Yazfein har slutat med sina förberedelser och satt spjutet i marken när Eirik tar upp brevet för att börja läsa. Han kliver bort från det han försökt göra och ser på syskonen tillsammans med mannen som en gång varit deras morfar. Men som nu har lämnat denna jord och färdats vidare. Vart visste han inte och kunde inte säga, dock kände han att…[Read more]

Ayperos verkade nöjd över de reaktioner han fick ur Ziyaté, hur orden av vad han sett slog henne hårdare än något vapen kunde göra. Till och med Lloths främsta kämpar kunde besegras, utan att han behövde ta till metoder som tortyr och onödigt våld. De fakto verkade sådana metoder sällan ge genuina resultat. Ziyaté hade verkat för inne i sin misä…[Read more]

Var det timmar, dagar eller år som passerat? Jakten över himlavalvet hade sedan länge dynat ut men hon hade inte lämnat stensalen. Rädslan att den enögde skulle sitta och lurpassa utanför hade än ett irrationellt grepp om hennes hjärta. Förbannad vara alla asar och vaner! De hade bedragit henne, vänt sig ifrån henne och lämnat henne att dö. Hon…[Read more]

Ayperos ord verkade ha tagit eggen av vad för trotsighet Ziyaté än haft och kanske hade hans ord och de tankar som de väckt gjort henne något ouppmärksam, ty hon verkade inte ha hört Isras ord. Kanske var det lika bra. Hon skulle få se snart nog.

”Känslor kan vara komplicerade, inte sant? Ni borde veta bättre”, sade hon med ett litet leende,…[Read more]

Åt hennes ord så ryckte han lite på axlarna. Han visste att det ofta varit konflikter mellan Iserion och alverna, allt på grund av skogen som låg så nära deras gränser, men han hade aldrig behövt bry sig särskilt mycket om det, inte förens nu. Och vad ville han egentligen? Hans far ville ha krig, han var en man som tröttnat på alverna och deras fö…[Read more]

Den enda min mannen rörde över Wreax tomma förolämpning var att han log ett litet roat leende över hela situationen. Över Wreax småsinta sätt att försöka väcka reaktioner.
‘Det gör ont att få ens stolthet sårad, ser jag.’ sa han med en nickning mot Wreax håll.

‘Men uppkäftiga ord kommer inte ta dig långt, herr Situros. Ni är inte i hjärtat av…[Read more]

Aelis vände sig osäkert om och lät sig bindas. Han var inte särskilt uppmärksam om han trodde att hon skulle kunna göra honom någon skada nu. Men det var bäst att bara lyda. Ett visst hopp steg dock tvekande i henne, kanske skulle hon få en chans att förklara sig ändå? Nej, hon skulle inte ta ut något i förskott – det kunde lika gärna bara va…[Read more]

Han började packa ihop sina saker lite sakta nästan tankfullt, skönt att hon inte var tyst så länge för han var inte säker på vad han skulle ha sagt annars för att bryta tystnaden. Xharin log roat åt henne.
“Ja, verkligen tur för mig det.” Han lät lite retsam över det som om en blåtira inte var så farligt.

“Hrm, just ja planen är att ta oss till…[Read more]

<b>Drömmande vandrade tankarna iväg till hans obekymrade ungdom, inte hade han anat att han skulle sitta i en mörk cell med banditer och laglösa. Han gjorde en ansträngning för att lägga sig ner igen när han hörde ett halvkvävt skrockande som väckte honom ur tankarna. Skratt var ett ovanligt läte i de smutsiga hålorna, visst det hände ju att…[Read more]

Nilla kände hur flickan var orolig och till och med lite rädd, kanske var det för att vara på båten möjligtvis ensam, det visste inte Nilla, eller så var hon kanske en skygg person. Oavsett så ville Nilla att hon skulle känna sig lite tryggare vilket fick henne att le milt, nästan moderligt för att försöka ge henne någon form av trygghet. Hon…[Read more]

Wreax var bättre till mods då han märkte att Ziyaté uppvisade tecken på att ha varit nöjd. Han var redan för sin ålder bra på att snappa upp känslor i andras miner, ord och sätt att uttrycka sig.

Pojken må också ha varit otränad, outbildad, oslipad… Men han var inte dum. Han såg fundersam ut och besvarade hennes fråga på ett sätt som han tyc…[Read more]

Katarina fick bita ihop käkarna för att inte gnissla tänder. Ur hennes perspektiv verkade det inte som att kungen varken var upprörd eller särskilt brydd över situationen. Delikat? Hon fnös inombords. Varför var männen runt omkring henne så likgiltiga inför denna katastrof som kunde drabba alla hennes döttrar.

“Och du hoppas på att han då skull…[Read more]

Resan mot Karm hade varit lång, men på något sätt kändes det som att dagarna inte räckte till för att upptäcka den värld som Omari aldrig tidigare haft möjligheten att beskåda. Trots att han fått se pappersark, kartor, som innehöll illustrationer av alla riken, floder och naturliga fenomen så är det onekligen något drömlikt att få se det med bl…[Read more]

Hon nickar till sin bror, ja… av det hon hört av talet nyss kändes det hela än mer förvirrat så när brodern reser sig gör hon också det. Rak i ryggen och med säkra steg går hon intill honom bort mot Hillevi med mjödstopet i handen. Det hade blivit tomt lite för fort. Väl framme nickar hon mot Hillevi och de båda krigarna i tur och ordning, de kan…[Read more]

“Bra… Du verkar ha öron åtminstone.” kommenterade Ziyaté och såg på honom med ett litet nöjt leende. För hon kunde se att han tänkte efter mer och hur blick följde hennes rörelser och hon smackade lite med sina läppar.

“Så, vad är det du borde hålla dina ögon på?” frågade hon och tog ett par steg bort från honom samtidigt som hon kände på sitt…[Read more]

Det var som om hennes hjärta slog ett litet extra slag när hon hörde att Isra ville ha kvar henne. En liten stund till… Åtminstone var det en kort önskan att få vara del av en familj. Även om det var en löjlig tanke. En som hon alltid hade sett ner på sig själv för att ha. Hon hade en liten lättnad över att demonen skulle lämna dem.

Orden s…[Read more]

Ännu en dag, ännu en möjlighet. Hur många dagar han hade försökt övertala sig själv om att det ens var en möjlighet hade han tappat räkningen och för varje dag som gick kändes det snarare som en dröm och en önskan. Det var en ouppnålig en. För vem hade kommit levande härifrån? Nej, förutom döden hade ingen kommit undan fängelset. En suck…[Read more]

Ayperos tunga for långsamt över klon med Ziyatés blod och han smackade lite hummande, lite teatraliskt medan hans mörka ögon betraktade mörkeralven i hennes försvagade tillstånd. Hans mörka ögon vandrade från mörkeralven till Isra igen.
‘Visste du att blod kan säga mycket om folk, om man vet hur man ska tyda det?’ frågade han, lite mystiskt.
‘Må…[Read more]