Till skillnad från klädseln som han bar igår med Handelsgillet Bläcks färger och var mer officiell, hade han nu en elegant bläcksvart dräkt med ornament i silver. Då Aine öppnade dörren mötte hans ögon hennes åter igen, som de hade kvällen innan. De var som de blåa flammorna som han sett i sin dröm. Han hade inbillat sig att den effekt hon haft…[Read more]

Höglandet. Lika vidsträckt som det var otämjt. Uråldrig med sina ljunghedar, myrer och förrädiska klippor. Allting var precis som han mindes det, ingenting tycktes ha förändrats sedan han gav sig av för nästan femton år sedan. Och inte skulle det nog had förändras förrän långt efter att hans ben vittrat i jorden.

Med en lättad suck slöt han ög…[Read more]

Ett litet leende, eller kanske var det ett flin, spred sig över Isras läppar när Vesvía talade om att få fram information om Fëani, men kanske mest på grund av hur hon sade det. Det var lite ironiskt, trots allt, hur Vesvía varit den som smugglat ut Fëani ur landet och sen ångrat sig, av någon anledning. Var det så här hela hennes styre skulle…[Read more]

När han kom tillbaka så var det där tillfälligt mjuka borta från hennes blick och hennes ögon var lika strålgrå som vanligt. Hon verkade dock betydligt mer irriterad nu än hon vart när han först trätt in i rummet, men hon glömde ändå inte att tacka honom när han räckte henne brevet.

Hon läste igenom det under tystnad, allt medan en liten be…[Read more]

Hästfursten, Éomund, hade satt efter Saskia redan innan någon av alverna hade hunnit stoppa honom, men hans folk stod kvar bland de beväpnade alverna, alltjämt på sina hästar och somliga med en blick som lovade att detta tilltag inte skulle komma att glömmas.

Så försvann Saskia och den alv som jagade henne ned i marken. Eller det var i alla fa…[Read more]

Lucas gjorde en liten grimas åt hennes ord, han fann det osmakligt. Blicken följde hennes till den vita hästen och han skrattade till.
“Du kommer få det kämpigt på slagfältet med den där. Det är allmänt känt att endast kungligheter rider vita hästar till strid” han skrattade till lite och synade hästen för ett ögonblick innan han åter såg till…[Read more]

Det var med ett växande flin som Lucas nickade åt Leos order. Med förväntan i leendet och beslutsamhet i blicken vände han om för att kunna samla sina trupper. Det var nästan i farten som han satt upp på sin otåliga stridshäst. Krigsrop höjdes från den väldiga hären och det var med en sista blick mot Leo och de andra generalerna innan Lucas s…[Read more]

Yazfein lade märke till hur Ragnhildr kastade ifrån sig trasan och log ett ursäktande leende mot henne innan han öppnade flaskan helt när glasen bars in. Lugnt och med tydliga rörelser häller han upp mjödet i tre glas vilka han erbjuder till först Ragnhildr och sen Audgisil innan han själv tar det tredje glaset. Sen tar han själv en liten klun…[Read more]

Cathryn tittade storögt in i Salims ögon “Ja, det är klart en vis trollkarl som ni är eftertraktad och mycket upptagen, men jag ber er snälla försöka hjälpa oss, det måste vara hemskt att vara fast i en främmande kropp, kan ni tänka er ett sånt öde? Följ med, träffa mina vänner!”

Hon tog hans hand och drog med honom till Finn och Faegrim. Där to…[Read more]

Arathiel skrek till nästan mer i förvåning än smärta! Hon lät sitt huvud dras med för en sekund, orolig över blodet från såret på Saskias hals! Idiotiska människa! Börja sprattla med en klinga mot sin hals! Hon ville inte vara skyldig till att döda någon som var värd så mycket levande. Hennes tvekan var nog för att Saskia skulle kunna slita sig l…[Read more]

Sorlet från strid var högt. Skrik, gråt… Allt som vittnade om en strid. Andetagen från mörkeralven var stabila och lugna. En van jägares andetag. Hennes fötter var lätta när hon sprang mellan träden, steg för steg. Ingen skulle kunna tro att kvinnan var över tusen år. Men vem räknade åren förutom människorna? Människorna vars korta liv brann u…[Read more]

Precis som Istilwys hade hon kopplat bort vagnen från hästen och hon svingade sig upp. Greppade tag i tyglarna och såg leendes mot hennes vän. Trots allt skulle de ha tid att lära känna varandra under resan. Om inte någon av oss dödar den andra. 

“Energi får inte bli en bristvara. Det är trötthet som dödar många. Man blir slarvig och klumpig.”…[Read more]

Drottningen frös till i sin rörelser och hennes rovdjurs gula ögon smalnade med en ilska. Hur vågade hon tala om det? Här? Det fanns ett farligt leende på hennes läppar och hon knöt handen för att ta ett steg närmare överste prästinnan.

“Tänk på hur du uttalar dig, Nashwar” sa hon med en röst som sa att Nashwar balanserade farligt nära att…[Read more]

Hulta tittade nyfiket på Sera när hon pratade, och fann det roande att hon blev så pass till sig av situationen. Hon hade nog aldrig sett Sera på det här sättet, och det sporrade Hulta bara ytterligare.

“Jag lovar, du har ingenting att oroa dig för. Jag har vuxit upp bland de galnaste syskonen och människor.” Hon log åt henne och lutade sig fram…[Read more]

Aine
Ja, då var det dags..! Hon gick till dörren och öppnade den, där utanför stod Wreax. Punktlig och precis som han lovat. Han var en man av sitt ord och det uppskattade hon. Sen fick hon lov erkänna att hon sett fram emot det här, så hon kunde inte hejda leendet som växte fram på hennes läppar. Hon stod emot impulsen att ge honom en kram, som…[Read more]

Ranghildr såg tyst ner på trasan – när Yazefin uppenbarligen hade tankar på att dricka istället för att ordna med såren slängde hon den ner i hinken vars vatten spilldes omkring den. Hon hade förstås inget emot lite mjöd. Hon satte sig ner på en av stolarna och följde hans rörelser. Inte en enda gång vek hon med blicken, noga för att se om han s…[Read more]

Så gammal som han var så kände han sig fortfarande förolämpad att bli behandlad som en senil gamling. Och de unga vampyrerna framför honom antog att de förstod bättre deras natur. Denna typiska ungdomliga arrogans hade varit en orsak till att han valt att isolera sig fullkomligt från att hålla sällskap med andra vampyrer. Och det blev mera tydli…[Read more]

“Jag ville vara till Er hjälp mer. Och det förde mig till andra delar av Celeras än vad jag brukade vara eller ha min uppmärksamhet till.” sa hon och log lite svagt åt det hela. Tionde fingret var nyckeln till mycket med handeln. De mörka hörn som hon annars inte nådde. De kontakter som hon annars inte hörde ifrån.

“Ett sätt att lättare få…[Read more]

Istilwys tog form i en skugga intill Ziyaté och log åt henne medan hon klev fram mot hästarna och vagnen. Vad som såg ut som aska blåste av henne när hon klev ut i det öppna, ett leende på hennes läppar. “Jag har nog blivit lite bortskämd, att överge skuggorna känns inte bra, men jag ser förnuftet i att ta till hästrygg.” Hon klev upp till en a…[Read more]

Att Lucas skrattade och tyckte det var roande, fick henne lite mer avslappnad och hon kunde inte rå för att le lite åt det hela. Hon tog en kvist från marken och petade lite in i elden så att några gnistor flög upp.

“Samma konung som dödar ens systers häst så att hon inte skulle kunna rida iväg.” sa hon och sedan såg hon upp mot generalen m…[Read more]