills deras skulder blir enorma nog att de blir bittra.” Predikar han som att han visste för väl vad det lokala hänget beter sig. Gnyendet från hunden bryter tystnaden som gör sig påmind och Atlen muttrar något i stil med “Kör till.” Hunden gläfsar glatt och skyttar mot Ves i hopp om att få sig raggiga päls klappad.

“Så… livet. Hur har du det?…[Read more]

Tussie höjde ögonbrynet lite roat åt ungdomarna som steg in för att ta tag i vinglaset som hon fick av Faegrim.
“Angenämnt Finn.” sa hon kort och drog täcket lite närmare sig.

Finn harklade sig lite obekvämt fortfarande och svepte nästintill vinet som han fick samtidigt som han höll glaset krampaktigt kvar i sin hand.
“Eh… hej!”

Hundens skall hade fått Vesiva att backa undan lite, som om hon inte riktigt var säker på om det var rätt dörr hon hade fått ändå. När dörren öppnades möttes deras blickar och för ett kort ögonblick var hon osäker på om det faktiskt var hennes bror. Men nog fanns han där, under alla muskler och annat han hade fått tag i.

Hon steg innanför dör…[Read more]

Ett skall ekar från från Atlens rum och hans mummel tystar hundens glädjerop. Med tunga steg närmar han sig dörren och stannar precis framför den. Han blickar upp på de tecknade bilder av sitt hem som klär porten till utsidan innan han tillslut suckar och öppnar dörren.

Framför Ves står han i sin fulla ‘prakt’. Lika lång med så mycket bredar…[Read more]

“Alkemiii~ skrålar hon i sjungande form när en ofantligt dammig bok skjuter upp från högen. “Inte på alviska så klart! Kanske inte drakarnas heller. Vi tar något mer lättläst men med avancerade formler din käraste Sylmirs egna verk.” Den ensamma boken faller ner tillbaka till sin dammiga ensamhet och istället flyger en väldekorerad bok fram i dess…[Read more]

Snart nog får Vesíva en glimt av namnet, Silverklang och styrde sina steg ivrigt. Hjärtat slog något hårdare när hon fick syn på figuren i fönstret. Efter att fått rumsnumret av värdshusvärden knackade hon lätt på dörren. Hårt hållandes i sin läderrem till kappsäcken som stöd med den ena handen lite fingrandes på pluntan som låg i bröstfickan.…[Read more]

Ja, nära vattnet är det allt. Värdshuset Silverklang ligger precis på kanten till bryggorna, ett populärt ställe för sjömän och annat pack som tenderar att stanna kvar i staden under en längre tid.

I ett av fönsterna står en bred siluett som talar till någon i sitt rum. Det böljande svarta håret har förlorat dess glans efter många år i en h…[Read more]

Vinden rufsade om det blonda håret som var uppsatt i en vacker fläta som höll håret på en av skuldrorna och var en vacker kontrast till de blågråa fjällen som fanns på armar, skuldror och ansikte. Hon lutade sig något mot relingen där hon såg Tinderstad som började breda ut sig, en av de många städerna som hon brukade besöka i sin barndom med sin…[Read more]

Kathtryn samlade sig och ler. Hon tog Finn i handen och ledde honom in i rummet.
“Så! Finn, Tussie! Tussie finn! Han har inte träffat några troll förut heller! Säg hej till Tussie. Finn!” hon släppte hans hand och gestikulerade mot Tussie.

Joij rörde lite på sig, kunde se hur hon sträcker på sig som den energi som hon fick från det hon ätit just så genomsyrar henne. Slickade sig lätt om läpparna, ögonen talade sitt tydliga språk om att hon gillade det.

-“Människan, blev försvarad av hennes höghet när jag kom för nära. Tydligt, att hon är viktig men.. kändes inte speciellt magisk.”…[Read more]

Tegwen log, mest så för att hon blev glad att hon förstått rätt. Det var spännande det där med att kunna förflytta sig över världen, en som hon delvis sett från luften.

Hon ser storögt på henne, kunde hon verkligen få ta med sig en till. Hon lät blicken stryka runt där i paviljongen med ett glittrande. Hon tog några steg där inne för att då h…[Read more]

Ett svagt leende fanns fortfarande på Nenyas läppar och hon funderade lite lätt på hennes ord, nog något att fundera på vidare sedan. Vad detta ens hade varit för slags mörker, eller monster som huserat. Vad de hade använt den till. Men nu hade de annat att rikta sin uppmärksamhet på. Att Ayperos nämnde det nya, nästan vibrerande bandet, mell…[Read more]

Ayperos visade ingen större reaktion på ylandet och skrikandet än tystnad. Kanske det var reaktion nog, för demonen lät sällan sådana saker påverka honom. Men det var något med denna kvinnas omvändelse som var annorlunda. Kanske just för att något annat, något fasansfullt, huserats i henne. Men förvandlingen verkade göra sin verkan, verkade ta hen…[Read more]

Trevande börjar hennes sår flätas ihop, långsamt men säkert. Hon stirrar upp på kvinnan över henne och slappar av mer och mer. “Jag vet inte om jag skall tacka dig eller beklaga vad som nu existerar bortom mitt kött.” Viskar hon försiktigt samtidigt som hon släpper det krampaktiga greppet på furstinnans kläder. Istället försöker hon sätta sig upp…[Read more]

Aenyas gröna ögon betraktade kvinnan, och hon kände sig nästan som ett olydigt barn som vandrade på tår över glas för att inte förarga en förälder med kort stubin. Generalen hade en aura av högmod, och av auktoritet – något hon inte tyckte om hur hon nästan vek under instinktivt. Speciellt så länge som hon varit det högsta hönset nu här bland sina…[Read more]

Typiskt, så skulle han säkert inte bli av med denna man på ett tag och ännu värre, förmodligen behöva betala för ett stop, eller två för tack för hjälpen. Men, nå han skulle väl få lite värme i alla fall och han insåg att han hade varit alldeles för tyst länge för länge när han stod och svor för sig själv och valde att nicka – till och med et…[Read more]

Arand visste inte hur lång tid som passerat sedan explosionen. Det kunde varit en minut. Det kunde varit en timme. Världen omkring honom var tyst på ett sätt som bara den den som varit på dödens rand förstå. Ljuden från staden fanns där, som ekon genom en tjock vägg, men hans sinne klarade inte av att förstå dem. Allting skälvde inom honom, ett st…[Read more]

En rysning gick igenom hennes kropp när Ayperos nämnde mörkret, eller vad man nu skulle sätta för ord på det och det tog inte många sekunder för henne att övertalas om att styrka sig med hans blod. Hon slickade rent den sista droppen ifrån sina läppar precis när ylandet kom och att någon greppar tag i henne. Om det skulle vara vem som helst skulle…[Read more]